What have I become?

    3. Nine Inch Nails – Hurt (1994)

    Trent Reznor är, när han vill ett tvättäkta geni. Pianoskolad men egensinnig, gudabenådad både som skrikande, viskande och skönsjungande sångare samt en mästare i produktioner, detaljer, programmeringar och framföranden. Problemet Trent har haft genom åren är att han ibland vill rocka lite för mycket. Reznor har nämligen fortfarande inte fattat vilken makalös låtskrivare han är när han bara sätter sig pianot och skriver.

    När jag hörde “Hurt” första gången, mitt i “The Downward Spiral” hysterin 1994, höll jag på att gå sönder.

    Efter att ha lyssnat på en skiva som innehöll så mycket information, så mycket massiv energi, så mycket vrede, lust och ångest, så stundtals fantastiska låtar för första gången är en sällsam upplevelse. Jag kan nog ärligt säga att jag inte varit med om något liknande. Och så kom man då till sista spåret. Man satt ju bara med hakan i skjortan och vidöppen mun och gapade. Det var så oerhört vackert. Så oerhört mörkt. Så oerhört jävla bra. Som att den fragila sidan av livet hade dokumenterats och förpackats i en liten låt. Och så det där jävla DAOOWN DAOOWWNNN DOOOOO slutet som fick en att ramla ur stolen av chock. Helt urbota makalös musik. Det är det fortfarande.

    Johnny Cash har gjort tidernas bästa cover (Där fick ni den  rakt upp och ner utan lista) och det är alldeles för starkt för att lämna helt utanför sammanhanget. “Hurt” insjungen av en Cash i sina sista andetag med allt borta är nästan too much to handle. Han sjöng bokstavligt talat in låten med en fot i graven, ensam kvar efter sin älskade June´s bortgång. En låt som kan leva sitt eget liv och appliceras på andras på det sättet är inget annat än en av de tre bästa låtarna som någonsin gjorts.

Hundra sa en Flundra

100 av de 1000 bästa låtarna

…Kommentarer funkar av någon anledning inte på förra inlägget funkar det här?

Hundra makalösa låtar!

100 av de 1000 bästa låtarna

Äntligen nytt listande på Kollaps! Nu räknar vi ner i rasande fart inför sommaren och semestertider genom att prata helt fantastiska låtar! Det är ju självfallet omöjligt att lista de 100 bästa låtarna som har gjorts. Därför har jag bestämt mig att lista 100 av de 1000 bästa låtarna som har gjorts.

Detta med några undantag:

1. Jag har utelämnat Depeche Mode helt från listan -mina och många andras favoritband har upptagit nog med plats på listor här på Kollaps.För att läsa Depeche rekommenderas återigen 151-listan.

2. Det blir heller inget med Pet Shop Boys eftersom de också är listade på Kollaps!

3. Heller inga Svenska låtar. De är representerade på 78 Svenska Låtar.

4. Jag tänker lämna The Jesus And Mary Chain utanför också. De är ju också på Kollaps med en egen lista.

5. Inte tänker jag heller överdriva i att ha med låtar som varit med på andra listor exempelvis bästa låtarna 2009 eller som i stor utsträckning har att göra med 5o bästa filmerna eller magiska ögonblick på film.

Nu åker vi!

#100: Serge Gainsbourg & Brigitte Bardot-Bonnie and Clyde

Den Franske snuskhummern Gainsbourg hade inte bara en gubbsjuka av episka mått i sin fabless för damer, han har verkligen skrivit en hel del bra musik också – “Je Taime” med Jane Birkin är ju t ex oförglömlig. Det är lite lätt att glömma bort i tider då YouTube-träffar på Serge mer skakar fram när han sitter packad i direktsändning och säger till en chockad ung Whitney Houston att han vill fucka henne. Brigitte Bardots musikaliska katalog är inte tråkig den heller. “Harley Davidson” och “Je Me Donne a qui me Plait” är två av hennes andra absolut bästa låtar. I “Bonnie and Clyde” är de nog i sin största stund i sitt samarbete och är de inte vansinnigt coola i sitt framförande här från 1968?

Albert Camus i Revy

Good Shit

Förhoppningsvis har du redan hittat den här fantastiska sidan. Om inte så är det helt klart läge att göra det nu. Här kommer mina personliga favoriter från mästerliga Lou Reed i Tweed

Anton La Vey som Farbror Frej

James Joyce i Noice

Ziggy Stardust på Matrast

Mick Karn som barn

Nick Cave på rave

Sist (och möjligen även minst) : Jenny Wilson som Herr Nilsson!

Bon Harris talar ut om USA & The Fall

Good Shit, Hökaröva, I en värld som kan gå åt helvete

Release Music Magazine har pratat med Bon Harris i Nitzer Ebb och i en riktigt bra intervju kan man b la plocka två sköna citat från mannen som en gång i tiden var den mest hårdslående digitaltrummisen i världen:

You’ve been living in the US for quite some time now. Do you miss anything from back home in the UK?

– Not necessarily the UK but more Europe in general. In Europe, everywhere you go you can be sure that you will meet people that you will be able to have a stimulating conversation with and that are socially responsible with a general intelligence and awareness. In the States this really varies but it is OK when you’re in cities like LA, New York or Chicago.

Is there anyone special that you’d love to work with?

– I’d love to do something with Mark E Smith of The Fall!

Upploppshunden

Hökaröva, I en värld som kan gå åt helvete

Ska man skratta, gråta eller förfäras? Jag måste säga att jag skrattade. Ni måste bara kolla in den helt oförglömliga bildserien om hunden som aldrig missar ett riot:

Flykten från Vulkanen

Depeche Mode

Det finns en kung och hans namn är Alan Wilder. Här är han igen -med bil genom Europa. Notera introt på gautmusikanternas låt i slutet. Tyckte ni som jag den första sekunden?

Sanity Is Slavery

Lip Service

Lip Service deltar på samlingsplattan “Sanity Is Slavery” som släpps på Amerikanska skivbolagspartnern Machinekunt Records. Andra artister som deltar är bland annat Hanin Elias (Atari Teenage Riot) och Attrition. Nu går det att supporta skivan på något sätt, jag fattar inte riktigt hur, men klicka på länken för mer info. I vilket fall går inkomsterna från skivan till att uppmärksamma/bekämpa övermedicinering/felvård inom psykvården i USA.

Det drar ihop sig!

Lost!

The Candidate knackar på dörren. När det sänts är det bara tre veckor kvar av Lost. Ofattbart. Här är några funderingar och frågor inför vad som hänt och hända skall:

Vilka var de som samlade ihop kandidaterna till att återvända till ön? Varför?

Svar:

a) Eloise Hawking via Benjamin Linus (Visste han vad som skulle hända med Lockes döda kropp vid återkomsten? Varför skulle han annars ta med den?)

b) The Man In Black i skepnad av Christian Shephard via John Locke!

c) Richard Alpert (antagligen på Jacobs initiativ) via John Locke.

Rörigt? Ja fy fan. Alla ville ha tillbaka gänget till ön vad det verkar. Och hur kom det sig att just Hurley, Jack, Kate & Sayidh hamnade bakåt i tiden och inte de andra? Var exakt kommer Charles Widmore in i detta. Vi vet att vi har en bunt antagonister. Men vet vi vem som står på vems sida??

The MiB v/s Jacob

The MiB v/s Charles Widmore

Eloise Widmore v/s Charles Widmore (?)

Charles Widmore v/s Benjamin Linus

The Others v/s Dharma Initiative

Och i den sistnämnda är det väl iallafall klarlagt att The Others är sammansatta av olika figurer som genom tiderna blivit kallade av, i första hand, Jacob på olika sätt för att se om de förändrades (till det goda eller onda) och, i andra hand, ledaren av dessa -på senare år Benjamin Linus som utnyttjat sällskapet till att manipulera och jävlas i största allmänhet. Linus fördrev ju också Widmore från ön.

Och vem är egentligen den mysteriska pojken som dyker upp på ön. Jag tror jag har en ganska bra chansning där. Pojken är balansen (vågen) mellan det goda (vita) och det onda (svarta) på ön. MiB är samlad negativ energi AKA djävulen (återkommer till detta) Jacob har bjudit in folk genom århundraden för att upprätthålla balansen. Nu har pojken gått från att ha blont hår och verka skrämma MiB till att bli mörkhårigare och se lite ondare ut. Pojken har dykt upp för att förklara vilka regler som finns.

De här regelerna har ju dykt upp mer än en gång. Som t ex när Keamy, på uppdrag av Widmore, avrättade Alex (som förvisso aldrig var Bens dotter men ändå). Då bröt Widmore, enligt Linus reglerna. Vilka är, exakt, dessa regler?

Jag nämnde att MiB AKA Smokemonster är djävulen. Jomen så måste det väl ändå vara? Han frestar människor med deras yttersta drömmar. Han har många namn. Många ansikten. Klassiska ingredienser för ondskan i samtliga religioner.

Problemet här är väl bara att Lost aldrig handlat om svart på vit-religion. Det handlar om TRO och/mot Vetenskap. Och det vore väl ändå lite märkligt om MiB  skulle representera ondska definierat av religiösa böcker. Jag tror därför numer att han inte kommer “avslöjas” vem han är. Jag tror för övrigt att man redan kan knyta ihop c:a 75% av allt som hänt och att vi slutligen kommer kunna, genom helhetsbilden, kunna förklara alla stora bitar samt de flesta av de små. Men utan kunskap och ett resonemang man får genom att återblicka och samla ihop kommer det inte gå att till hundra fatta vad som hänt/händer.

Vad kommer nu hända med våra älskade huvudroller? Jack med Locke på ön!? Desmond i brunnen! Alla som är på Hydra hos Widmore!? Sayidh? Fy fan vad spännande det här blir.

En Mourinho på hett plåttak

Good Shit, Helghälsningar, Hökaröva, I en värld som kan gå åt helvete

Lägg kamerorna åt sidan. Årets bild är tagen. Det är helt obetalbart och förtjänar fanimig en helt egen tråd på anrika Kollaps!

Trevlig helg på er, medborgare!!

Larsson och ålen

Sant Eller Falskt?

Det här är fortfarande bland det roligaste som gjorts de senaste tre åren.

M.I.A strikes back

Good Shit

Spänn fast säkerhetsbältena. Korsa Suicides “Ghostrider”, Primal Screams gamla inställningar på echoverbet och Joe Strummers politiska arv så har du M.I.A “Born free” 2010. Du kommer inte bli oberörd. Släng er i väggen, impersonators. M.I.A är tillbaka.

*

Det går i nuläget bara att se officiella video på YouTube. Och tro mig när jag säger det det är den ni ska se först.

Klas är borta

M4TM

KGB kommer aldrig att bli sig likt igen. Alla inblandade i vår klubb Music For The Masses och, är jag säker, alla gäster och quizzare genom åren är chockade idag. Efter att akut ha insjuknat igår avled Klas, Krog-Stockholms trevligaste, i förmiddags. Jag vet inte vad som mer går att säga just nu. Tankarna går till familjen och personalen på KGB

Architect

Depeche Mode

Architect AKA Daniel Myer är klar som förband till Recoil på Storan i Göteborg nästa vecka. Det låter inte illa alls om Architect -detta trots att Myer varit  medlem i Haujobb tidigare.

En Ond Louis

Hökaröva

Äggalunken

En Levande Legend, Hökaröva

Varför är klubbmärket så litet? Jag hittade ingen bättre upplösning på Internet. Varför det blev så kanske framgår av texten. Eller så kan man bara säga att jag gör det förenklar det för mig i mitt resonemang. Vilket som -nu ska vi prata ägg, bandy och korvkiosk!

Jag googlade Äggalunken för att se om jag kunde hitta någon relevant bild att stoppa in i mitt lilla inlägg om tipspromenaden under påskveckan i Tranås. 95%  av de 16 träffarna ledde till Kollaps.superautomatic.com. Det säger väl möjligen något om Kollaps men framförallt säger det något om Tranås och i synnerhet Äggalunken.

Det handlar alltså om en tradtition att på påskaftonsförmiddagen gå en sträcka om några kilometer och sätta 1×2 samt spela bingo med en bingobricka. Arangemanget görs av anrika Tranås BoIS och enligt min mor gick vi alltid denna promenix när jag var liten. Jag minns inget av detta. Men jag är uppfostrad som fotboll och bandyspelare i Tranås BoIS. Sen har jag uppfostrat mig själv genom livet att ständigt vara på min vakt, ty jag är och förblir antagligen en rebell. Alltså ville jag instinktivt gå rundan bakofram när jag såg horder av lokalbefolkning strömma ut på tipspromenaden. Alltså ville jag inte betala 100 kronor som det kostade att gå rundan när jag fick veta detta. Min mor, en av systrarna i Rebeckagrenen, (den kvinnliga varianten av det skumma Odd Fellow-sällskapet som min pappa var del av när han levde) gick med andra ord in med högt huvud och pondus vid startområdet. På något sätt är gamla BoISare och Odd Fellow kopplade, fråga mig inte hur. När jag rebelliskt och högt deklarerade att jag inte tänkte betala 100 spänn för att gå en tipspromenad spände min mor ögonen i mig och spottade väsande fram “Men det går ju till BoIS!!!”.

I vilket fall var startavgiften ett falsarium. Det kostade tio kronor för en tipskupong, fem kronor för en bingobricka. TIO kronor! FEM kronor! Inte undra på att Tranås BoIS brottas med dålig ekonomi med sådant entrepenörskap! Man skulle ju åtminstonde kunna kränga ut de traditionsfyllda tävlingsredskapen för 40 respektive 20 kronor. Varför inte femtio och trettio? Jaja, jag ska inte lägga mig i det.

Min nästa fråga var: Hur hittar man runt på banan? Mor svarade: “Men den är ju Schnitzlad!!“. Så vi gick ut på Schnitzlade banan och gissade 1×2. Efter fyra frågor ropade Louise, min fru, nöjt ut att hon hade BINGO! Stämningen i sällskapet, jag/mor/Betty/Ingvar/Louise, steg jublande till jag såg att det handlade om en så kallad lodrät bingo på tre siffror. Alltså inte sex siffror vågrät.

Nu skulle det visa sig att det inte spelade någon roll ty några frågor längre fram ropade Louise BINGO! igen och nu hade hon minsann satt en rad. Vad kunde vi vinna? Fyra kilo kaffe? En fruktkorg? Vid näst sista frågan hördes det ett harklande och ett jubel bakom mig igen BINGO IGEN!! förkunnade Louise. Två rader minsann. Nu fick vi upp förhoppningar om en monumental vinst. Månne ett årskort till BoISbandyn? Tre dussin målade ägg? En litografi? TIO kilo kaffe??

Besvikelsen blev därför stor -eller rättare sagt så skrattade min Louise- när hon hämtat ut vinsten: Femtio kronor. Två skrynkliga tjugolappar och en rostig tiokrona. Bara i Tranås, medborgare, bara i Tranås.

Men det är vackert ändå. Här vandrar Tranåsborna runt en schnitzlad bana och umgås som i en värld som inte utvecklats ett dugg sedan 1980. Ingen surfade, vad jag såg, fram svaren på sin iPhone. Och faktum är -och det här är helt osannolikt- att det var samma tanter som sålde korven som det var när jag var åtta år och köpte en korv med bröd efter träningen i början på åttitalet. Låt mig säga er -och Jens vet att jag talar sanning- dessa tanter var rejält gamla redan då! Gråhåriga, krumbenta, skrynkliga. De lever alltså fortfarande och jag fick det inte att gå ihop. När jag sen fick veta deras ålder föll bitarna på plats. De är 95 respektive 92. BoIS, Bandy och Bullförsäljning förlänger alltså livet.

Det var så på den tiden jag växte upp vid bandyplan att den äldsta i klanen Klaar, för så heter dom, hade sin dotter med i BoISkiosken och sin dotterdotter i målet i Tranås BoIS damlag. Med åren tog karriären slut på plan även för dotterdottern och hon tog plats i BoISkiosken. vad jag räknat ut så bör hon ha varit i 30årsåldern runt 1990. Då skall de trenne haft åldrar på cirka 75, 55 och 30. Jag vet att det sen länge finns ytterligare generation som tagit plats i försäljningsluckan. De som var barn då borde idag uppnåt en respektabel ålder av 25-30 år då dotterdottern idag måste vara kring de 50, dottern kring 70 eftersom äldsta damen är 95. Det kan alltså vara så att det är inte mindre än fem generationer Klaar som säljer korv till Tranås BoIS publik!

En full skotte sammanfattar hela Europas flygresenärers och flygbolags kollektiva tankar.

Hökaröva

….se vidare i kommentarsfältet där ni kan avnjuta denna lilla klassiska episod där
Hooters-snubben gör sitt huligantrovärdiga utrop. Tyvärr följer han upp med en mycket tveksam repris som inte alls är lika aggresivt och läskigt. Faktum är att han både låter och ser ut som ett litet skrajt barn.

Vulkanens nya ansikte

Hökaröva

Här är vulkanens nya ansikte. Katla riskerar att väckas till liv. En helikopter flyger 50 meter från den rasande, frustande lavan. Astmatiker beordras att hålla sig lugna.

Premiär!

Säbysjön

http://www.youtube.com/watch?v=ujAYDMDLKwY

Coming Up On Kollaps…

BEBBON, Good Shit, Hökaröva


Monster & Offer. Konstnär Okänd.

…the report of Äggalunken, varför jag hatar TV4, Säbysjöns seriepremiär…& lite mer. Sorry för att det står still. Jag hinner inte riktigt med helt enkelt. Betty, min kära lilla dotter kallar på mig!

Ödet

Lost!

Världens genom tiderna bästa TV-serie, bibel, lifestyle management, whatever…. är så galet bra nu att jag är försatt i ett chockliknande tillstånd. Det här är inte television, det har det väl egentligen inte varit heller sedan starten för sex år sedan. Det känns som jag tittar på något som ska ge mig svaret på meningen med livet. Inga jämförelser på TV eller film whatsoever göre sig besvär. Det här är Oddyséen, Iliaden, Tristan & Isolde, Romeo & Julia, Koranen, Toran, Baghadvita, dödahavsrullarna,  gamla testamentet, pyramiderna, tidsresandet och utomjordingarna på en och samma jävla gång. Det är oefterhärmerligt, det är mästerligt som Messi och Pelé. Som “Disintegration”, “Psychocandy”, “Violator”, “I´m Your Man” och “The Downward Spiral på en och samma gång. 7 avsnitt kvar. SJU avsnitt kvar till fucking REDEMPTION!

← Previous PageNext Page →