Hökaröva Igen

babianlouise.jpg 
“They Can Not Understand When A Girl says NO!”

Min fru Louise är en citatmaskin och hemma har jag en bok där jag samlar de absolut dummaste, smartaste och roligaste grejer hon säger. Jag kallar boken “Drabbad av Hökaröva”.

14/2 2006:

“Jag känner mig som en Kavlitub som man inte klämt på mitten utan i ändarna.”

13/6 2007:

“Det finns inte så många fåglar o pissa på längre”

*

Mar 31, 2008 | 1 Comment | Hökaröva

Nollpunkt i Nässjö (del 2)

The April Tears har gjort en del ökengig genom åren. Andra kvällen i Vemdalen 2001 var en katastrof. De sex besökarna tycket INTE om när discot blev abrubt avbrutit av ett band de aldrig hade hört. Vi kortade ner setet kraftigt till fyra-fem låtar för att slippa skiten.

Etter värre var det dock i Nässjö (igen! Se Nollpunkt i Nässjö Del 1) nånstans runt 1992. En polare till oss hade bokat in oss till en restaurang med spriträttigheter. Värre grejer har man ju lirat på/i. Nu visade det i och för sig när vi kom dit att det var en pizzeria.

En spelning är en spelning så jag, Jens och Jesper kopplade ihop våra kablar mellan pedaler, guror och stärkare och tryckte igång trummaskinen. Sara tog plats vid mikrofonen.

De gästerna som var där verkade inte helt sugna på att höra larmande indiepop till sin Capricciosa. Vi stod ihoptryckta i något som skulle föreställa en scen och posade så gott vi kunde. Efter vårt set à cirka åtta låtar tackade vi för oss och gick av scen endast applåderade av polarn som bokat giget.

Vi gick bakom scen, skakade tyst på huvudet, tog några bloss och gick in för att packa och åka hem. Vi hade hunnit lyfta in hälften av scenen när arrangören kom ut och tittade frågande på oss. Sen sa han att:

-Vad gör ni? Ni har ett set till.

Vi sa att det var vi väl inte överens om? Dessutom var det väl ingen jävla idé. Eller?

Jodå. Annars skulle vi inte få betalt hette det.

Det var bara att kånka in skiten och koppla in pedaler, gitarrer och stärkare igen. Nu var vi inte vidare laddade dock. Vi var tvärsura.

Jens och jag tog plats vid varsin sida av scenen. Vi satt på varsin stol som vi roffade åt oss från ett bord. Skitgriniga lirar vi sittandes loss gamla hits som “M-Garden” och “Searching For The Sun” när helt plötsligt den lilla dansytan framför oss fylls av två medelålders par som börjar bugga. Vi blev ännu argare av det.

Så för första, och förhoppningsvis sista, gången i bandets historia avslutades konserten med att de två gitarristerna kastade sina gitarrer till marken för att feedbacka sittandes på stolar med tårar av ilska rinnande längs kinderna.

Mar 31, 2008 | Comments Off on Nollpunkt i Nässjö (del 2) | April Tears

Pet Shop Boys #3

 

So Hard

“I double-cross you
And you get mysterious mail”

Plats nummer tre besitts av en riktig jävla rökare –it´s fatal– fylld till bredden med allt det som är Pet Shop Boys; ett långt intro -i det här fallet ett riktigt hårt sådant-, följt av en oansenlig mängd orchestrahits och en fantastisk melodi, sen den mjuka sången i versen och efter det en refräng som helt plötsligt bara var där.

“Tell me why don’t we try
Not to break our hearts and make it so hard for ourselves?”

“So Hard” är en mjuk mjuk låt med ett fullständigt kompromisslöst fundament. Bomull och betong på samma gång. I fucking love it.

*

Mar 31, 2008 | 3 Comments | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #4

 

Domino Dancing

Versen i “Domino Dancing” kan mycket väl vara en av de bästa verser som någonsin gjorts. Melodi-uppbyggnaden är helt sjukt snygg. Och Neil Tennant har en förmåga som allt för få besitter. Att med ett enkelt och rakt språk berätta om något som på intet sätt är särdeles tolkningsbart:

“I dont know why, I dont know how
I thought I loved you, but Im not sure now
Ive seen you look at strangers too many times
A love-you-once is of a, a different kind

Remember when we felt the sun
A love like paradise, how hot it burned
A threat of distant thunder, the sky was red
And when you walked, you always – turned every head”

Det här sättet att skriva popmusik görs ofta så jävla fel. Och det beror oftast på att det är själlöst låtskrivande. Det kan knappast Pet Shop Boys bli anklagade för att syssla med.

Kring 1988-90 befann sig duon i sin kärriärs kreativa höjdpunkt om ni frågar mig. De hittade sin formula och formligen spottade ut superhits. “Domino Dancing” med flera begåvades dessutom med helt fantastiska videos där sommar, sol och exklusiva miljöer fick många MTV-tittare över världen att drömma sig bort till en bättre plats. Kanske en sorgligare värld, denna, men med löften om en lyxigare sorg på något sätt.

“Domino Dancing” är en ohyggligt snygg poplåt, endast överträffad av tre i Pet Shop boys katalog.

*

“Left To My Own Devices”, ännu en låt från “Introspective”, håller många högre än mig. Det är en väldigt bra låt, men högre än runt 17 plats kommer den inte på min lista.

Mar 31, 2008 | 4 Comments | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #5

 

I Husby sitter jag ofta i min lilla studio där jag bland annat har spelat in stora delar av Lip Service-skivan, Peter Söderbergs “Ingen Kan Älska Som Jag Utan Att Det Märks” samt merparten av kommande Eas & Svart Bröllop-plattan “Kärlek Gjord Av Hat”. Och så självklart alla kidsen på jobbet inkluderat superhitar som Abdul, Yussuf, Nima & Aimen´s “Bästa Kompisar” och Sjuåringarna Sebr, Suleyman, Numan och Abbe´s “Jag Älskar Min Fru“.

Studion heter “Suburbia”. Självfallet taget från denna vansinnigt bra låt.

Det ovanligt långa introt-har ni tänkt på att Pet Shop Boys oftast väntar med sången ganska så länge i låtarna förresten- hindrar inte detta från att vara popmusik med en touch av mörker när den är som bäst. Höjdpunkten av det tidiga Pet Shop Boys och en låt som är så pass ljuv att det är bandets femte bästa låt.

En snabb analys, förutom långa intron då, av Pet Shop Boys hitrecept är att de ofta går direkt på andra vers efter refräng. Det är jävligt fint det.

“I only wanted something else to do but hang around..”

*

Utanför topp 15:

“Shopping” -cool låt.
“Kings Cross” -fin låt.

Mar 29, 2008 | 4 Comments | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #6

200px-its_a_sin.jpg
It´s a Sin

Jag ska vara fullständigt ärlig och säga att jag suttit och lyssnat om och om igen och kastat om placeringarna mellan 3 och 6 flera gånger. Det är fan så svårt att bestämma sig! “It´s a Sin” är en absolut klassiker och jag är omåttligt och ostoppbart förtjust i låten vare sig via låg volym på en radio eller högsta volym på dansgolvet.

Vad låten kanske saknar lite, om jag nu ska jämföra med topp fem, är väl lyricistiskt sett. Neil Tennants penna är glödhet i några av de toppande låtarna där det finns versrader och refrängtexter som är utomjordiskt bra. “It´s a Sin” har väl inte riktigt den udden.

Kanhända att de fem över också har en större melankoli i sig, som inte ska vara avgörande på något sätt egentligen, men tonen Pet Shop slår an i dessa passar väl just mig ännu lite mer.

Äh What the Fuck, jag sitter och letar brister i “It´s a Sin”. Jag är dum i huvudet. Men den blir nummer sex på listan ändå.

*
Och low and behold! Denna fredag listar tre låtar som missar topp 15 helt och hållet.

Rent – Skitbra. Möjligen en av de tjugo bästa.
Jealousy – Också jättefin. Topp 20-25 nånstans.
Paninaro – Runt plats trettio. Armani, armani, a-a-Armani.

**

VIVE LA FETE! Inte bara fredag, inte bara fest, ikväll är det STOR fest. Vive La Fete på Nalen! Tjihoo! Eder utsände är där i sällskap med bland andra med ingen mindre än veckans hjälte Freddan.

Så leve festen och ha er en trevlig fredagskväll!

Mar 28, 2008 | 5 Comments | Pet Shop Boys 15

Freddans Dråpligaste Stunder #1

Frank

(Del 2)

Min käre vän Fredrk Broberg kommer att lämna listningen av hans dråpligaste stunder i stor stil. Se nu bara till att ni läst del 1 av Frank innan ni läser detta. Håll i hatten för nu öppnar Kollaps en ny dörr:

*

Nån vecka passerar. Freddan är ute på krogen igen. Den här gången har han druckit lite mer ändå. Han ser Pia. –Jag ska in, tänker han tyst.

Han går fram till henne och börjar prata. Eller prata förresten. Freddan viskar riktigt snuskiga saker i hennes öra  -Jag ska ****** dig så **** … Jag ska ****** din ***** …

Pia var inte riktigt på det humöret. –Jag ska nog ta och gå hem, sa hon. Och det gjorde hon. Freddan gav sig inte utan slog följe. De kommer fram till hennes port. Pia förklarar ännu en gång att hon vill gå och lägga sig. Själv. En längre diskussion följer. Freddans snälla, snälla hjälper inte. Hon går in själv genom dörren.

Men Freddan, berusad av henne och annat, blir kvar utanför. Likt Romeo ropar han mot hennes franska balkong på Adelsgatan i Visby. Hans blick är så fokuserad den kan bli mot fönstret högt där uppe. Han börjar busvissla. Detta ger resultat. Pia kommer ner till dörren och säger

–Jamen kom upp då.

Freddan trippar glatt med uppför trapporna och kommer in i en extremt liten studentlägenhet. 16-18 kvadratmeter stor. De två hoppar ner i sängen och förlustar sig med varandra. I några få minuter. Efteråt konstaterar Pia att -Du det där var inte så mycket att hänga i granen.

Freddans fylla hade spelat honom ett spratt. När det kom till kritan så hade han inte nått sin sexuella peak den här aftonen. Han somnade tungt i sängen.

Dagen efter vaknar turturduvorna upp i bädden. De ligger och småpratar lite när det plötsligt knackar på dörren. Pia fryser till is.

-Frank, viskar hon. -Det är Frank.

Freddan fylls av en ytterst obekväm känsla. Frank börjar med en bedjande ton ropa genom brevinkastet: -Pia..Pia…Släpp in mig Pia… Jag måste prata med dig..

Det råder total tystnad i lägenheten. De två i sängen liger helt stilla. Länge. De lyssnar efter minsta ljud från trappuppgången. Till slut blir det helt tyst därute. Freddan och Pia börjar trevande att prata med varandra igen. Då bankar det jättehårt på dörren.

Franks bedjande ton är nu borta. Nu är det en uppfordrande röst som gapar:

-PIA! JAG HÖR DIG! JAG VET ATT DU ÄR DÄR! SLÄPP IN MIG! SLÄPP IN MIG!

Alternativen är nu få. Pia går mot dörren för att öppna. Freddan lägger sig platt under täcket. Hans hjärta bultar så hela sängen skakar. Hans lekamen fylls av skräck, skam och svår, svår ångest.

Han kan från sin position höra hur Frank formligen stormar in i hallen efter att Pia öppnat dörren. Ett våldsamt meningsutbyte följer. Det smäller och rasslar. Frank är helt på det klara vad som inträffat i lägenheten:

-Vem har du här? VEEEM har du här?? -Har du FREEEDRIK här??

Det blir någon form av tumult i hallen, skor och jackor flyger när Frank, trots Pias försök att stoppa honom, sätter fart in i lägenheten. Han ställer sig vid sängen:

-UPP MED DIG! RES DIG UPP! vrålar han till den jätteplatta tjugotvå-åringen under täcket. Freddan har inga alternativ. Han reser på sig.

-UT HÄRIFRÅN! UT! skriker Frank.

En mycket tunnklädd Freddan föröker resonera:

-Frank. Ta det lugnt n…

-HÅLL KÄFTEN PÅ DIG! kändes inte som ett bra svar. Snabbt drar Freddan på sig så mycket kläder han kan och kastar sig ut ur lägenheten. Han springer på barfota därifrån så fort han bara kan med sina skor i händerna.

*

Några veckor efter detta går Freddan omkring i Visby när han ser en gänglig, långhårig man komma mot honom. Han får panik, men fortsätter gå. När deras vägar möts sträcker Frank fram näven. -Tjenare! Hur är läget? Kul att ses! Han verkade inte vara så värst upprörd längre. Slutet gott, allting gott.

Och en stor applåd och ett stort tack till levnadskonstnärern Freddan för att jag fick intervjua honom och publicera denna fantastiska topplista. Give it up for Freddan, folks!

n727070350_4482.jpg
Naked Number One.

Mar 28, 2008 | 2 Comments | Freddans Dråpligaste Stunder

Pet Shop Boys #7

 

Always On My Mind

Som jag förstått det hade Pet Shop Boys ingångsvinkeln att tolka Elvis genom att göra låten på ett helt motsatt vis. Vissa tycker de lyckats med detta. Inte jag. Det är en självklar tolkning av Pet Shop Boys. Hur i hela havet skulle de annars gjort den undrar man stilla?

I vilket fall så är det en fantastisk version av en redan fantastisk låt. Jag älskar Elvis Presley.

1968 var Elvis i sitt livs form, han gjorde sin stora comeback på scenen efter ett slavkontrakt på alldeles för många filmer. Hans TV-timma var nåt helt nytt och världen har antagligen aldrig sett en sexigare karl i rutan.

Turnén efter detta var, dessvärre, början till slutet för The King. Han knaprade piller, ökade i vikt. Och skildes från sin Priscilla. Precis här går han, i mellanvikt, in i studion och sjunger in “Always On My Mind”. Det är en av de största stunderna i musikhistorien. Efter denna magi-“There are things I Should have said and done, I just never took the time” – var det mer eller mindre över för världens genom tiderna störste. Elvis -as we knew him- left the building.

Att göra en version av denna låt i slutet av 198o-talet och heta Pet Shop Boys är vågat. Men vi snackar om ett band som är modiga. Som i 99% av fallen kommer ut på andra sidan och har haft rätt hela tiden.(Vissa av dansnumren live är väl inte helt i min smak)

Orchstrahitsen regnar över låten som sig bör i en Pet Shop Boys hit. Och få bättre covers har gjorts.

*

En bra bit utanför topp 15:

A Red Letter Day – Snygg låt från “Bilingual”
I Don´t Know What You Want But I Can´t Give It Anymore – Ytterligare en fullständigt lysande titel. Lite för bra för låten till och med.

**
TOPP SEX återstår och då bör jag säga innan, att dessa sex är för mig Pet Shop Boys i särklass bästa låtar. De spelar i en helt egen division skulle man kunna säga. Det har m a o aldrig varit några tvivel för mig vilka som skulle ha de högsta sex placerinagrna.

Mar 28, 2008 | 2 Comments | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #8

3259193.jpg

Closer To Heaven

“Nightlife” var en skiva som blandade och gav. Inledningen “For Your Own Good” är en makalös öppning. Men spår nummer två, “Closer To Heaven” är etter värre. Vilken sjujävla drag! Introt är bland det snyggaste jag hört, falsettrefrängen är 100% och partiet efter andra refrängen är det hårdaste Pet Shop Boys någonsin gjort. “Closer To Heaven” är den bästa låten Pet Shop Boys gjort på 2000-talet. Och inte bara det. Det är den bästa låten de gjort sedan tidigt nittital.  

*
16. For Your Own Good -det låter som ett stort discoteca vid medelhavet. Och i det här fallet älskar jag det.

Nånstans kring plats 20: Miracles. Ännu en sentida kanonlåt.

Mar 27, 2008 | 1 Comment | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #9

 

Opportunities (Let´s Make Lots Of Money)

Pet Shop Boys var helt rätt ute från första början och “Please” tillhör det övre skiktet av bandets plattor. Näst bäst på den var “Opportunities” som med sitt, faktiskt, närmast industriella beat lyfte fram den enkla tillika geniala refrängen “I´ve got the brains, you´ve got the looks, let´s make lots of money”. En rökare på minidiscot 1986, en rökare på vilket dansgolv som helst 2008. Och det är den verkligen inte ensam om vad gäller det här bandets klassiker.

*

Utanför topp 15:

Go West -Mamma mia, en av de tio största ölvältarna utanför topp 15? Jag vet knappt själv hur det är möjligt, men så blev det. Jag menar, jag älskar “Go West”. Jag älskar när Pet Shop Boys pekar riktningen för sina bröder och systrar och jag dansar och sjunger med som en galning varje gång jag hör den. Följdaktligen får även New York City Boy, som jag definitivt betraktar som “Go West”s yngre bror stanna utanför också. Lite längre bort också.

10. Miserablism
11. This Must Be the Place I´ve Waited years To Leave
12. Se A vida E
13. What Have I Done To Deserve This?
14. Flamboyant
15. West End Girls

Mar 27, 2008 | 4 Comments | Pet Shop Boys 15

Freddans Dråpligaste Stunder #2

 
Ryska gården i Visby. Personerna på bilden har
inget med historien att göra.

Frank

(Del 1)

Finalen av Freddans Dråpligaste är inget mindre än en av mina absoluta favorithistorier. And here it goes…

>

Freddan, vid tillfället runt 22 år, vandrar kring i en öldimma på utestället Ryska gården i centrala Visby. Han ser en kvinna, runt de 30, som faller honom på läppen. De börjar prata, de börjar hångla. Efter ett tag ser kvinnan Freddan djupt i ögonen och säger

-Vill du följa med mig hem och titta på min hund? 

Freddan nickar som svar och gnider i smyg sina händer. Nu ska man få sig lite tänkte han.

Paret vandrade iväg längs Visbys vackra kullerstensgränder och kom fram till hennes port. Hon grävde i sin väska efter nycklarna till huset. Plötsligt hördes ett skrapandes ljud från en kartong/tidningshög en bit från ingången. –Tyst! sa kvinnan. –Hörde du det där?

Fredrik tittade lamt mot kartongerna. Ljudet därifrån var väl inte så mycket att härja om? Då ser han till sin stora överraskning att högen börjar röra på sig. Fram under denna träder en gänglig, långhårig figur fram. Han ropar mot paret:

-Pia? Pia! PIA!! 

Pia rotade nervöst i väskan efter sina nycklar, mannen närmar sig. Freddan känner ett lätt obehag. Hur länge hade han legat därunder?

-Pia. Jag älskar ju dig. Pia? säger mannen bedjande.

-Men Frank. Vi har ju gått igenom det här. Det är slut. Över. Fattar du det? svarar Pia.

Det visar sig att denne Frank är ännu fullare än paret tillsammans. Han vacklar otäckt nära. Pia presenterar Freddan:

-Det här är Fredrik.

Frank vill inte höra på det och tittade inte ens åt Freddans håll: -Jag SKITER i vem det där är!

-Pia..jag vill prata. fortsatte han.

-NEJ! ropar Pia som nu äntligen fått tag i nycklarna och satt i dörren.

Frank var nu snabb som en vessla och trängde in ena benet i glipan. -Jag vill prata, Pia.

Pia vänder sig då till Freddan med en uppgiven blick:

-Du får titta på min hund en annan gång.

*

Del 2, i vilken de inblandade hamnar i en minst sagt filmisk situation, kommer senare.

Mar 27, 2008 | 6 Comments | Freddans Dråpligaste Stunder

Pet Shop Boys #10

212932chjg_w.jpg 

Miserablism 

Jag minns en sak som hände på TV för några år sen. Ja några förresten, det var väl tio år sen nu. April Tears befann sig i mörkret minst sagt. Vår skiva var inte inom sikte, vi var nära att splittras. Jag deppade.

På Tv var det en dokumentär om en gruvarbetare i Guatemala. Han slet i mörkret sexton timmar om dygnet för en skitsumma och när han kom hem satt hans tio hungriga barn och fru i ett ruckel och svalt. Så såg hans sju veckodagar ut.

Efter detta plågsamma besök i en annan verklighet zappade jag kanal.

Thom Yorke från Radiohead sitter besvärad i en stol och intervjuas. Han berättar om den oerhört plågsamma process han gått igenom under skapandet av det nya albumet. Hans kropp vrider sig medans han berättar om mörkret han besökt under framställandet. Hans hy är blek och orakad. Mannen ser ut att knappt kunna bära sig själv.

Stackars, stackars Thom Yorke.

Pet Shop Boys “Miserablism”- gud vilken skitbra liten låt- är väl så mycket syntpop det kan bli i mina öron. Milsvida mer begåvat och svängigt än 95% av den samlade produktionen i genren i Svensk historia. Vad som lätt kan glömmas bort av många är att humor är det coolaste vapnet i musik om man använder det rätt. Fråga Kraftwerk.

Om vem sen låten handlar om lämnar jag med varm hand över till Martin Söderström att avgöra.

*

Utanför Topp 15:

Minimal – Nog för att det doftar både Kraftwerk och New Order om den här sentida hiten, men det krävs mer än så för att nå topp tio.

I Wouldn´t Normally Do This Kind Of Thing – Härlig pop. Lite för härlig kanske.
Nånstans i Kylies poppigaste läge. Nu älskar jag ju Kylie i och för sig..

Love Comes Quickly – Snygg låt! Kanske bland de trettiofem bästa.

Mar 27, 2008 | 49 Comments | Pet Shop Boys 15

Patsy, Darling.


Patsy


Patsy

Mar 26, 2008 | 1 Comment | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #11

 

This Must be The Place I´ve Waited Years To Leave

-Oj oj oj då, nu får vi shejpa upp oss ordentligt.

Så ungefär, sägs det, sa herrar Lowe och Tennant efter att de fått höra “Enjoy The Silence” tidigt 1990. Och även om det inte blev en “Violator” så har “Behaviour” tagit sin plats i pophistorien. Och just denna vansinnigt rörande låt -kanske i synnerhet för sjuttonåringar från hålor som Tranås- tillhör det absoluta toppskiktet. På nåt sätt är väl det här förresten Pet Shop Boys egen “Enjoy The Silence”.

*

En bit utanför topp femton:

“I´m Not Scared” -Det var några resor bättre med Patsy.
“Abolutely Fabulous” -En sköning. Fast i mindre partier. Och bättre med Patsy.

Mar 26, 2008 | 4 Comments | Pet Shop Boys 15

Helvetet Väntar

 

De flesta av oss bör hamna i helvetet om man får tro Kristi Fingrars Vapendragare. Det är nog synd och kan komma att bli jobbigt. Ty istället för den ljuva ängelns harpa får de eviga besökarna i helvetet lyssna på ett annat instrument. Vilket tror ni?

Saxofon?

http://www.youtube.com/watch?v=r6Ts0W02iw8&feature=related

Dragspel?

http://www.youtube.com/watch?v=Y4iBC8VI-Tg

Koklocka?

http://www.youtube.com/watch?v=4TdrCl03p28

Kinesisk Flöjt?

http://www.youtube.com/watch?v=RCH8CP5LviQ

Eller är det inget instrument alls? Är det så här det låter dagarna i ända?

http://www.youtube.com/watch?v=6vkejOp9wOc

Mar 26, 2008 | 16 Comments | Uncategorized

Pet Shop Boys #12

 

12. Se Á Vida É

“Life is much more simple when you´re young”

Ett latinoförklätt Pet Shop Boys är kanske inte drömkorsningen för många. Och nej, “Bilingual”, som kryddades av sydamerikanskt sväng, är långt från den bästa skivan.

Men “Se Á Vida É” är underbar. En vacker sommardag ska inte befläckas av Ibizatechno. Den ska avnjutas med en färgglad drink eller en kall öl vid strandhaket till tonerna av “Se Á Vida É”. Oj vad jag längtar till sommaren.

*

Strax utanför topp 15:

“Heart” -nej, det är inget fel på den, men det finns de i samma stuk som är bättre. 
“Up Against It” –en annan höjdare från “Bilingual” som dessvärre inte räckte hela vägen.

** 

13. What Have I Done To Deserve This?
14. Flamboyant
15. West End Girls

Mar 26, 2008 | 6 Comments | Pet Shop Boys 15

Freddans Dråpligaste 3-10 & Utanför

Snart dags för topp två i Freddans dråpligaste. Men låt oss innan dess se placering 10-3 samt några anekdoter som hamnade utanför!

Och passa på att skåda Freddan, som är en lysande imitatör, när han skojar som Thåström i videodagboken på http://easonline.se

 1.
2.
3. Borgengigen
4. Rebellen
5. Damerna På Baren
6. Mr. Anderson
7. Öronhänget
8. Freddan v/s SL Rond III
9. Freddan v/s SL Rond II
10. Freddan v/s SL Rond I

Jocke skickade mig en skön story:

“Vi är tillbaka i nattens Lettland, festande på festivalområdet. Jag och Fredrik står och röker vid stängslet som omger platsen och får syn på några poliser som omhändertar en full kille på andra sidan. Vi fortsätter titta och efter nån minut tröttnar snutarna på att släpa killen och inleder den brutalaste misshandel jag har sett.

Klart skakade festar vi ändå vidare. Efter nån timme går vi tillbaka till stängslet för att slå ett par sjuor. Bra tryck i strålarna efter x antal öl. Då tänds en ficklampa rakt i våra ansikten och man kan skymta tre siluetter bakom skenet. En totalt lugn men oerhört fientlig röst mumlar något obegripligt (men med en tydlig melodi av KGB och kallt krig) och vi konstaterar båda i all tysthet två saker:

* Det är samma poliser som vi iaktog för en timme sedan.

* Det är ytterst förbjudet att pissa annat än på toaletter i Lettland.

Jag säger med ett visst darr på rösten:

– We´re very sorry. Swedrja. Muzica.

En av dem svarar med en ton som vittnar om att bara stängslet tillfälligt hindrar dem från att mosa våra västerländska trynen:

– YOU are sorry?

De gula strålarnas kraft visar inga tecken på att avta. Och det är här som Fredrik fullbordar fiaskot. Han är nämligen fullständigt skräckslagen.

– Back Group Back Group! tjuter han, stoppar in drulen utan att nypa av någon stråle, vänder på klacken och springer som en vinthund mot närmaste folkmassa där han försvinner.

Kvar står jag i åtminstone 20 sekunder fjäskandes på usel engelska. Det är nämligen under min värdighet att stoppa in ett fullt pinkandes organ i byxan. Men folk är ju olika. Räkna dock med att Fredrik festade vidare i ett rasande tempo med en rekordfläck på byxorna.”

Och här är några till, i korthet, som hamnade utanför toppen:

* Freddan måttar en spark mot ett kattskrälle som stört honom i månader. Självfallet får den upprörd ägaren syn på detta och vrålar “Vad i helvete håller du på med?” . Freddan svarar “Jag skulle ju bara skoja lite”.

* Freddans mamma, Renja, fyller 50 och det är stort kalas. Freddan, jag, Jocke och Lasse var något av ett husband. Bland annat hade vi Pugh Rogefeldt som gästartist. Men kvällens höjdare utspelade sig sent in på naten. Freddan i endast morgonrock och solbrillor framförandes “Proud Mary” med sin pappa, Uffe, på dragspelskomp. Freddan blev dessutom arg när Uffe lirade lite fel.

* Freddan svimmar under ett gig och faller rakt in i trumsetet.

* Freddan och jag spelar Beachvolleyturnering på Tofta Strand -jag tvingade honom. I första matchen vann vi efter en svettig match mot tre tolvåriga tjejer. I nästa match fick vi möta Mr. Macho & Mr. Macho. Halva stranden tittade när försvararna av indie-anden; herrar röka, rocka & booza blev fullständigt förnedrade av anabolaCarlssons med gigantiska torsopartier. Det var fruktansvärt och alltför traumatiskt för att kunna vara med som “Kul” på en lista. Jag har ändå lyckats behandla min PTSS genom en dikt:

“15-0. 15-0

 Och vi fick inte över en enda boll”

*Freddan satte sig bredvid mig vid en pokerturnering. Han hade aldrig tidigare spelat. På nåt sätt kan man säga att han fortfarande inte har det. Han spelade på varenda giv. Och vann allting. Jag har aldrig sett nåt liknande. Det hade inte heller alla de andra främmande människorna på baren i Visby som satt sig ner för att delta i denna free-roll. Freddans markerstapel bara växte. Han vann på 2-7 mot AA, Han vann på rivern med ofattbara håldrag till stegar och färger. Han slog ut allihopa och vann hela skiten.

*

Den självklara vinnaren “Frank” i två delar publiceras under torsdag och fredag.

n727070350_846415_2555.jpg
En yngre, långhårigare Freddan var inte så lite lik en viss
Jesper Eng i samma ålder.

Mar 26, 2008 | Comments Off on Freddans Dråpligaste 3-10 & Utanför | Freddans Dråpligaste Stunder

Pet Shop Boys #13

 

What Have I Done To Deserve This?

Pet Shop Boys var fast beslutna att deras idol Dusty Springfield var den som skulle sjunga med i dutten “What Have I Done To Deserve This?”. Så tillvida att de väntade och väntade tills klartecken till slut gavs. Samarbetet med den mytomspunna legendaren utmynnade i att Pet Shop Boys sedermera skrev låtar direkt till henne. Bland annat den fantastiska “In Private”. Hennes karriär kom på bana igen. Det hade varit några år sen “Son Of A Preacher Man”, “You Don´t Have To Say You Love Me” och “I Only Wanna Be With You” låg på listorna. Vilka jävla klassiska låtar.

 “What Have I Done To Deserve This” tar sin plats bland världens bästa duetter. Jag kan inte lista alla här och nu, det kräver sin tid och analys, som sig bör med en lista av kredibelt snitt. Låt mig ändå droppa några favoriter i genren som är så vacker, rörande och cool på samma gång:

Lee Hazlewood & Nancy Sinatra : Some Velvet Morning 
John Travolta & Olivia Newton John : Summer Nights
John Travolta & Olivia Newton John  : Youre The One That I Want
Iggy Pop & Kate Pierson : Candy
The Jesus And Mary Chain & Hope Sandoval : Sometimes Always
Frank Sinatra & Nancy Sinatra : Somethin´Stupid
Morrissey & Siouxsie Sioux : Interlude
Nick Cave & Kylie Minogue: Where The Wild Roses Grow
Shane MacGowan & Pogues & Kirsty McColl: Fairytale Of New York
Peter Gabriel & Kate Bush : Don´t Give Up
Bo Kaspers Orkester & Lisa Ekdahl : Svårt Att Säga Nej

och om den räknas, självfallet:

The KLF & Tammy Wynette : Justified And Ancient

*

Strax utanför topp 15: Fantastiska titeln “You Only Tell Me You Love Me When You´re Drunk”

Mar 25, 2008 | 4 Comments | Pet Shop Boys 15

Pet Shop Boys #14

Flamboyant

På min klubb Music for The Masses slåss en bunt låtar om mest spelade genom tiderna:

Dexy´s Midnight Runners – Come On Eileen
Saint Etienne – He´s On The Phone 
Madonna – Like A Prayer
Håkan Hellström – Kom Igen Lena 
Depeche Mode – Precious
The Proclaimers – 500 Miles
Alice In Videoland – Going Down
DAF – Der Sheriff
Depeche Mode – Photographic (Rex The Dog Remix)
Rex The Dog – Frequency
Nine Inch Nails – The Hand That Feeds

Jag har glömt en hög, men ni klubbstammisar kan ju påminna mig!

I vilket fall finns “Flamboyant” nånstans i diskussionen. Jag och de andra M4TM:arna blev själaglada när den damp ner. Det var helt klart bland det bästa på många år från Tennant/Lowe. En form av Pest Shop Boys ´88 anno 2004. Inte fel nånstans det.

http://www.youtube.com/watch?v=DcqDjFBGtzk

*

Strax utanför topp 15 : “Behaviours” vackra “Only The Wind”

Mar 25, 2008 | 16 Comments | Pet Shop Boys 15

Freddans Dråpligaste #3

Borgengiget

Visby, 1999

Han stod på scenen i en gammal rallyluva och med ett mynt som monokel:

-Skökan stod och rökte med Jean Paul, Pierre och Phillipe. Hon bad om deras pengar för ett pipp.  

Folk i publiken lämnade lokalen. Klockan var straxt kring tolv och underhållningen från scenen denna kväll hade överträffat det mesta i uselhet. 

Några veckor tidigare: Manne, ägaren till famösa stället Borgen i Visby sade till grabbgänget Jocke, Freddan och Johan Carlgren: -Fan grabbar. Jag vet ju att ni lirar. Kan inte ni dra ihop nåt och spela här nån kväll. Jag bjuder på käk och bärs.

Grabbarna tackade glatt ja och glömde sedan bort hela saken. Tills de stötte på Manne igen som glatt sa: -Då kommer ni på tisdag då?

Två dagars panikrep följde. Bandet lärde in en mängd covers för att fylla kravet om underhållning i ett par set á ungefär en timme stycket. Det blev en bunt rock och bluesklassiker samt en bunt publikfriare som “Snabbköpskassörskan”. Micke Gaylord anslöt på bas.

Så tillbaka till den aktuella kvällen.

Freddan står på scen. Han hör Johan Carlgren skrika i sin mikrofon. -Om Fredrik skulle vilja spela i A-DUR så vore det mycket bra! Ölförsörjningen från Manne hade överträffat förväntningarna och bandet var i ett rus. I baren satt en man som såg ut som en röd grodan boll och skrattade så tårarna sprutade. Senare skulle han ramla av stolen på grund av detta. Denne man, välkänd på Gotland som en av de bästa bluesgubbarna.

Husbandet för kvällen tappade ganska snart greppet om publiken och instrumenthanteringen. De spelade “Snabbköpskassörskan” inte mindre än SEX gånger, en gång med trumsolo på dubbelkagge. Vid ett tillfälle lämnar Jocke Janthe scenen för att gå och äta en macka. Freddan lekte hela havet stormar med publiken.

Men avslutningen tog ändå priset. Inför en helt tömd lokal, undantaget det aspackade bandet på främsta stolarna, avslutas giget med att Johan Carlgren, strax efter han läst ovanstående monolog, sitter på scengolvet mellan två stolar på vilka han placerat sina armbågar. Han hade en öl i vardera hand. Den nedsänkta mikrofonen mottog hans ångestvrål: “NAAAAAAAAAAAHHHH”.

Mar 25, 2008 | 1 Comment | Freddans Dråpligaste Stunder

Next Page →