Pet Shop Boys #11

 

This Must be The Place I´ve Waited Years To Leave

-Oj oj oj då, nu får vi shejpa upp oss ordentligt.

Så ungefär, sägs det, sa herrar Lowe och Tennant efter att de fått höra “Enjoy The Silence” tidigt 1990. Och även om det inte blev en “Violator” så har “Behaviour” tagit sin plats i pophistorien. Och just denna vansinnigt rörande låt -kanske i synnerhet för sjuttonåringar från hålor som Tranås- tillhör det absoluta toppskiktet. På nåt sätt är väl det här förresten Pet Shop Boys egen “Enjoy The Silence”.

*

En bit utanför topp femton:

“I´m Not Scared” -Det var några resor bättre med Patsy.
“Abolutely Fabulous” -En sköning. Fast i mindre partier. Och bättre med Patsy.

Kommentarer

4 kommentarer till “Pet Shop Boys #11”

  1. Superlimpan 26 Mar 2008, 22:22

    Av någon konstig anledning kände jag på mig att Tranås sonen ville ha med denna :P

  2. Martin S 27 Mar 2008, 14:43

    “The Smiths only happened because I walked home in the rain once too often”, som Steven Patrick uttryckte det i en tidig intervju.
    Alla som någon gång vandrat hemåt längs samma gamla gator i en liten skitstad där allt redan är över kan direkt relatera till den här fantastiska låten.

  3. Jonas R 27 Mar 2008, 14:45

    Är det bara jag som tänker på Sing Lee?

  4. AndersC 1 Nov 2010, 13:59

    För mig är det här den bästa låten någonsin med PSB, tom bättre än Being Boring. Den långa versionen som låg på mini-CD:n som medföljde den japanska utgåvan av Behaviour fick skinnet att krypa på mig, och får det fortfarande.