Tyska Ligan
Mårten skickade mig detta klipp med orden “Om det här inte platsar på Kollaps! så vet jag inte vad”
Jag kan bara säga HERREGUD vad roligt…Varsågoda, en liten helgpresent.
Mina herrar, tillika damer: Vombat.

Här är ett djur som är högst välkommet i vårt hus. Dess ljuva léende och fridfyllda varande får oss alla att mjukna.
Vombater är mellan 70 och 120 centimeter långa och väger mellan 20 och 40 kilogram. Extremiteterna är korta och kraftiga. Alla fötter har fem tår. Av dessa har de främre fem och de bakre fyra klor, som djuret använder när det gräver. Svansen är en liten naken stump. Huvudet är stort och brett och utrustat med medelstora öron som har en avrundad till trekantig form. Ögonen är jämförelsevis små.
Trevlig helg, dålig vecka för Kollaps.
En legendariskt usel och innehållslös vecka på Kollaps summeras. Vi har uppdaterat och jag har haft för mycket att göra i det vanliga livet. Hoppas att ni kära läsare stannar kvar efter detta debacle.
Nästa vecka satsar vi på nytt och hoppas att det ges mer tid att skriva texter som innehåller mer än en hyllning till Abba och en bild på en fossajävel.
Nu är det dags för en fredagsöl och På Spåret (ett av mina favoritprogram -jag är mer Svensson än jag fattat tydligen) efter hårt studioarbete.
Jag kan ju avslöja några saker:
* Mitt nästa M4TM söder-Quiz (13/2) kommer att ha På spåret tema. Äntligen! att ingen kommit på det innan. Jag ser fram mot det utav helvete och har börjat spåna på destinationer och frågor kring dessa. En mindre revolution i Quizzandet är på G! Se till att vara där.
* Lip Service kommande skiva “Grand Conspiracy” börjar ta form och jag märker att det tycks bli som jag tänkt. En tematisk skiva. Något jag försökt med i hela mitt liv men aldrig lyckats med. Nu i helgen följer samtal med skivans producenter & medarbetare (har redan påbörjats under veckan). För producerad kommer skivan att bli -för första gången vad gäller Lip Service. Singel i april, album efter sommaren.
* Riskparti nästa lördag! Vill nån mer ställa upp? Poker imorgon kväll! Nån mer som vill va med?
* Svart Bröllop har varit tillbaka i repan efter juluppehåll. Nu inväntas recensioner och annat gött & spännande. Och den fjärde singeln släpps i april med tillhörande video.
* Jag ska bli fotbollstränare! Mer om detta lär följa….
Och en speciell hälsning sändes härmed till en mycket god vän som har det mycket ledsamt och jobbigt nu. Det finns inga ord att säga mer än att man får hitta sin inre styrka och att livet måste få gå vidare.
Jag finns här om det är något. Dygnet runt.
God helg, vänner! Carpe Diem ta mig fan!
Fossa!

Fossan är ett mycket farligt djur. Jag såg en på Berlin Zoo i julas och fy fan
vad rädd jag blev. Fossan håller sig i regel på marken, men är både skicklig
och ivrig att förfölja halvaporna på trädens grenar.
Ett obehagligt, snabbt och mycket, mycket farligt djur.
Jag ger er Fossan: ett djur du inte vill möta i ditt sovrum.
Jodå. Jag är väl en kärring ändå.

Spekulationerna var igång redan för några månader sedan när jag dissade både nya James Bond och senaste Indiana Jones. Filmernat gick för snabbt, det var 100% action Jackson och hade ingen som helst känsla sade jag då.
Nu har jag dock sett en film som jag gillar som fan. Jag har kollat 10 gånger redan och planerar att se den många gånger till. Det handlar om “Mamma Mia”. Det måste alltså vara den bästa filmen jag sett på länge.
Och varför inte? Meryl Streep är makalös även i ett mycket lättsamt drama. Hennes compadres Rosie & Tanja, spelade av makalöst roliga Julie Walters (danslärarinnan i fantastiska “Billy Elliot”) och Christine Baranski håller själva upp standarden på skådespeleriet. Och då har vi inte pratat om Colin Firth, Stellan Skarsgård och Pierce Brosnan som alltid är bra.
Storyn är helt okej, miljön en dröm, sånginsatserna ömsom imponerande och ömsom befriande . Det är feelgood så det står härliga till. Det är skratt, tårar och sjunga-med-hålligång. Och alla gillar det. Kidsen, många av de mer belevade och vi i yngre medelåldern. För det handlar ju om ABBA. “Mamma Mia” kan mycket väl vara den bästa musikalen på film nånsin.
Jag var tvungen att se om “Muriel´s Wedding” bara för att få ännu mer av varan på film.
Och har jag inte sagt det innan så är det dags att göra det igen. ABBA är inte bara Sveriges bästa band genom tiderna. De kan mycket väl vara ett av de tio bästa banden nånsin, om inte fem.
Jag har alltid gillat ABBA och har haft mina stunder då jag varit sjukt inne i dem. Nu är jag där igen.
ABBA är lika stilbildande och viktiga i pophistorien som någonsin The Clash och Velvet Underground. Produktionerna är fan helt oerhörda. Arrangemangen och låtuppbyggnationen är spännande och udda. Låtarna är pop när den är som absolut bäst. Tusen band efteråt har försökt men ingen har nåt till Tretow & co:s egna Wall of Sound.
Nödrim, Svengelska och enkla ord till trots. Abbas texter är genialiska. Fullständigt genialiska.
Så därför. Här är bandets kanske 12 bästa:
DANCING QUEEN
MAMMA MIA!
LAY ALL YOUR LOVE ON ME
SUPER TROUPER
OUR LAST SUMMER
SLIPPING THROUGH MY FINGERS (Hur många andra har skrivit en rörande låt som får varje mamma med dotter att gråta floder?)
VOULEZ VOUS
S.O.S
GIMME GIMME GIMME
DOES YOUR MOTHER KNOW?
SUMMER NIGHT CITY
THE WINNER TAKES IT ALL
Jodå det var sant det också!
..som, jag med stor glädje, kunde konstatera att flera av er gissade.
Eller okej då. Historien ska väl i rättvisans namn avtäckas som aningens kryddad. Faktum är att den var väldigt mycket kryddad även om jag önskade att allt var sant.
En älg fanns en gång bakom persiennen. Okända krumryggade gubbar dök det också upp ibland. Såna som irrat sig fel efter genvägen i skogen efter Tranås BOIS bandymatch. Eller kunde det vara tomten på julafton som vi oftast skådade genom den rutan.
Men aldrig, tyvärr, tillsammans med en älg. Eller ren. Eller med flöjt i hand.
Vad tror ni om det här då?
Jag växte upp på Bäckagatan i Tranås. Bakom huset vi bodde i fanns en skog. En rätt stor skog. Där fanns allehanda djur. En gång smög ett lodjur kring där men genom åren stötte jag på allt från orm (jag trodde det var en pinne och skulle lyfta upp den), räv, rådjur och älg.
Men en gång behövde jag inte gå ut ur huset för att se en älg. Jag klev upp sängen i rummet som vette mot skogen och vinklade upp persiennerna. På andra sidan fönstret, precis bakom rutan, stod en stor bautaälg och slöglodde på mig. Jag fick närmast en hjärtattack.
Inte bara på grund av chocken att där stod en älg utan på grund av den som satt på dess rygg. Vi talar om en mycket liten man med luva och säckiga slitna kläder. Vi talar om en gubbe med gråsprängt skägg och onda små ögon. Han pekade mot mig med en självtillverkad flöjt i handen.
Det visade sig vara den så kallade Bäckavätten, en man som alla “visste” bodde ensam där ute i skogarna, men som nästan blivit till en myt bland mig och lekkamraterna. Något föräldrarna sa till oss för att vi inte skulle springa för långt ut i skogen och leka.
Jag drog ner persiennen igen och andades tungt. När jag vinklade upp igen var älgen borta.
Men inte Bäckavätten! Han hade hängt sig i husets stupränna ovan fönstret och blickade snedd nedåt rakt in i mina ögon på en decimeters avstånd med näsan tryckt mot glaset. Hans morgon-andedräkt formade otäcka och kryddstarka mönster på rutan medans han andades med retligt rund blodröd mun, gömd i det yviga skägget.
Jag sprang. Ut ur rummet, nerför trappen, ut genom dörren och över gatan mot Narvesjö, grannen. Jag gömde mig bakom ett träd och stod kvar där tills min far kom och hämtade mig. Han tog min lilla hand i sin och ledde mig tillbka till rummet. Väl där konstaterade han och övriga familjen att varken älg eller liten gubbe fanns på baksidan och ej heller hade siktats av någon annan. Det hela avfärdades med att jag hittat på hela saken.
Men det hade jag inte. Jag vet vad jag såg. Än i dag kan jag vakna skrikandes mitt i natten när jag drömt om skogens konung och dess illasinnade compadre.
Sant eller falskt?
Jo det var sant det också
När Depeche Mode 1997 fick ha hand om Tv-programmet “A Matter Of Taste” fick de välja helt fritt vad de ville. Detta var låtarna de valde. Nu ska man dock veta att de tydligt säger att det är artisterna som är favoriterna och låtarna representerar den artisten.
-Joe Strummer fick mig att vilja bli sångare, säger Dave.
-Velvet Underground hittade balansen mellan det mörka och det poppiga som ingen annan innan, säger Martin Gore.
-Jag kallades Andy Krååftwöörk som ung, säger Fletcher. Som dessutom tillägger att han hatar Francois Kevorkian!?
58% av Kollaps läsare visste/trodde på detta. 33% satsade på falskt.
Sant, falskt eller kryddat?
Är det här gräddan av Depeche Mode´s favoriter när de får välja fritt själva bland musikhistoriens låtar?
T-Rex- 20th Century Boy
David Bowie-Ziggy Stardust
The Clash-London Calling
John Lennon-Imagine
The Velvet Underground-Sweet Jane
Jimi Hendrix-Crosstown Traffic
Kraftwerk-Tour De France
Nirvana-Heart Shaped Box
Rolling Stones-Paint It Black
Det var sant!
Trots att hela 100% av Kollaps! läsare röstade “Kryddat” på den första frågeställningen kan vi nu konstatera att de inte hade rätt. Historien är fullständigt sann och mer därtill.
Ny kategori!
Kollaps startar nu upp fenomenet Sant Eller Falskt? där jag kommer att hävda en sak och ni ska bestämma er för om detta är verklighet, helt falskt eller kryddat av mig.
Så:
Strax utanför Tranås bor en man som färdar överallt medelst cykel. Han ses oftast inne i stan men karln har setts upp mot sju mil från sitt hem cyklandes. Jo det är till och med som så att han deltar i Vättern runt med sitt gamla skrälle. Han har inget startnummer utan cyklar som vanligt iklädd sin trasiga jacka.
Det kan även vara högst problematiskt att besöka honom i hans hem. Det finns nämligen bara två lägen: Antingen är han gömd eller så attackerar han. I viss mån kan olika tillhyggen, uppsatta på träd kring hans gård, möjligen hinta om vad som kan komma att hända om alternativet är attack.
Nå! Sant, falskt eller kryddat?
#1 -Mästerskelettet
Den här listan har handlat om musik som kanske inte har den största trovärdigheten i vissa kretsar. Iallafall i min värld. Nummer ett är ett tårdrypande nummer som dyrkas av miljoner, möjligen miljarder av människor, till 95% kvinnor inbillar jag mig, jorden över. Det är en smäktande röst som sjunger ledmotivet till en fiktiv kärlekshistoria som ustpelar sig under en av vår tids stora tragedier. Jag borde inte gilla det på något sätt över huvud taget. Men det gör jag. Jag tycker det är jättefint och lyftet efter 3:40 är magnifikt vackert.
Seså! Plocka nu fram era egna hemliga snuttefiltar!
2. Moden Talking
3+4. Musikaler
5. Lena PH: Kärleken Är Evig
6. Julio Iglesias
7. Svennetechno
8. Lambada
9. Hey Mickey
10. Demis Roussos
#2
Nu när så hårda ord delats ut av så många om så gott som samtliga musikalartister i samtliga gjorda musikaler, ett par möjligen undantagna, så ska det bli mycket intressant att följa stormen som följer på dessa tyska kostymer.
Eller…är det månne så att det blir stiltje?
Alltså: Två tyskar i färgglada glittrande tillika vadderade kostymer, världs-rekord-bländ-vita léenden och makalösa hårkreationer är alltså mer accepterade av Kollaps läsare? Vad säger myndigheterna isåfall om detta?
Best…leave..it…unsolved.
#4 och #3
Vissa människor hatar musikaler. Jag tillhör inte dem. Jag såg äntligen “Mamma Mia” i helgen och föll i extas. Jag blir berörd till tårar av “Grease”, “Moulin Rouge” och så gott som allt där det är en bra story och när människor plötsligt brister ut i sång.
Det här nedan är nog det mest rörande jag sett i en film. Bara ett hjärta av sten kan hålla emot när mästaren Baz Luhrmann trummar loss sina stora nummer som detta, som slutscenerna i “Strictly Ballroom”. Det ovan är bara en klassiker i genren som är fantastisk den med.
#5 & Trevlig Helg!
Hur bra är det här? Så jävla bra! Nu blir det disco, nu blir det helg! Puss på er, kamrater.
#6
Redigeringsarbetet av boken har börjat!
Dagens stora nyhet om Depeche Modes nya album har fått mig att på allvar få tummen ur och påbörja redigeringsarbetet av boken Depeche Mode 151. Håll tummarna för att jag tar mig hela vägen fram i tid till release 20 April för det här kommer bli läsning som många kommer finna underhållande. Förresten kommer alla ni som kommenterat listan komma i bokform. Jag hoppas det är okej!
De som vill korr-läsa innan utgivning får gärna räcka upp en hand. Det kommer behövas.
>
Ett kort utdrag från boken:
136. (Set Me Free) Remotivate Me
Vad kan man säga om den här gamla b-sidan då? Nja, enligt listan är den tydligen den sämsta b-sidan från hela 1980-talet. De flesta från detta årtionde var ju riktigt bra, så icke fallet med “Remotivate Me”. Det är inte särdeles dåligt heller men mer än 136e plats räckte det inte till.
Kommentar Dieter Mögenburg:
Du tycker alltså på fullt allvar att olyssningsbart junk som “The (not so) great outdoors!” och Alan Wilders skitnödiga tolkning av “Moonlight sonata” är bättre än den här låten (som man i alla fall kan dansa till)? Jaha, och därmed tappade jag intresset för din lista.
Kommentar Jens:
Jag brukar allt som oftas dra igång en jig till Alan Wilders skitnödiga tolkning av “Moonlight sonata”. Är jag helt ensam om det?
Kommentar Superlimpan: Men Dieter har rätt! Helt omöjligt kan man tycka att “Moonlight sonata” tolkningen är bättre än (Set Me Free) Remotivate Me.
Svar från Andreas:
#7 Ett Stycke Helt Magnifik SvenneTechno
Sounds Of The Universe!
Så var då titeln äntligen avslöjad!! 21 April schmäller det!
Depeche Mode : Sounds Of The Universe
“The first single from the release, “Wrong,” grabs the listener’s attention from its first stack-heeled, staccato shriek. Over stomping beats, screeching synthesizers, and Dave’s overlord chant, “Wrong” already feels like a Depeche Mode classic. Other standout tracks include Martin’s velvet-lined Scott Walker croon on the sensual lounge-music ballad “Jezebel,” to the sci-fi gospel-blues hymn “In Chains” and “Hole To Feed,” which marries modern electronics to a floor-shaking, bone-rattling Bo Diddley beat.”
Nu är10 av 13 titlar avslöjade dessutom..
“Wrong”
“Peace Will Come To Me”
“In Chains”
“Jezebel”
“In Sympathy”
“Corruption”
“Fragile Tension”
“Come Back” (written by Gahan/Eigner/Phillpott)
“Hole To Feed” (written by Gahan/Eigner/Phillpott)
“Miles Away” (written by Gahan/Eigner/Phillpott)
Läs mer på eminenta Home.
#8 Det här får mig på riktigt gott humör!
-
Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ... -
Categories
- 007
- 100 av de 1000 bästa låtarna
- 2009
- 78 Svenska Låtar
- AIK
- April Tears
- Arvika 2009
- Bailando!
- BEBBON
- Belgien i Sverige
- Bodyruset 2010
- De 50 Bästa Filmerna
- Depeche Mode
- Depeche Mode 151
- Dråpligast Under Hultsfred 1991
- Dubplate Connection in the mothafukking US
- EM 2000
- En Levande Legend
- Färjan till Finland
- Första åren i Stockholm
- Freddans Dråpligaste Stunder
- Full of Keys
- GBFE
- Good Shit
- GOTHLAND 2011
- Helghälsningar
- Hökaröva
- Huga!
- I en värld som kan gå åt helvete
- Jag ger er DJUR
- Japaner
- Jens, Jesus & Jag
- Lip Service
- Livat med Farsan
- Ljuva Klassiker
- Lost!
- M4TM
- Music For The Masses 07, 97, 87
- Musik i Film
- Mute Records
- Obehagliga & Märkliga Människor i Europa
- Pet Shop Boys 15
- Picha eller Brodin
- Sabrosa
- Säbysjön
- Sant Eller Falskt?
- See See
- Semester
- Skafferiet
- Svart Bröllop
- Tågluff 93
- The Battle Of The Jesus And Mary Chain
- Top 10 Dråpligaste i Tranåsband
- Uncategorized
-
Archives
- April 2012
- February 2012
- January 2012
- November 2011
- September 2011
- August 2011
- July 2011
- June 2011
- May 2011
- April 2011
- March 2011
- February 2011
- January 2011
- December 2010
- November 2010
- October 2010
- September 2010
- August 2010
- July 2010
- June 2010
- May 2010
- April 2010
- March 2010
- February 2010
- January 2010
- December 2009
- November 2009
- October 2009
- September 2009
- August 2009
- July 2009
- June 2009
- May 2009
- April 2009
- March 2009
- February 2009
- January 2009
- December 2008
- November 2008
- October 2008
- September 2008
- August 2008
- July 2008
- June 2008
- May 2008
- April 2008
- March 2008
- February 2008
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
-
Search




Ni menar alltså att en gammal halvsunkig b-sida med Depeche Mode är bättre än ett av Beethovens största verk? Oavsett vad ni tycker om Alans sätt att spela den?
Kommentar Martin:
Halvsunkig? Come orrrrrn, mycket sämre än såhär blir det knappast.
Eller jo förresten. Andra halvan av “Ultra” slår nån form av sunkighetsrekord, med “The bottom line” som en krona av arselvarm skit on top. Martin Gores näst sämsta text någonsin? Mycket möjligt…
Kommentar DMC:
Jens, Wilder är inte ens nöjd med den inspelningen. Han säger att han spelar fel och lite slarvigt.
Men Wilder är ju som han är, aldrig nöjd.
Kommentar Sjögge:
Ärligen kan jag säga att Set me Free länge var den bästa av Depeche Modes låtar ÖVER HUVUD TAGET. Låten har den där statiska klangen från epoken där analogt och digitalt möttes. Ett tidsdokument.
Den kyliga klangen från tidig digitalteknik möter den varma analoga basgången som studsar upp och ner i oktaven.
Lägg där till de knastriga åtta bitars samplingarna som det experimenteras friskt med här.
Återigen – ett musikaliskt tidsdokument.