14. Waiting For The Night

Låtar bakom och framför på listan kan krypa längre in i hjärtat, visst, men “Waiting For The Night” kanske trots allt är den vackraste av de alla. Den är ett skogsrå som lockar dig in i skogen.

Den låter på något sätt som ett liv som tar sin början. Men samtidigt dödens kallt.

Den låter oerhört mycket Europa.
Det låter oerhört mycket Kraftwerk och speciellt “Europe Endless”.
Som otvivelaktligen måste varit bandet och Floods grund-inspiration till produktionen.
Hur man får kalla maskiner att vara varmare och mer innerliga än en hel stråkorkester.

I “Waiting For The Night” och under hela “Violator” är det Kraftwerk som är Depeche Mode´s osynliga gurus. Kanke på ett sätt som aldrig tidigare. Att geniet Francois Kevorkian kopplades in för att sitta och vrida hi-hats till perfektion var ingen slump. Och jag har personligen alltid tyckt att Kraftwerk är tysk blues (hence Personal Jesus..haha).
På samma sätt som Einstürzende Neubauten i grund och botten är ett frijazzband. (hence Love In Itself 4..hoho)

Ett Amerikanskt band/produktionsteam skulle få mycket svårt att göra “Waiting For The Night”. Nordamerikansk kyla, regn och mörker yttrar sig på andra sätt. Seattle blir Pearl Jam och Vancouver blir Skinny Puppy. Det blir för mycket Frankensteins Monster och för lite Robotiko.

“Waiting For The Night” -Martin & Dave´s sång tillsammans -Martin Gore stämsångarnas Gud slår till igen-, Alan Wilders patenterade volymåkningar.. Det är farligt snyggt hela vägen genom.

“Violator”s mest rörande låt, perfekt placerad på skivan…

*

Kraftwerk-Europe Endless: http://www.youtube.com/watch?v=aGUUdSLqekI
(Släck gärna skärmen och bara lyssna….annars kan ni få se nåt som INTE har med saken att göra -tro mig…. och gör det inte till en kontraproduktiv information!)

Kommentarer

4 kommentarer till “14. Waiting For The Night”

  1. DMC 6 Feb 2008, 12:37

    Nu är det som sagt tajt om placeringarna.
    Grymt bra låt! Lysnade på den senast igår!
    Och när dom körde den i globen ’90 med den gigantiska tangokulan som spred en stjärnhimmel gjorde låten ännu större.

    Robotiko Rejekto var ett fint Rumänskt EBM band under slutet av kalla kriget eran.
    För att förtydliga för dom unga som läser så byggs EBM-musiken av just kalla kriget och görs i Europa, helst i Belgien men forna sovjetstater gick också bra.
    Genren dog 1989 iom murens fall.

    Det som kallas för EBM idag är inte EBM. Enkelt.

  2. DMC 6 Feb 2008, 12:39
  3. Michelle 6 Feb 2008, 15:36

    den här låten är så vacker att jag får tårar i ögonen bara av att tänka på den, måste genast lyssna.

  4. Johan 6 Feb 2008, 22:28

    Depeche kommer aldrig att bli Kraftwerk och Kraftwerk kommer aldrig bli Depeche. De har dock en hel del gemensamt. Medan Kraftwerk snarare går mot att använda ännu mindre “riktiga” instrument kan man kanske säga att Depeche tar in mer gitarr och trummor men bägge banden lyckas ändå med att på varje skiva (Kraftwerk har iofs inte släppt direkt mycket nytt efter 70-talet) sätta sin unika signatur. Även om Kraftwerks Tour De France Soundtracks knappast är deras starkaste album så låter det ändå typiskt Kraftwerk på sina håll. Likaväl har alla Depechealbum något som gör att de låter Depeche.

    Att jämföra de bägge banden är som att jämföra äpplen och päron. DM har Martin Gore och Krafterk har Florian Schneider. Trots att Ralph Hütter är den som komponerar så vill jag hävda att Florian är den som gör soundet.

    Jag kan inte se likheten WFTN Kraftwerk, kanske något i struktur/uppbygnad men inte annars. Däremot vill jag starkt hävda att det är det starkaste spåret på Violator tätt följt av Clean.

Pingbacks & Trackbacks