Den Sista Nattvarden

Lost har börjat igen. Jag har medvetet valt att inte skriva nånting om min all-time favoritserie men nu när sista säsongen, sexan, påbörjats kan jag inte hålla pennan borta från tangentbordet längre. Kolla bara den officiella bilden för avslutningen.

Jag vill härmed varna alla som följer Lost via Tv4 att Kollaps framöver kan bli en osäker zon för spoilers då konspirationsteorier om vad exakt det är som händer på ön lär droppa in.

Jag börjar med att lansera en tanke som kommer få er som inte följer Lost att skratta och konstatera att det är ett sunt beslut att inte göra det. De som följer den magnifika serien kommer dock att endera skaka på huvudet eller tyst nicka och stryka under det jag säger; Rökmonstret ÄR Jesus!

Feb 8, 2010 | 21 Comments

Superlimpan 40!

Idag grattar Kollaps allas vår Superlimpan Peter Lindstedt på bemärkelsedagen. Ett stort grattis!

6088_112603862076_662507076_2840239_7617767_n

4677_93520652635_758857635_2085725_2498843_n

Sep 22, 2009 | 7 Comments

In Black (Punished Remix)

I väntan på videon till nya singeln (11 Oktober) har vi släppt fram en remix på In Black som använts som liveprojektion under b la Baltikumturnén i våras. Trevlig helg!

Sep 18, 2009 | Comments Off on In Black (Punished Remix)

Polanski är bra.

Soccer FIFA Player of the Year
..och i Hyresgästen, där han spelar huvudrollen själv, är det psykologisk thriller på hög nivå.

Sep 16, 2009 | Comments Off on Polanski är bra.

Messi är bäst.

För mig är det inte tu tal om saken. Lionel Messi är världens bästa fotbollsspelare just nu.

roman-polandki

Sep 16, 2009 | Comments Off on Messi är bäst.

LIP SERVICE : SLOW DOWN MY BEATING HEART

Klicka på bilden. Lyssna. Lip Service nya singel är här.

Sep 15, 2009 | 9 Comments

Patrick Swayze

dancing460

“Dirty Dancing” var inte en film bara för tonårstjejer, jag till exempel älskade och älskar fortfarande filmen förbehålsslöst. Det är ett generationssoundtrack från 60-talet i 80-talets slut, visst, men det är också en av de stora musikfilmsklassikerna, en av de stora kärleksfilmerna. Uppe i skyn med andra gravt underskattade filmer som “Grease”, “Strictly Ballroom” och “Mamma Mia”. Samtliga fyra är förmodligen topp tio på filmer jag sett mest antal gånger.

Varje dag, världen över, tillkommer nya fans till denna underbara evergreen. Tack Patrick Swayze för denna oförglömliga insats som tuffa, men känsliga Johnny. Nobody puts baby in a corner.

Alla klipp från “Dirty Dancing” är dessvärre otillgängliga att klistra in från YouTube på grund av upphovsrättsanspråk. Men varför inte klicka er denna väg:

http://www.youtube.com/watch?v=WpmILPAcRQo Time Of My Life (La Grande Finale.)

http://www.youtube.com/watch?v=x43vK0k6A2I Do you Love Me (I syndens näste.)

http://www.youtube.com/watch?v=vprlhQHZqpQ Heeeeeeey Heeyy Baby! (Träning i naturen.)

http://www.youtube.com/watch?v=Lvcqt_4NOds Hungry Eyes (sjukt bra låt i den klassiska dansträningspassagen. Samma klass som “Time after Time” i Strictly.)

Sep 15, 2009 | Comments Off on Patrick Swayze

Trevlig Helgh!

Jag hälsar helgen välkommen med några schyssta talesätt:

April lurar kläderna av din dävna kropp och kyler ner den från topp till tå.

Den som skriker högst har inte alltid rätt.
SKRIKER_AV_NJUTNING_159371w

Hav er en härlig helg, bröder och systrar!

Sep 11, 2009 | 3 Comments

En manlig Doula med en Kittes.

2004283572

Du har en rad smärtstillande hjälpmedel vid en förlossning. Som lustgas, behjärtansvärt nog användningsbart för partnern. Epiduralbedövning i ryggen; en lång spruta som inte får vidröra de vitalaste delarna där ty då åker man på en kronisk förlamning. Not to worry, de läkarna lär vara stadiga på handen -men ligger du helt still som straxt födande kvinna med enorma smärtor?

Kommer ungen inte ut ordentligt finns en rad hjälpmedel; vegetabilisika oljor som smörjs i underrede, mellangård, stjärtrike. Du har sugpropp som fästes på bebis lilla huvud som dras ut (lite äggformad unge kan det bli men svullnaden går över). Men sen finns också, och det var det här jag ville komma till, en mindre variant av sugpropp. Den heter Kittes och jag vet inte varför. Om våran doula* dessutom blir Jens vore det ett märkligt scenario om det i ett kritiskt läge ropades: -Skicka över Kittes! Alternativt –Ge mig Kittes! -Passa en Kittes! –En av kittes, tack.

Nej, det räcker nog med Tranåsanknytning i salen dagen då det blir dags att skicka ut Bebbon i världen.

xxx

* En doula är en Kvinna som ger en födande kvinna och hennes eventuella partner kontinuerligt emotionellt stöd under en förlossning.

Sep 10, 2009 | 3 Comments

Killen kan dansa.

Checka in den rödhårige lille snubben, vilka moves!

Sep 9, 2009 | Comments Off on Killen kan dansa.

Not so good shit

Musik och sång kan låta på många olika sätt. Till exempel kan den låta så här. Favorit i repris: Den siberiska strupsången.

Och varför inte börja bemästra tekniken i tid? Det är så vackert, så vackert, så vackert.

Sep 8, 2009 | 2 Comments

See See Rider

Svårt att säga hur mycket den här låten har betytt i mitt låtskrivande. Men mycket är det. See See Rider var värda mycket mer än två briljanta singlar och ett abrupt slut.

Sep 7, 2009 | 14 Comments

Teaser

Sep 4, 2009 | 1 Comment

Fågel.

Så här kan det se ut i Husby där jag jobbar. En vänlig man vill påtala för en taxichaufför att en fågel sitter fast i grillen på bilen. Enligt klippet skall det vara en man av turkisk härkomst som vill rädda djuret. Det betvivlar jag starkt och är ganska så mycket säker på att det är en man med afrikanskt ursprung, möjligen västindiskt.

Sep 3, 2009 | 23 Comments

9/9 09 är en No No.

red_cross_flag

Dessvärre är vi i Lip Service försenade i arbetet och skjuter upp releasen av nya singeln “Slow Down My Beating Heart”. Ytterligare en hårddiskkrasch och överbelastning i annat arbete för bandet och producenterna Jimmy & Mattias gör att vi så här en vecka innan inser att vi knappast kommer hinna med att slutmixa klart (det är i den fasen vi befinner oss just nu) samt mastra låten i tid.

Vi faller sålunda ur ramen för det klassiska releasedatumet 090909 och överlämnar försäljningssiffrorna till våra kombattanter The Beatles.

Hela tjottabllongreleasen med video & andra versioner är ju sedan tidigare satt till 091011. Vi räknar dock med att “Slow Down My Beating Heart” i sin orginalversion kommer finnas ute för download och lyssning innan detta. Med god tur redan inom ett par veckor eller så!

Sep 3, 2009 | 4 Comments

Radioaktivitet

1. “Radio Activity” var den andra skivan i min skivsamling. Den första var “Blue Monday”. Detta är helt sant. Jag var 10 år och hade grymt folk i släkt och farsans vänskapskrets. Som vissa av er vet lyssnade jag på “Blue Monday” tolvan på 33varv i flera år.

2. Jag har aldrig varit emot politik i musik, kommer aldrig att bli. Speciellt inte när det gäller Kraftwerk.

3. Det här är bland det bästa som gjorts.

Sep 2, 2009 | 8 Comments

Det var nära att jazzen dödade Kraftwerk också.

I en tid, inte alls långt innan bygget av Kling Klang studios var påbörjad, lät Kraftwerk sisåhär. Florian Schneider på flöjt i en låt som inte alls är fjärran den allra härligaste, mest publikfriande typen av arena-frijazz, även om vissa väljer att kalla det kraut.

Jag gillar viss krautrock, precis som jag gillar viss jazz. Linjen kan för en imbecill tyckas tunn mellan Neu!s största stunder och detta verk. Ulrike Meyer och co kunde siktat in sig på Organisation, men vi som gillar “Autobahn” och “Computer Liebe” hade tur. Ralf & Florian överlevde.

Det här är alltså musik framförd av pårökta hippietyskar som spelar bongotrummor. Det låter säkert jättespännande om man själv satt i sig en mindre säck jazztobak.

Kraftwerk räddades senare till karriär och liv i insikten att de måste börja göra musik med hjälp av syntar.

Missa inte ångestsången som påbörjas kring fyra minuter in i verket.

Sep 1, 2009 | 13 Comments

I heard it from Sammy, who heard it from Dean.

sammydavisjr

Aug 31, 2009 | Comments Off on I heard it from Sammy, who heard it from Dean.

Det var Jazzen som dödade Depeche Mode.

JazzEnsem

Idag ska jag presentera en helt ny teori om Depeche Modes förfall. Eller historien om hur en mycket vit liten man från industrigatorna i Basildon blev en jazzig halvt svart man från Afrika.

Ett tag efter World Violation fick Martin Lee Gore klart för sig att den han, sedan barnsben, trott var hans pappa inte var hans biologiska far. Hans mor berättade hur landet låg, efter ett antal drinkar tillsammans med sonen, inför barnbarnet Viva Lee´s nedkomst (6 Juni 1991) så att Martin Gore inte skulle få panik om det visade sig att hans bebis skulle vara mörkhyad.

Det var ju nämligen så att en Jänkare, en marinsoldat, en African-American, var Martin´s riktiga far. Det var förstås traumatiskt för Gore, något år över de trettio, att få detta klart för sig. Förutom ett ivrigt krull och en stor pussmun fanns inte mycket som kunde avslöja den brittiske blekfisen att i själva verket vara en svart man.

Martin Gore hade visserligen skrivit electroblusesen”Personal Jesus”, baserat på ett enkelt Hooker-riff. Han hade skrivit “Black Celebration” och “Black Day” men ingen av dessa handlade om svarta pantrarna eller Malcolm X. Sanningen att säga var Gore inte ens särdeles hudfärgspolitisk ens under “Construction Time Again” eran. Och då var det framförallt Asien som gjorde intryck och avtryck hos låtskrivaren.

Om jag inte är helt snett ute här så hade alltså Gore, med undantag av vissa skivinköp i filmen 101, inga större kopplingar till gospel, blues och jazz-scenerna whatsoever.

Vad hände då sen? Jo, Gore hittade sitt egentliga arv långt från bilindustrin i Dagenham. Han träffade sin far i staterna. Han pennade nya låtar. “I Feel You” -smutsigare och hårdare blues än Leadbelly och Robert Johnson (om än i ett parallellt universum). Han skrev “Condemnation”, en gospel från mörkret som fick Dave Gahan att prestera sin livs sånginsats. Han skrev en mer rak gospel “Get Right With Me“. “Mercy In You”. Depeche Mode hade sannerligen aldrig låtit så. Till och med i de mest Depechiga ögonlicken, som i “Higher Love” och “Walking In My Shoes“, hade något hänt.

Depeche Mode hade hittat sin soul.

Sin själ. Sin gospel. Sin sanna blues. Depeche Mode hade nått en peak i karriären. Efter tio-tolv år som syntband (glöm nu att vissa pajasar skrek av ångest av gitarrerna på Violator) hade DM förvandlats till det mäktigaste, coolaste, mest välkomponerade, mest dekadanta rockbandet i hela världen. I en tid då Anton Corbijn framställde alla de största –U2, REM, Metallica– var det Depeche Mode som var mest blues, och mest soul (U2 lyssnade på Nitzer Ebb och Front 242 under “Achtung Baby” och hade sedan länge lirat av sig med BB King.)

Martin Gore hade sina år i Berlin bakom sig och sina år i Santa Barbara framför sig. Han, oväntad ättling av Afrika och Amerika, hade tagit till sig sitt arv, vare sig omedvetet eller inte.

***

Men ta mig fan om han inte hittat sin nemesis under den här tiden också. Jazzen. Det som började så harmlöst med finstämda “Death´s Door“.

Jazz. En musikart som i sin finaste och mest välstrukna kostym bjuder på en Monika Z som sakta går genom stan. En makalös Nina Simone som sjunger “Feeling Good”. Jazz -en musikart som rymmer storverk som Miles Davies “Kind Of Blue” och vår egen Jan Johanssons “Jazz på Svenska”. Men detta är även en musikstil som bjuder på de mest hiskeliga sidorna hos människan. Vi talar om de mest introverta och extroverta musikerna. Vi talar om saxofon-onanister. Vi talar om musik som inte längre bryr sig om låten utan om tekniken och svårigheten i framförandet. Vi talar om fucking free jazz, fusionjazz.

Hjälp! Jazz kan vara vidrigt.

Jazz kan, som Bengt Ohlsson skrev, vara farligt.

Och när Martin Gore pennade sin senaste sanna blues, “Barrel Of a Gun“, var han klar. Nästa gång han plockade upp gitarren och spelade E och G skrev han “Dream On“, en bagatell långt från svärta och dramatik. Det var över. Han hade blivit en jazzgubbe. Han hängde av sig sin svarta garderob och iklädde sig rollen som clownen, jokern, skojfarbrorn. Han köpte konstiga mössor, vita glansiga kostymer, satte på sig änglavingar, bar halslänkar som minde mer om surfare i Miami än fetischisterna i Hamburg. Karln bytte tänder. Ett léende som gjort Sammy Davis JR avundsjuk fann sig plötsligt tillrätta i låtskrivarens gom.

Bluesen, med sitt i grunden deppiga men ändå upplyftande anslag. Blues, bundet till sina regler om tolvor eller vers/refräng etc.. Bluesen som ledde fram till Rock and Roll hade förkastats till favör av djävulens riktigt sanna musik: Jazzen. Frijazz. Utan refränger. Utan verser. Utan hookar.

Gore´s far förstod med tiden att hans son var berömd och värd pengar. Han försökte kränga stålars av sin son. Sonen blev tvär och besviken och försvann igen ur hans liv lika snabbt som han kommit in i det.

Martin Gore pennade många nya låtar med jazzmannens bläck: “The Love Thieves”, “The Bottom Line”, “Zenstation”, “Slow Blow”, “Breathe”, “Comatose”, “Macro”.

Den magnifike kompostitören besinnade sig vid en ny livskris, skilsmässan från sin fru och det påtvingade låtskriveriet från entertainern Gahan, och kritade ner “A Pain that I´m Used To“, “John the Revelator” och “Precious“. Pop. Blues. Bombastiskt. Kanske inte nyskapande och historiskt stort som 90-talets första hälft men ändå på rätt sida floden Styx.

Nu, 2009, när Gore närmar sig de 50 har han slutat dricka alkohol och skrivit en kosmisk jazzplatta där låtar som “Peace“, “Little Soul” och “The Sun and the moon and the stars” vandrar i ett träsk som får mig att med darrande fingrar skriva: Det var arvet från jazzen som dödade Depeche Mode.

Om ni tror det skulle vara annorlunda med Alan Wilder i bandet får ni tänka igen. Lyssna bara på Recoils senaste bluffblues. När fan blir gammal blir han en jazzgubbe.

Aug 31, 2009 | 39 Comments

Bruddah.

Har vi väl börjat med Bruddah, som han kallades, är det ju synd att sluta. Mannen berör även ett hjärta av kallt stål.

Aug 26, 2009 | Comments Off on Bruddah.

Makalöst.

Aug 26, 2009 | 9 Comments

← Previous Page — Next Page →

Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ...
- Fler omröstningar >>
Categories
Archives
Search

Polls

Categories

Archives

Search