Synd & Skam

65. Freelove 

När det gäller tredje singeln från “Exciter” så finns det en hel del att säga. Till att börja med så vill jag påstå att albumversionen inte alls är lika bra som singeln. “Freelove” är fan en poplåt så det skriker om det. Varför krångla till det?  Låten hade kunnat vara en evergreen om band & producenter valt att spela sina kort lite annorlunda. Tyvärr blir “Freelove”, i sitt sammanhang, bara en del av en parentes i bandets historia. Men vilken låt det i grunden är! 

66.  Sea Of Sin

I de sista frustande andetagen för sjutummaren som allmänrätt släppte Depeche Mode närmast en EP. Det var inte tråkigt direkt.. “Sea Of Sin” var inte riktigt tillräckligt bra för att vara med på “Violator”, men fan det var inte långt borta. Vilket groove! Udda basgång för att vara Depeche. Förföriskt. Sensuellt! “Sea Of Sin” är bandets femte bästa baksida!

67. Little 15 

Om vi backar bandet och ser till några av de största kan man konstatera bland annat följande: Bob Dylan, The Beatles & Motown har stor del i hur en poplåt skrivs, den kommersiella popmusiken har svårt att påstå annat. The Velvet Underground, David Bowie & Kraftwerk har sin del i samma kaka, men har kanske i större mängd inspirerat de alternativa. De som kanske är lite avantgarde.

Depeche Mode har sin plats bland de stora namnen och den största anledningen till det är inte deras epokavgörande insatser inom samplingstekniken eller deras pionjärsskap för Detroits dansscen. Nej, det är för Martin Gore´s låtskriveri. Karln är unik. Och han har bildat en helt egen skola. Jag är själv del av den. De där små halvtonerna. Som i Kents “Ingenting”. Spelar det svenska bandet ett så kallat Depeche-ackord eller t o m två i den låten? Äter möss ost i teckande filmer?

“Little 15” är så nära Martin Gores sangreal vi kommer: Greppa gitarren eller pianot, börja spela på ett D-moll i en eller två takter, flytta ner en halvton till ett Cm#. Voila. Sounds Depeche, ey? : )

68. Shame

“It all seems so stupid and makes me wanna give up, but why should I give up, when it all seems so stupid”. Ett litet produktions-under från 1983. En riktigt fin låt. Men grabbarna har överladdat lite med det där förbannade leksaksblåsinstrumentet vad det nu heter. 68 är en perfekt placering för “Shame”!

Jan 18, 2008 | 5 Comments | Depeche Mode 151

Tala, Stava & Sjung Sen Om Döden

69. I Sometimes Wish I Was Dead
70. Boys Say Go!

Depeche Mode i full fart på “Speak And Spell” är fantastiskt. Svängigt, ändå rakt. Själva definitionen på Syntpop. Dessa båda rökare i genren tillhör den absoluta toppen på skivan. “Boys Say Go!” var tillsammans med “Nothing To Fear” och ett par till låtar mina absoluta favoriter i många av mina unga år. Inget fel på den idag heller. Fan vad modern “Speak And Spell” låter! (Nej, jag skojar inte!)

71. Home

Nu börjar det säkert ryka ur huvudet på flera av er. Men bättre än 71:a är inte “Home”. Jag fullständigt älskade låten när den kom. Tycker fortfarande, såklart, att det är en jättevacker och riktigt bra låt, men den har tappat i all sin svulstighet med åren. Men som i fallet med “Sometimes” tycker jag det finns en föregångare som är bra mycket bättre…

“Home” innehåller ett av mycket få gitarrsolon i Depeche-katalogen. Ett snyggt, och härligt sådant! Hade gärna haft mer såna genom åren. (Och nej, jag skojar definitivt inte här heller!) Tänk en kommande Depeche Mode platta fylld av gospel, gitarrsolon & gästartister i duetter. Wow!

Jan 17, 2008 | 13 Comments | Depeche Mode 151

Omröstning 1

Nu så! Nu kan ni läsare av Kollaps själva göra er röst hörd. Den första omröstningen behandlar Depeche Modes instrumentala låtar. Min topp har ni fått. Återstår att se om läsarna håller med!   

Denna omröstning kommer senare att följas upp av flera kategorier.

Start voting!

Jan 17, 2008 | 2 Comments | Depeche Mode 151

Lip Service v/s Depeche Mode, Hyland v/s Einstein

dm_einstein_1193293729.jpg   lip_service_promo3_1193293697x.jpg

I höstas hade vi äran att vara med på hyllningen Music For The Masses 20 år.
Det var en skitkul kväll på Mosebacke. Här kan ni se vad vi gjorde: 

Never Let Me Down (Aggro Mix):

http://www.youtube.com/watch?v=liTAPeJWv2o

Behind The Wheel

http://www.youtube.com/watch?v=Uq9dlvSGxSo&feature=related

Vi körde även “Route 66” och det var inte alls så illa som jag trodde. (läs inlägget “Route 66” på Kollaps)

Tack Tony!

*

Edit:

Route 66 fanns visst också:

http://www.youtube.com/watch?v=Cr-aOnJCrKo

n645453734_372729_753.jpg

Jag och Jonas Thorell inleder konserten med “Pimpf”.

Jan 17, 2008 | 1 Comment | Depeche Mode 151, Lip Service

Keep on Rockin´On Your Feeling´s Wife

namnlos2.bmp

72. I Feel Loved

“Exciter” trampade gyttja. Jag menar inte bara att låtarna gick i lågt tempo. Det lät dessutom som de ändå segade sig fram. Depeche Mode lät trötta, oinspirerade och gamla. Skönt då att en låt tornade sig upp från sörjan och erbjöd sin publik att röra lite på fötterna. Ackompanjerad med en rätt så cool “livevideo” fick “I Feel Loved” mig att känna att det fortfarande fanns hopp för mitt favoritband.

73. Shine

“Shine” var dock ett lysande undantag från sörjan. Snyggt proddat, riktigt bra låt. “Shine” tar sin plats i Depeche Mode historien.

*

Tilläggas ska då att ingen av dessa spelades på turnén. “I Feel Loved” testades i början men stektes, då det, som jag uppfattade det, inte gick att genomföra den då Dave´s röst slets. Vilken tragik, va? Eller kunde man inte räknat ut det under repetitionerna och sänkt låtens tonart? Just det ja. Det måste varit ett jobbigt projekt och nån Alan Wilder fanns inte till hands.

“Shine” spelades inte heller. Live hade den möjligen inte mycket att erbjuda. Tempot var så lågt att sköldpaddor som sågs kröpa över scenen tycktes ha racerfart. Jag vet inte om jag minns rätt, men nog såg jag att Martin Gore satt i gungstol under mittenpartiet som mögade sig fram kring det fantastiska tempot 62 BPM. Fan om inte jag i min kikare såg ett spindelnät tillverkas i Peter Gordeno´s frisyr bara under “When the Body Speaks”.

Jan 17, 2008 | 2 Comments | Depeche Mode 151

74. Sometimes

Bara Piano + Bara Martin Gore är en vinnare.

Bara Gitarr + Martin Gore är en vinnare.

“Sometimes” är inte “Somebody”, men ändå en riktigt vacker låt. Tvivlaren Gore sjunger från mörkrets hjärta. “Black Celebration” får sin tredje låt placerad på listan.

* 

Jan 16, 2008 | 3 Comments | Depeche Mode 151

Mr. Andrew Fletcher

kot1095e6_exclusive_11.jpg

76 låtar har listats. Hälften in i listan träffade Kollaps korrenspondent på Andy Fletcher för att få en kommentar. Andy sa:

 –Dave´s healthy, Martin has written his best songs ever. The band is in good shape.

Vår utsände tog sats:

–76 songs, 39 articles, 460 comments, over 400 pageviews a day. Alan Wilder is mentioned 98 times, Martin Gore 89 and David Gahan 76.

-Daniel Miller, Flood & Vince Clarke is discussed in several threads. Gareth Jones is a subject. Such is Christian Eigner, Knox Chandler, Beethoven, Iggy Pop, Garton Gore, The Icelandic band Gus Gus, The KLF, Moby, Veruca Salt, Rabbit In The Moon, Locust, Sombre View, Nancy Sinatra, The kids from 101, Mr. Kaj KindWall, Andreas Jismark´s cousins and his uncle Torbjorn and of course Anton Corbijn.

-Your name is mentioned just once (1) in one (1) article and that one claims that you are gul i hela käften. Any comments on this, Fletch?……………hrrmm….. Fletch??

–Dave´s healthy, Martin has……Uh…uhu… FUCK OFF YOU DAMN SWEDISH BASTARDS!

Engelsmannen från Bas lyfter sakta sitt Camel-paket när vi försöker ta en bild. Han intar en mycket svårmodig min och vandrar sidledes bort från platsen.

*

Jan 16, 2008 | 4 Comments | Depeche Mode 151

Oxygene (+ statistik)

Vi är exakt halvvägs in i listan och en första vinnare kan presenteras:

75. Nothing To Fear

När jag först fick den där bunten kassettband från mina kusiner i tioårs-åldern var det inget större snack vilken låt som var min absoluta favorit. Jag kunde spela “Nothing To Fear” tio gånger i rad utan problem. Den vackra melodin, den pumpande basgången. Jag blev lycklig. Låten är glad & melankolisk på samma gång. Det är väl själva essensen av Depeche Mode i och för sig, men här sitter noterna där de ska även utan text. “Nothing To Fear” är världens bästa bands allra bästa instrumentala låt!

Top 7 Bästa Instrumentala:

1. Nothing To Fear
2. Pimpf
3. Agent Orange
4. Stjarna
5. Painkiller
6. Oberkorn
7. Christmas Island

*

76. If You Want

Alan Wilders “sista stora nummer” som låtskrivare i bandet. Han beslutade sig nånstans här för att inte fortsätta att skriva låtar som passade in i Depeche Modes mall. Det var synd. Det var förbannat jävla synd. Inte för att Depeche på nåt sätt “tappade” efter det, men jag hade väldigt gärna hört vad han kunde kramat fram för nåt mer, denna multibegåvning.

“If You Want” är fanimig så mycket Martin Gore att man kan undra om DaVincimänniskan Alan Wilder hade kunnat måla en Picasso-tavla om man bad honom.

Hittade en kul gammal intervju med Alan, gjord av en av “Kollapsarna”

http://www.tuug.org/~jaakko/dm/dmtekstit/incubus.html

77. Damaged People

En stor stund med Martin Gore. Den i särklass bättre av de två numren från “Playing the Angel”. Också en låt som på många sätt minner om exempelvis “Judas”. När jag och min kära fru Louise träffades kom den här låten att betyda mycket för mig/oss.

*

STATISTIKAVDELNINGEN MEDDELAR:

…att den andra hälften av listan ser ut så här:

32 stycken är “b-sidor” eller extraspår på en singel/maxi om ni så vill.

15 av dessa extraspår är instrumentala.

11 stycken är singlar.

35 stycken är hämtade från album (exkl. singlar):

6 från “Speak And Spell” (Varav 2 (1) är singlar)

6 från “A Broken Frame” (Varav 1 är singel)

4 från “Construction Time Again” (Varav 1 är singel)

4 från “Some Great Reward” (Varav 1 är singel och ingen låt bland sista 40)

2 från “Black Celebration”

1 från “Music For The Masses”

0 från “Violator”

3 från “Songs Of Faith And Devotion” (Varav 1 singel)

3 från “Ultra”

7 från “Exciter” (Varav 1 är singel)

6 från”Playing The Angel” (Varav 1 är singel)

3 stycken är covers eller versioner av ett av annan kompositör komponerat verk.

3 låtar är en låt som avslutar ett album.

2 låtar är en låt som inleder ett album.

1 låt innehåller texten “P-R-E–DOUBLE T-Y”. Låt det aldrig hända igen.

**

78. Lilian
79. And Then…
80. Any Second Now
81. Free
82. Love In Itself
83. Dressed In Black
84. Ice Machine
85. Stories Of Old
86. It Doesn´t Matter
87. Suffer Well
88. Nothing´s Impossible
89. The Bottom Line
90. Get The Balance Right
91. Never Turn Your Back On Mother Earth
92. Happiest Girl
93. Rush
94. Condemnation
95. My Joy
96. Surrender
97. No Disco
98. Dreaming Of Me
99. People Are People
100. In Your Memory
101. Pimpf
102. Agent Orange
103. Stjarna
104. Painkiller
105. Death´s Door
106. Shout!
107. Work Hard
108. Tora! Tora! Tora!
109. Now This Is Fun
110. Just Can´t Get Enough
111. The Dead Of Night
112. The Love Thieves
113. Freestate
114. Newborn
115. Fly On The Windscreen
116. Monument
117. Only When I Lose Myself
118. Oberkorn (It´s a Smalltown)
119. Christmas Island
120. Get Right With Me
121. Satellite
122. Pleasure, Little Treasure
123. A Photograph Of You
124. Pipeline
125. Martyr
126. Shouldn´t Have Done That
127. Dream On
128. The Darkest Star
129. Macro
130. Better Days
131. Flexible
132. More Than A Party
133. Big Muff
134. Moonlight Sonata
135. The Great Outdoors
136. (Set Me Free) Remotivate Me
137. I Am You
138. When The Body Speaks
139. Comatose
140. The Sweetest Condition
141. Kaleid
142. Headstar
143. Memphisto
144. The Meaning Of Love
145. I Want It All
146. Breathe
147. Dirt
148. Sibeling
149. Zenstation
150. Slow Blow
151. What´s Your Name?

Jan 16, 2008 | 9 Comments | Depeche Mode 151

Dots & Spots

78. Lilian

När “Lilian” brakar igång är det 110% Depeche Mode. Det kan bara vara ett band i världen när det låter så där. Låten kommer i ett ytterst välbehövligt skede av “Playing The Angel”. Versen tycker jag är sjukt bra, jag vet det finns de som hatar den -man undrar varför? Tvärtom är det refrängen det faller lite på för att kunna nå en topp 50 placering. Den lyfter inte taket direkt.

79. And Then…

Sista spåren på plattor är heliga för mig. “And Then” tillhör inte riktigt det “anthemlika” gardet som oftast gör sig bäst på en album-avslutning. Tvärtom är det en liten poplåt som till och med övervägdes som singel ett tag. Det är som min vän Calle sa för ett tag sen “A-sidan på Construction känns väldigt urban. Som i en stad. Hårt och kallt. B-sidan däremot känns mer som man sitter på ett tåg och susar genom ett landskap”. Ungefär så sa han och jag kan inte annat än hålla med. Möjligen var det så Depeche Mode tänkte tematiskt. Och “And Then..” hamnar på nåt vis rätt där den är, men efter den uppradningen innan på “Construction time agains” andra hälft kan det inte kännas annat än lite vekt!

80. Any Second Now

Martin Gore´s första insats som “first lady” är en prima insats. Jag har alltid alltid haft en soft spot för “Any Second Now”.  Vissa av de där gamla låtarna har man alltid med sig i bakfickan nånstans när man går runt och spatserar.

Jan 16, 2008 | 6 Comments | Depeche Mode 151

Black. Free. Dress. Love. (Martin´s favoritord?)

johnnycash-dressedinblackcover.jpg

81. Free

När jag och min gode vän Andreas Racov fick vantarna på “Precious” ett bra tag innan release (Tack Christoffer!) vägrade jag först tro att det var Depeche Mode vi hörde. Nerverna var så tillvida utanpå tröjan att vi inte mäktade med att lyssna mer än fem sekunder måste väl tilläggas… Till slut lyssnade vi på hela låten. Det var en märklig känsla. “Precious” hade ingenting som de tidigare förstasinglarna haft -på över 21 år! Det fanns inget nytt och låten verkade först ordinär. Det var den inte.

På “baksidan” fanns “Free”. Herrejävlar. Redan här anade man var som var på gång. Depeche släpper en b-sida med sång! Dessutom så var det riktigt  jävla skitbra.

“Free” -Depeche Modes bästa baksida på 14 år!

82. Love In Itself

“Pipeline” och “More Than A Party” är redan avhandlade. Med “Love In Itself” avhandlad som Depeche Mode´s 82:a bästa låt är hela inledningen på klassiska “Construction Time Again” placerad. Nej, det finns inga direkta fel på denna andra singel från skivan. Bara att hela 81 stycken är bättre. Depeche Mode -vilket band. Hur många andra artister/band har 81 låtar som är bättre än “Love In Itself”? Frågan är löjlig. Det finns inget band/artist som har 30 låtar som är bättre än “Love In Itself”.

83. Dressed In Black

Ett tag, för längesen, tyckte jag “Dressed In Black” var sådär. Det var verkligen längesen nu. Det är en grym låt. Om än den näst svagaste på “Black Celebration”.

Jan 15, 2008 | 22 Comments | Depeche Mode 151

Parallellt Universum

Till er läsare som denna vecka saknar och inväntar de “vanliga” inläggen på Kollaps behandlande det imbecilla, patetiska och övriga bedrövliga uppträdandet av April Tears, Sabrosa, Lip Service, klubb Music For The Masses och anhäng/närmast sörjande ber jag om lite tålamod! 

Till helgen/nästa vecka kommer jag ladda loss bössan med några klassiker, men den här veckan fokuserar jag på Depeche mode 151.
Men börja se fram mot:

“KLEVAKROSSEN”

Mera APRIL TEARS i PUK Studios

och den underbara följetongen

“JENS OCH ANDREAS PÅ FOTBOLLS-EM 2000”  

Cheers/

a.

(Sjögge har även i veckan lovat göra en avslutande publikation om Tågluff 93!)

Jan 15, 2008 | Comments Off on Parallellt Universum | Uncategorized

Nyspolad Plan

84. Ice Machine 

Depeche Mode´s sjätte bästa baksida heter “Ice Machine”. En titel som alltid varit lite ifrågasatt av en kille som växt upp bredvid en bandyplan. Vince Clarke´s lilla mästerverk blev även en livefavorit.  Och vem skulle gråta om bandet skulle plocka upp den igen? Sannolikheten för detta måste dock jämställas med andra osannolikheter som

1) Vince Clarke bjuds in för att prodda ett nytt album (något karln faktiskt gjorde själv-bjöd in sig för att programmera-på skämt eller inte vet man inte- efter Wilder´s avhopp)

2) Alan Wilder bjuds in för att hotta upp liveversionerna av alla gamla låtar som har hans gamla baser som grund. Kan inte de trenne kvarvarande få tummen ur, eftersom de själva bevisligen inte orkar och kalla in nån –Jagz Kooner eller Rex the Dog förslagsvis för att sätta lite fyr på några gamla backtracks?

85. Stories Of Old 
86. It Doesn´t Matter

De två spåren som, i omvänd ordning, avslutar A-sidan på “Some Great Reward” är fina. “Stories Of Old”, lite bortglömd pärla kan jag ibland tycka, var inte det stora numret på albumet men är en skön melodi i världen mellan Hansa och Londons Kina-hak. Att läsa och höra om det som bandet, tillsammans med Gareth Jones, tog sig för i samplingens första år är helt vansinnigt underhållande.

“It Doesnt Matter” är också en fin låt, men helt överskuggad av liknande typer av låtar under eran 84-86 som listan kommer tala om senare. 

87. Suffer Well
88. Nothing´s Impossible 
89. The Bottom Line 
90. Get The Balance Right 
91. Never Turn Your Back On Mother Earth 
92. Happiest Girl
93. Rush
94. Condemnation
95. My Joy
96. Surrender
97. No Disco
98. Dreaming Of Me
99. People Are People
100. In Your Memory
101. Pimpf
102. Agent Orange
103. Stjarna
104. Painkiller
105. Death´s Door
106. Shout!
107. Work Hard
108. Tora! Tora! Tora!
109. Now This Is Fun
110. Just Can´t Get Enough
111. The Dead Of Night
112. The Love Thieves
113. Freestate
114. Newborn
115. Fly On The Windscreen
116. Monument
117. Only When I Lose Myself
118. Oberkorn (It´s a Smalltown)
119. Christmas Island
120. Get Right With Me
121. Satellite
122. Pleasure, Little Treasure
123. A Photograph Of You
124. Pipeline
125. Martyr
126. Shouldn´t Have Done That
127. Dream On
128. The Darkest Star
129. Macro
130. Better Days
131. Flexible
132. More Than A Party
133. Big Muff
134. Moonlight Sonata
135. The Great Outdoors
136. (Set Me Free) Remotivate Me
137. I Am You
138. When The Body Speaks
139. Comatose
140. The Sweetest Condition
141. Kaleid
142. Headstar
143. Memphisto
144. The Meaning Of Love
145. I Want It All
146. Breathe
147. Dirt
148. Sibeling
149. Zenstation
150. Slow Blow
151. What´s Your Name?

Jan 15, 2008 | 2 Comments | Depeche Mode 151

Dave´s revenge

dm_suffer_well_dvd_frontcover.jpg

87. Suffer Well

88. Nothing´s Impossible

David Gahan visade med “Paper Monsters” att han inte kan stå på egna ben. Det spelar ingen roll om han jobbar med Sigur Ros producent, Dubbelkaggen Eigner eller Knox Chandler. Det blir oftast mediokert, okej som bäst. “Kingdom” från senaste plattan är ju ganska fin. Men även “Hourglass” är, bredvid hans arbete som låtskrivare i världens bästa band, inte mycket att skriva vidare om.

Desto märkligare då att han levererade de här två låtarna. Två låtar som är bättre än nästan hälften av hela Depeche Mode´s låtregister. Utan att vara nedlåtande mot Dave´s låtskrivande tror jag det beror på framförallt på saker.

1) Båda låtarna är producerade av Ben Hillier som jobbade med en DM-platta, inte en DG-platta. Därför styrs ju självfallet båda spåren in i soundet som tillhör bandet. Det innebär att “Nothing´s Impossible” fick ett tryck och en tyngd som nästan påminner om “To Have And to Hold”. “Suffer Well” drivs på av slingor som ligger helt i parentet med klassiska Mode…

2) ..som självfallet är Gore. Jag vågar nog sätta ett par tusen spänn på att de flesta, om inte samtliga, slingor i “Suffer Well” i själva verket är signerade Martin L. Att hans stämsång lyfter det hela ytterliggare är ju heller ingen hemlighet.

Men ändå. Snyggt jobbat Dave! Kommer det mer låtar av dig, vilket jag utgår från, så hoppas jag att de håller klassen!

*

Videon av “Suffer Well” måste nämnas i sammanhanget. MAGI! Det kändes som det var den första Depeche Mode videon jag sett sen “Useless”. På ett sätt kändes det som att inget hänt sen dess. Anton Corbijn; han kommer nämnas igen, vilken snubbe!  

Jan 15, 2008 | 9 Comments | Depeche Mode 151

Botten? Nej.

89. The Bottom Line

Martin Gore i en fin stund. Slidegitarren smeker fram låten, körerna är fantastiska, Can´s Jaki Liebezeit gästar med trummor från krautvärlden. Befriande. Många av gästspelen på “Ultra” var lyckade resultat och en nödvändighet för Depeche under dessa mörkrens år. 

“The Bottom Line” är inte Martins största stund varken som låtskrivare eller sångare, men det är långt, långt från hans sämsta!

Jan 15, 2008 | 2 Comments | Depeche Mode 151

Grasp At Straws

90. Get The Balance Right

Den här låten begåvades med den sämsta videon alla kategorier. Den som påstår att nåt annat är fallet, inklusive “The Meaning Of Love”, måste betraktas som komplett sinnessjuk. Alan Wilder sjunger, David Gahan slår på en ballong med en hammare på ett rullband och blir mörkblå. Martin Gore är väl vinröd i fejjat om jag minns rätt. Möjligen är också Andy Fletcher gul i käften. Jag vet inte, jag har av alla anledningar i världen inte tittat närmare på stycket på över tio år. Oh gode gode Gud tack för Anton Corbijn. “Get the balance Right” var den sista felande länken mellan det då gamla och nya Depeche Mode.

91. Never Turn Your Back On Mother Earth

Många prenumeranter av Bong blev glada julen 87 när en liten flexi damp ner i lådan. Depeche Mode körde en Sparks-klassiker med bravur. Depeche Mode´s hemligaste release någonsin? Det kan ju i och för sig ifrågasättas om det bara var Martin Gore som var inblandad i detta.

92. Happiest Girl
93. Rush
94. Condemnation
 95. My Joy
 96. Surrender
 97. No Disco
 98. Dreaming Of Me
99. People Are People
100. In Your Memory
101. Pimpf
102. Agent Orange
103. Stjarna
104. Painkiller
105. Death´s Door
106. Shout!
107. Work Hard
108. Tora! Tora! Tora!
109. Now This Is Fun
110. Just Can´t Get Enough
111. The Dead Of Night
112. The Love Thieves
113. Freestate
114. Newborn
115. Fly On The Windscreen
116. Monument
117. Only When I Lose Myself
118. Oberkorn (It´s a Smalltown)
119. Christmas Island
120. Get Right With Me
121. Satellite
122. Pleasure, Little Treasure
123. A Photograph Of You
124. Pipeline
125. Martyr
126. Shouldn´t Have Done That
127. Dream On
128. The Darkest Star
129. Macro
130. Better Days
131. Flexible
132. More Than A Party
133. Big Muff
134. Moonlight Sonata
135. The Great Outdoors
136. (Set Me Free) Remotivate Me
137. I Am You
138. When The Body Speaks
139. Comatose
140. The Sweetest Condition
141. Kaleid
142. Headstar
143. Memphisto
144. The Meaning Of Love
145. I Want It All
146. Breathe
147. Dirt
148. Sibeling
149. Zenstation
150. Slow Blow
151. What´s Your Name?

Jan 14, 2008 | 14 Comments | Depeche Mode 151

Smile

92. Happiest Girl

“World In My Eyes” hade två skitfina “b-sidor”. Denna låt var den något svagare av de tvenne. Nu har listan inte så många baksidor kvar att presentera….

Jan 14, 2008 | 1 Comment | Depeche Mode 151

Unite är här!

m_c306ad8e303dae9047555ca76298c214.jpgunita.gifuni.gifunite.jpg

Lip Service tredje och sista singel från “Copy Kill Original” går nu att åtnjuta på

http://www.myspace.com/lipserviceunite

Unite (Musse Mix) är gjord av Mattias Svensson (Paris)

Doppelgänger Music (Manual Mix)
Trace The Fourteen lights (Method Mix)
Flies (Maggot Mix)

är gjorda av Lip Service.

För alla annan info rörande bandet, titta som vanligt på “vanliga” sidan

http://www.myspace.com/lipservicetheband

Om allt går som det ska släpps skivan för en förbannat billig summa imorgon på http://www.klicktrack.com och om ett par veckor på resterande download-siter såsom iTunes. Alla som köper bjuds på en fri frisering av mig. Så då kan ni säga att jag är skyldig er en frisyr. Om ni vill klippas av mig är ioförsig inte att rekommendera..

DANCE! DANCE! DANCE!

Jan 13, 2008 | 3 Comments | Lip Service

Gatan mellan biktbåset och strippklubben

51325166_1.jpg

“Songs Of Faith And Devotion“ är en av världens bästa skivor. Och inte bara är den det. Den är också en av de viktigaste och mest stilbildande plattorna på tjugo år.

För mig personligen har den, tillsammans med framförallt The Jesus And Mary Chain´s “Darklands”, The Cure´s “Disintegration”, Nine Inch Nails´”The Downward Spiral”, Nitzer Ebb´s “Belief”, Primal Scream´s “Screamadelica”, The Velvet Underground´s bananskiva, The Pixies “Doolittle” och “Leonard Cohen´s “I´m Your Man” präglat mig som musiker och låtskrivare till det yttersta.

Vad den sen betydit för exempelvis Kent och Garbage talar väl för sig självt.

“Get Right With Me” är redan presenterad som det svagaste spåret på “Songs Of Faith And Devotion”. Rush (93) är en riktig rökare. Det är inget fel alls på låten men så här 14 (!!!) år efter¨åt känns den aningens platt. Condemnation (94) är en av Dave´s stora insatser som sångare. Närmare gospel har DM aldrig varit och jag tillhör definitivt skaran som sedan 94 väntar på Depeche Mode´s stora gospelskiva. Spiritualized, utbuade och avhoppade/sparkade från Devotional-turnén, har väl tagit “gospelarvet” längst med sin fantastiska “Ladies And Gentlemen, We Are Floating In Space”.

“My Joy” (95) var en sjujävla fin baksida från tiden, en av Depeche Mode´s 10 bästa b-sidor faktiskt!

*

Jan 13, 2008 | 26 Comments | Depeche Mode 151

Galoppdisco

 96. Surrender 

“Surrender” hade mer att ge än “Only When I Lose myself”, men det är klart, det var ju inget singelmaterial. Speciellt älskar jag det där rrrrrrrrrrai ljudet i bakgrunden mot slutet. Är det månne en samplad Dave som raspar på?

 97. No Disco 

Textmässigt kanske det här inte är en vinnare, men galopp-basgångar har jag alltid varit svag för. Det svänger bra om “No Disco”.

 98. Dreaming Of Me 

Depeche Mode´s första singel tar plats straxt innan hundrasträcket. Och tycker jag nästan att jag är lite snäll mot den, faktiskt..

 99. People Are People 
100. In Your Memory 
101. Pimpf 
102. Agent Orange
103. Stjarna 
104. Painkiller 
105. Death´s Door 
106. Shout!
107. Work Hard
108. Tora! Tora! Tora!
109. Now This Is Fun 
110. Just Can´t Get Enough 
111. The Dead Of Night 
112. The Love Thieves 
113. Freestate
114. Newborn
115. Fly On The Windscreen
116. Monument
117. Only When I Lose Myself
118. Oberkorn (It´s a Smalltown)
119. Christmas Island
120. Get Right With Me
121.  Satellite 
122. Pleasure, Little Treasure 
123. A Photograph Of You 
124. Pipeline 
125. Martyr 
126. Shouldn´t Have Done That 
127. Dream On 
128. The Darkest Star 
129. Macro 
130. Better Days 
131. Flexible
132. More Than A Party 
133. Big Muff 
134. Moonlight Sonata
135. The Great Outdoors
136. (Set Me Free) Remotivate Me
137. I Am You
138. When The Body Speaks
139. Comatose
140. The Sweetest Condition
141. Kaleid
142. Headstar
143. Memphisto
144. The Meaning Of Love
145. I Want It All
146. Breathe
147. Dirt
148. Sibeling
149. Zenstation
150. Slow Blow
151. What´s Your Name?

Jan 13, 2008 | Comments Off on Galoppdisco | Depeche Mode 151

Panorama och kusiner

people1.jpg

99. People Are People

Dags för “Some Great Reward” att kliva in på listan. Svagast där är “People Are People”.

Det är dessutom den första skivan (7″) jag inhandlade själv. Min allra första skiva var “Blue Monday” med New Order (kreddigt va?), men den fick jag av en journalist på pappas jobb. En morgon 1984 skulle jag även vakna upp och finna “Some Great Reward” och en basketboll signerad av Harlem Globetrotters bredvid min säng. Tack Bosse Händel. Och RIP. Han dog ung när han skulle klättra över balkongen till sitt hotellrum i USA när han på nåt sätt lyckats låsa sig ute. Snälla läsare, gör icke så!

Jag satt dock hemma en lördag runt lunch 1984, vid familjens stereo när jag fick höra “People Are People” presenteras av Kaj Kindvall i programmet Panorama. Eftersom “Master And Servant” toppade Tracks bara månader senare måste detta varit ett av de sista programmen av Panorama. I vilket fall fick jag hjärtslag och höjde volymen, eftersom jag tack vare mina kusiner upptäckt Depeche Mode sedan nåt år tillbaka.

Jag fick “Speak and Spell”, “A Broken Frame” och “Construction Time Again” på kassett av mina äldre syntare till kusiner . Kajagoogoo var från början var mitt favoritband. Jag tyckte egentligen mer om DM, men jag var känslig för att de hade tappat en medlem. Jag tyckte det var rörigt. 10 åringar….

Andra C-60 innehöll Duran Duran, Human League´s “Dare”, Kraftwerk “Trans Europe Express” och “Computer World”, Kim Wilde´s “Select, Classix Nouveaux, Blancmange, Soft Cell, DAF, Die Krupps “Volles Kraft Voraus”. Andreas Jismarks framtid var utstakat.

Samtidigt som detta hände lirade min mosters man Torbjörn upp Bowie, Iggy Pops “Lust For Life” och gamla Stones. Dessa båda samtida händelser har präglat mitt liv fullständigt.

Åter till “People Are People” 1984. Efter jag hört den på Panorama cyklade jag ner till skivaffären i Tranås. Vilken jävla affär det var!! Rökig med massa skummisar som bläddrade bland vinylerna. Fucking hell, jag älskade den där affären. Som tyvärr försvann ganska snabbt. Skivbörsen -kan den hetat så? Jag kommer återkomma till den.

Låten var fantastisk och det var grymt att få höra en helt ny låt med Depeche. F o m den stunden var det mitt favoritband. “People Are People” har sen dess övertrumfats av mången låt och har själv inte riktigt hållt det som den var från början. Plats 100 it is.

och baksidan

100. In Your memory

var en låt skriven av Alan Wilder. Varför varför varför har Alan Wilder “slutat” skriva låtar? Den här listan kommer visa att det finns all anledning i världen att inte göra så. Han slår nämligen stundtals världens bästa låtskrivare på fingarna.

*

Jan 12, 2008 | 11 Comments | Depeche Mode 151

← Previous Page — Next Page →