Dave´s revenge

87. Suffer Well
88. Nothing´s Impossible
David Gahan visade med “Paper Monsters” att han inte kan stå på egna ben. Det spelar ingen roll om han jobbar med Sigur Ros producent, Dubbelkaggen Eigner eller Knox Chandler. Det blir oftast mediokert, okej som bäst. “Kingdom” från senaste plattan är ju ganska fin. Men även “Hourglass” är, bredvid hans arbete som låtskrivare i världens bästa band, inte mycket att skriva vidare om.
Desto märkligare då att han levererade de här två låtarna. Två låtar som är bättre än nästan hälften av hela Depeche Mode´s låtregister. Utan att vara nedlåtande mot Dave´s låtskrivande tror jag det beror på framförallt på saker.
1) Båda låtarna är producerade av Ben Hillier som jobbade med en DM-platta, inte en DG-platta. Därför styrs ju självfallet båda spåren in i soundet som tillhör bandet. Det innebär att “Nothing´s Impossible” fick ett tryck och en tyngd som nästan påminner om “To Have And to Hold”. “Suffer Well” drivs på av slingor som ligger helt i parentet med klassiska Mode…
2) ..som självfallet är Gore. Jag vågar nog sätta ett par tusen spänn på att de flesta, om inte samtliga, slingor i “Suffer Well” i själva verket är signerade Martin L. Att hans stämsång lyfter det hela ytterliggare är ju heller ingen hemlighet.
Men ändå. Snyggt jobbat Dave! Kommer det mer låtar av dig, vilket jag utgår från, så hoppas jag att de håller klassen!
*
Videon av “Suffer Well” måste nämnas i sammanhanget. MAGI! Det kändes som det var den första Depeche Mode videon jag sett sen “Useless”. På ett sätt kändes det som att inget hänt sen dess. Anton Corbijn; han kommer nämnas igen, vilken snubbe!
Kommentarer
9 kommentarer till “Dave´s revenge”
-
Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ... -
Categories
- 007
- 100 av de 1000 bästa låtarna
- 2009
- 78 Svenska Låtar
- AIK
- April Tears
- Arvika 2009
- Bailando!
- BEBBON
- Belgien i Sverige
- Bodyruset 2010
- De 50 Bästa Filmerna
- Depeche Mode
- Depeche Mode 151
- Dråpligast Under Hultsfred 1991
- Dubplate Connection in the mothafukking US
- EM 2000
- En Levande Legend
- Färjan till Finland
- Första åren i Stockholm
- Freddans Dråpligaste Stunder
- Full of Keys
- GBFE
- Good Shit
- GOTHLAND 2011
- Helghälsningar
- Hökaröva
- Huga!
- I en värld som kan gå åt helvete
- Jag ger er DJUR
- Japaner
- Jens, Jesus & Jag
- Lip Service
- Livat med Farsan
- Ljuva Klassiker
- Lost!
- M4TM
- Music For The Masses 07, 97, 87
- Musik i Film
- Mute Records
- Obehagliga & Märkliga Människor i Europa
- Pet Shop Boys 15
- Picha eller Brodin
- Sabrosa
- Säbysjön
- Sant Eller Falskt?
- See See
- Semester
- Skafferiet
- Svart Bröllop
- Tågluff 93
- The Battle Of The Jesus And Mary Chain
- Top 10 Dråpligaste i Tranåsband
- Uncategorized
-
Archives
- April 2012
- February 2012
- January 2012
- November 2011
- September 2011
- August 2011
- July 2011
- June 2011
- May 2011
- April 2011
- March 2011
- February 2011
- January 2011
- December 2010
- November 2010
- October 2010
- September 2010
- August 2010
- July 2010
- June 2010
- May 2010
- April 2010
- March 2010
- February 2010
- January 2010
- December 2009
- November 2009
- October 2009
- September 2009
- August 2009
- July 2009
- June 2009
- May 2009
- April 2009
- March 2009
- February 2009
- January 2009
- December 2008
- November 2008
- October 2008
- September 2008
- August 2008
- July 2008
- June 2008
- May 2008
- April 2008
- March 2008
- February 2008
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
-
Search
Älskar att “Nothing’s impossible” låter så mycket Velvet Underground. Sådär murrigt, hotfullt och lagom sexigt. På många sätt ett nyckelspår på “Playing the angel”, anser jag.
Suffer Well bättre än Nothing’s Impossible? Intressant…. själv tycker jag tvärtom och att NI skulle hamnat högre. Men jag måste nog göra mig en egen lista för att se hur pass svårt det är.
Det börjar bli lite löjligt att så många låtar ska “buntas ihop” på den här listan. Ett sjok Exciter-låtar här och ett sjok b-sidor där. Och så “råkar” plötsligt två av Dave tre DM-låtar bli placerade intill varandra. En ofattbar slump? Knappast.
Vad det handlar om är att den som ligger bakom listan inte är någon geniun popnörd som verkligen kan motivera varje placering, utan en jäkla wannabe, tillika slöfock, som helt enkelt tycker att det är för jobbigt att skriva 151 olika motiveringar. Det är bedrövligt att skåda. Det hade varit bra mycket “ärligare” att inte göra en lista med inbördes placeringar, utan att istället dela in låtarna i, säg, fem betygskategorier. Det borde du ha tänkt på liiiite tidigareeee.
Då får vi se en sådan lista undertecknad Dieter Mögeburg?
Wannabe är han knappast. Utan snarare “en av dom 5” ;-)
Åter till listan.
Nothing’s Impossible är en av dom låtar som höjer PTA och Lilian, som säkerligen får en relativt hög placering misstänker jag.
Och ja, jag gillar låten Precious. Fånigare text finns nog inte men på något sätt har den satt sig. Och som låt är den lika ointressant som It’s No Good. Men jag gillar den ändå.
För mig så är Nothing’s impossible en av de bästa låtarna på PTA, den förtjänar en bättre placering. Fast live föll den tyvärr lite platt, trycket och mörkret försvann, men det hör inte riktigt till listan:P
Kära “Dieter Mögeburg”, jag heter Andreas Jismark, vad heter du?
>
För det första så hade du ju tappat intresset för min lista? Jag citerar dig från ditt inlägg på #136 den 4 Januari:
“Du tycker alltså på fullt allvar att olyssningsbart junk som “The (not so) great outdoors!” och Alan Wilders skitnödiga tolkning av “Moonlight sonata” är bättre än den här låten (som man i alla fall kan dansa till)? Jaha, och därmed tappade jag intresset för din lista.”
>
För det andra så är det fritt i tak att tycka precis vad fan man vill om min lista. Den är subjektiv och diskuterbar. En av skönheterna med att göra en sån här lista ÄR att diskutera och tycka till. MEN att göra rena personangrepp är att gå en bra bit över gränsen.
“Vad det handlar om är att den som ligger bakom listan inte är någon geniun popnörd som verkligen kan motivera varje placering, utan en jäkla wannabe, tillika slöfock, som helt enkelt tycker att det är för jobbigt att skriva 151 olika motiveringar.”
Jag vet inte vem det var som sa det, men i det här fallet kommer jag att tänka på det:
“Det finns två sorters människor. De som går först och uträttar något och de som går bakom och klagar.”
>
Och 3: Jag citerar dig igen:
“Det hade varit bra mycket “ärligare” att inte göra en lista med inbördes placeringar, utan att istället dela in låtarna i, säg, fem betygskategorier. Det borde du ha tänkt på liiiite tidigareeee.”
Läs mitt första inlägg Depeche Mode 151 så har du ditt svar.
“Even the stars look brighter tonight
Nothing’s impossible
I still believe in love at first sight
Nothing’s impossible”
Där har vi anledningen till at Nothing’s Impossible ligger efter Suffer Well på listan ;)
Bra skrivet Limpan, för att återgå till Precious som skrevs om tidigare så skulle det förvåna mig om den inte tog sig upp på topp 25 i alla fall.
Men bortse från den löjliga texten.
Den är bra som låt i sig.
Vince Clarke har klockren teori ang texter i musik.