Dave´s revenge

dm_suffer_well_dvd_frontcover.jpg

87. Suffer Well

88. Nothing´s Impossible

David Gahan visade med “Paper Monsters” att han inte kan stå på egna ben. Det spelar ingen roll om han jobbar med Sigur Ros producent, Dubbelkaggen Eigner eller Knox Chandler. Det blir oftast mediokert, okej som bäst. “Kingdom” från senaste plattan är ju ganska fin. Men även “Hourglass” är, bredvid hans arbete som låtskrivare i världens bästa band, inte mycket att skriva vidare om.

Desto märkligare då att han levererade de här två låtarna. Två låtar som är bättre än nästan hälften av hela Depeche Mode´s låtregister. Utan att vara nedlåtande mot Dave´s låtskrivande tror jag det beror på framförallt på saker.

1) Båda låtarna är producerade av Ben Hillier som jobbade med en DM-platta, inte en DG-platta. Därför styrs ju självfallet båda spåren in i soundet som tillhör bandet. Det innebär att “Nothing´s Impossible” fick ett tryck och en tyngd som nästan påminner om “To Have And to Hold”. “Suffer Well” drivs på av slingor som ligger helt i parentet med klassiska Mode…

2) ..som självfallet är Gore. Jag vågar nog sätta ett par tusen spänn på att de flesta, om inte samtliga, slingor i “Suffer Well” i själva verket är signerade Martin L. Att hans stämsång lyfter det hela ytterliggare är ju heller ingen hemlighet.

Men ändå. Snyggt jobbat Dave! Kommer det mer låtar av dig, vilket jag utgår från, så hoppas jag att de håller klassen!

*

Videon av “Suffer Well” måste nämnas i sammanhanget. MAGI! Det kändes som det var den första Depeche Mode videon jag sett sen “Useless”. På ett sätt kändes det som att inget hänt sen dess. Anton Corbijn; han kommer nämnas igen, vilken snubbe!  

Kommentarer

9 kommentarer till “Dave´s revenge”

  1. Martin S 15 Jan 2008, 13:00

    Älskar att “Nothing’s impossible” låter så mycket Velvet Underground. Sådär murrigt, hotfullt och lagom sexigt. På många sätt ett nyckelspår på “Playing the angel”, anser jag.

  2. Johan 15 Jan 2008, 13:27

    Suffer Well bättre än Nothing’s Impossible? Intressant…. själv tycker jag tvärtom och att NI skulle hamnat högre. Men jag måste nog göra mig en egen lista för att se hur pass svårt det är.

  3. Dieter Mögeburg 15 Jan 2008, 13:44

    Det börjar bli lite löjligt att så många låtar ska “buntas ihop” på den här listan. Ett sjok Exciter-låtar här och ett sjok b-sidor där. Och så “råkar” plötsligt två av Dave tre DM-låtar bli placerade intill varandra. En ofattbar slump? Knappast.

    Vad det handlar om är att den som ligger bakom listan inte är någon geniun popnörd som verkligen kan motivera varje placering, utan en jäkla wannabe, tillika slöfock, som helt enkelt tycker att det är för jobbigt att skriva 151 olika motiveringar. Det är bedrövligt att skåda. Det hade varit bra mycket “ärligare” att inte göra en lista med inbördes placeringar, utan att istället dela in låtarna i, säg, fem betygskategorier. Det borde du ha tänkt på liiiite tidigareeee.

  4. DMC 15 Jan 2008, 14:00

    Då får vi se en sådan lista undertecknad Dieter Mögeburg?
    Wannabe är han knappast. Utan snarare “en av dom 5” ;-)

    Åter till listan.

    Nothing’s Impossible är en av dom låtar som höjer PTA och Lilian, som säkerligen får en relativt hög placering misstänker jag.
    Och ja, jag gillar låten Precious. Fånigare text finns nog inte men på något sätt har den satt sig. Och som låt är den lika ointressant som It’s No Good. Men jag gillar den ändå.

  5. Michelle 15 Jan 2008, 15:46

    För mig så är Nothing’s impossible en av de bästa låtarna på PTA, den förtjänar en bättre placering. Fast live föll den tyvärr lite platt, trycket och mörkret försvann, men det hör inte riktigt till listan:P

  6. Andreas 15 Jan 2008, 15:48

    Kära “Dieter Mögeburg”, jag heter Andreas Jismark, vad heter du?

    >
    För det första så hade du ju tappat intresset för min lista? Jag citerar dig från ditt inlägg på #136 den 4 Januari:

    “Du tycker alltså på fullt allvar att olyssningsbart junk som “The (not so) great outdoors!” och Alan Wilders skitnödiga tolkning av “Moonlight sonata” är bättre än den här låten (som man i alla fall kan dansa till)? Jaha, och därmed tappade jag intresset för din lista.”

    >
    För det andra så är det fritt i tak att tycka precis vad fan man vill om min lista. Den är subjektiv och diskuterbar. En av skönheterna med att göra en sån här lista ÄR att diskutera och tycka till. MEN att göra rena personangrepp är att gå en bra bit över gränsen.

    “Vad det handlar om är att den som ligger bakom listan inte är någon geniun popnörd som verkligen kan motivera varje placering, utan en jäkla wannabe, tillika slöfock, som helt enkelt tycker att det är för jobbigt att skriva 151 olika motiveringar.”

    Jag vet inte vem det var som sa det, men i det här fallet kommer jag att tänka på det:

    “Det finns två sorters människor. De som går först och uträttar något och de som går bakom och klagar.”

    >

    Och 3: Jag citerar dig igen:

    “Det hade varit bra mycket “ärligare” att inte göra en lista med inbördes placeringar, utan att istället dela in låtarna i, säg, fem betygskategorier. Det borde du ha tänkt på liiiite tidigareeee.”

    Läs mitt första inlägg Depeche Mode 151 så har du ditt svar.

  7. Superlimpan 15 Jan 2008, 21:00

    “Even the stars look brighter tonight
    Nothing’s impossible
    I still believe in love at first sight
    Nothing’s impossible”
    Där har vi anledningen till at Nothing’s Impossible ligger efter Suffer Well på listan ;)

  8. Pekman 15 Jan 2008, 22:04

    Bra skrivet Limpan, för att återgå till Precious som skrevs om tidigare så skulle det förvåna mig om den inte tog sig upp på topp 25 i alla fall.

  9. DMC 15 Jan 2008, 22:18

    Men bortse från den löjliga texten.
    Den är bra som låt i sig.

    Vince Clarke har klockren teori ang texter i musik.