Category archive: Lip Service
“Model Actress Whatever” har blivit veckans singel på depeche-mode.com (HOME) Verkligen inte tråkigt med tanke på att det är ett av nätets största internetforum för Depeche Mode fans. Och det gör att vi lägger ut låten att gratis ladda ner över helgen på Devotchka.se
Trevlig helg. Ta det lugnt med sherry och konjak i kajaken.
PS: Jag efterlyser en liten tävling: Vilket ord är mest ute? Jag ger er tre förslag sen får ni börja fylla på. Vinnaren koras om en vecka.
1. Cyberspace
2. Yuppienalle
3. Virtual Sex
Jodå. Ikväll är det rejält med fest och jag vet många som följer Kollaps! innehar biljett.
Här får ni lite cirkatider. F.ö släpps c:a 5 biljetter extra vid öppningstid på Vieille Montagne -det har blivit några återbud!
19.00 Dörrarna öppnas. Baren öppnar. Dake startar musiken.
20.00 Premiärlyssning eas/Svart Bröllops nya album “Kärlek Gjord Av Hat”!
21.00 Natty Silver& MC Slim Soundsystem DJ set
22.00 eas/svart bröllop på scen
23.00 Dubplate Connection på scen
00.00 Lip Service på scen
01.00 Dancefloor Mayhem med Dake & gäster
Trevlig helg alla! Nästa vecka kommer Kollaps tillbaka på riktigt igen! Yiihaa!
Lip Service har inlett ett samarbete med den nystartade amerikanska labeln machineKUNT och kommer därmed ha bättre distributionstäcking i USA. Samtidigt ska MachineKUNT få bättre draghjälp genom Devotchka i Sverige & Skandinavien. MachineKUNT jobbar för “extreme women in the dark future” och satsar alltså på hårda elektroakter där kvinnor har en mer framträdande roll.
I övriga nyheter för Lip Service så börjar det se ut som att en mindre europaturné kan bli av nästa år. Arrangörer och klubbar i Lettland, Estland, Finland, Norge, Tyskland, Holland, Portugal & Grekland har hört av sig till bandet. Om vi lyckas knyta ihop det hela blir en liten dröm till verklighet. Vi får återkomma och se hur det blir!
I övriga nyheter 2 så släpper Lip Service “Black Cat Remixed” i början av November. Vilka remixer som är med återkommer vi till om cirka två veckor men minst en Kollaps! bekanting har gjort inte mindre än två formidabla remixer!
I övriga nyheter 3 så är det ytterligare uppgörelser gällande distribution på gång och vi tror det blir ett rejält uppsving för Lip Service.
“Model Actress Whatever” och “In Black” har så här långt snurrat i P3, Radio City Skåne, Pluto Studentradio, Tjeckiska Radio 1, Belgisk nationell radio & Radio Virus Eskilstuna.
Köp eller ladda ner din Black Cat på Devotchka
Stay Black!
Del 1:
Klockan är straxt efter 05:00, lördag morgon. Hemma i badrummet i Sundbyberg halvligger Joakim Janthe över badkaret och kräks. Samtidigt, på tunnelbanans röda linje mot ropsten balanserar en ung man tjugo öl från en sprucken platta i sin famn. Han är uppenbart onykter, iklädd rutig keps, och han bär osannolikt nog även med sig en elektrisk gitarr. Det är Freddan Broberg.
På båten Vieille Montagne roddar bandet Dubplate Connection av scenen själva, trötta och stärkta av hela kvällens intag av sprit. Linus Dielemans hör en röst från baren. En av kvällens inhyrda barkvinnor verkar anklaga basisten för förskingring, fullständigt felaktigt förstås, och den holländsk-ättade bluesmannen blir upprörd och vandrar skrikandes och hyttandes med raka handflator akkterut i båtens riktning, mot baren.
Han stoppas av en ännu högre skrikande Louise Jismark i full Black Cat mundering med svans och femton-centimeters klackar. Hon är ännu argare än Dielemans.
I baren står DJ Dake och jag själv och skakar uppgivet på huvudet med varsin öl i handen.
Rookie-Matte står i trappen och skriker “Jag betalar, Jag betalar ALLT!”
På övre däck står Eas alléna och blickar kisande mot Horisonten.
Låt oss vrida tillbaka klockan fjorton timmar:
***
Lip Service på väg mot spelning är allt annat än glamoröst. Vi har syntar i så kallade “dra-maten-väskor” uppstickandes till hälften. Vi har trumpads i resväskor. Kablar i systemet-kassar. Vi färdas medelst tunnelbana eller taxi. Vi går längs kullersten och grusvägar rullandes på våra dramater. Så även denna fredag.
Louise & jag, sjuklingar under så gott som hela veckan, blir dessutom försenade av icke fungerande blå linje samt díverse irriterande människor i frdagsrusningen. Ändå dyker vi upp hyfsat i tid, runt halv fyra, på båten Vieille Montagne, Söder mälarstrand, Södermalms skärgård, Stockholm. På plats är delar av de tre banden.
Med undantag av Eas och Nicklas Isgren befinner sig resten av Svart Bröllop på resande fot i Stockholsmregionen anförda av chaufför Jocke Janthe. Det skulle plockas upp PA på 4Sound, bas-stärkare i Solna, alla gitarrer+trumset på Hornsgatan samt en hel del till. Strax efter klockan sex skulle de vara på plats efter att få åkt en hel del icke-inplanerade extraturer. Mattias slet i att få fram alla prylar såsom avsaknad av reverb i PA:t, Jocke slet vid ratten på combi-volvon. Freddan klev ur bilen och satt sen i två timmar på stamhaket Platini på Hornsgatan och drack bärs.
Ljudtekniker Ludde ringer in och meddelar att han snart är på plats “Är det uppriggat och klart?” frågar han. “Ja för fan vi är snart klara” sa jag. Not the whole truth om man säger så.
Carl Johan CZ Lann anländer direkt från jobbet med ytterligare en synt i en dramaten. Han riggar upp och får fason på Tonys trumpads, något jag återigen visat mig oförmögen till. Lip Service soundcheckar på en kvart och gör tummen upp. Efter detta följer mera rigg, bärsen och spriten hinner anlända till allas glädje. (Ni ska ha klart för er att samtliga tre band mycket sällan handlar om musik och alltför ofta om öl) Dubplate Connection håller på att spräcka både hela speakersystemet och samtligas trumhinnor innan det efter tjugo minuter kan konstateras att ett i övrigt lyckat soundcheck är till ända.
Svart Bröllop, runt 18.00 med samtliga anlända, inleder sin soundcheckstid i stor stil. Grejer forslas upp på scen. Gitarr, stärkare. Snart inser vi att det är fullt. Var fan ska vi få plats? Då ser vi Jocke liggandes på golvet skruvandes på sin golvpuka. Guten har inte trummorna på scen men vad värre är har han skruvat av varenda skinn som uppenbarligen tvunget skulle bytas. Eas får sin mörka blick och vandrar i rask takt ut från lokalen. På sin väg ut är han på väg att sätta ett nytt hål i en tunna.
En och enhalv pizza senare har Svart Bröllop kommit i ordning till soundcheck. Någon glömmer bort hur en låt börjar. Jag befinner mig framför scen och blir förargad “Men för helvete! Starta låten för faan så vi blir klara nån gång!!”
Ovetandes om det har kvällens första gäst- världens gladaste norrman ikädd plommonstop, röda & Svarta hårflätor samt krås-skjorta anlänt och beställt ett glas rött. Svart Bröllop hade passerat opening hour med 30 minuter. Norrmannen (Nja han bode i Tromsö men var svensk ursprungligen) tillika meteorologen Magnus hade världens största léende under hela kvällen, men just här kände han sig nog inte riktigt välkommen till party. Och nog kändes det inte mycket goth heller kan jag tänka.
To be fucking continued…
Del 2
NO CONTROL FOR YOU! Don´t mess with Louise…
Foto: Conny Fornbäck Gnapp.se
Väntans tid hade alltså börjat. Väntan på att gigga, att festa. Vakten anlände, barpersonalen tog plats, affischer klistrades upp. Dörrarna öppnades. Musik började pumpas. Röster höjdes i frekvens. Cigarettrök började bolma från övre däck. Ölburkar sa splooch i varje hörn av båten. Och då hade alltså inte gästerna börjat anlända.
Svart Bröllop handlar om öl. Tror ni att det är en slump att det är inskrivet i bandnamnet? brÖLlop. Kanske borde bandet heta Svart Bröl och ölstop. Jag menar, vi pratar om tre band som gemensamt delar på SEX plattor bärs i logen. Det är långt över hundra öl och ger ett snitt på ungefär 20 bärs per skalle. Och tro mig när jag säger att samtliga dårar, förutom möjligen den reko och ädle Tony Ahola, dricker denna kvantitet under en kväll.
Nånstans här ligger också en förmodad förklaring till att vinstpengen för kvällen inte blev den man hade hoppats. Men det fanns andra anledningar till det också. Biljetter ska vara förbetalda av samtliga gäster som kommer annars kanske det uteblir någon. Man kan säga så här: så blev det. Och man kan också säga så här: De gäster som faktiskt kom (och vi var runt 85 som mest under kvällen) drack så det slog slant både här och där.
eas/Svart Bröllop
Foto: Michael Korell
Det tidigt anländande gästklientelet verkade städade. De hälsade artigt och gick ner till baren för att provlyssna till eas/Svart Bröllops kommande album. Imponerande ögonbryn höjdes och fryntliga komplimanger färgade luften i lokalen. “Kärlek Gjord Av Hat” är nånting vi kan förvänta oss en hel del av skulle jag våga påstå. Trogna AIK vänner från vårt gäng, Middagsforum, dök upp: Mini, Billy, Anton, Babbis och co lyssnade intresserat och välkammat. Städade killar. Inte. Skenet tokbedrog. Detta var en samling gossar som snart skulle slå nytt rekord i så kallad “radiostyrd fylla”.
Bröderna Olsson, veteranerna Erik och Lennart, öppnade hårt genom att svepa ett par burkar Norrland från närmaste bord. Eas och Linus hade nöjt berättat innan att vi inte skulle behöva oroa oss för vart vi skulle göra av panten. Grabbarna Olsson skulle helt sonika samla ihop alla tomburkar i sopsäckar och färdas hem med dessa i taxi. Det lät bra. Men då visste jag inte att Erik och Lennart hade för avsikt att dricka slatten ur alla burkar de hittade innan hemfärd.
Världens finaste killar.
Foto: Michael Korell
När de slutligen kom iväg runt 03.00 hade de visserligen med sig två svarta sopsäckar. Men jag tittade i dem. De var knappast fyllda av tomma öl. Längst ner låg ett femtontal burkar, visst, men jag tror de var oöppnade. Straxt innan sorti lade dessutom den ene av de älskvärda bröderna loss en så kallad Ulrik also known as Rolf also known as bautaspya rakt nedanför trappen. I denna halkade min kära fru iklädd sin stass och brakade i golvet så det sjöng i väggarna. En hjärnskakning och en stukad tumme senare var partyproffset uppe på golvet och satte läppglans på munnen. Läppglansen som hon bär längst ut i sin svans. Jo det är sant.
Foto: Conny Fornbäck gnapp.se
En av kvällens stabila, ljudtekniker Ludde, böjade runt elva göra sig reda att mixa loss kvällens första band. Dake hade lirat en hel del plattor, gästdj:s Natty Silver & MC Slim hade uteblivit och en rejäl bunt människor till hade anlänt. Eas/Svart Bröllop marcherade mot scenen och hängde på sig instrumenten och tryckte igång.
Nicklas & Martin Kumlin
Foto: Michael Korell
Vi gjorde ett ganska bra gig, lite ringrost på sina ställen kanske, men de fem låtarna levererades till artiga applåder. Och avslutningen “Generation 1+2” uppvisade knottror på armarna hos flertalet glada punkvänner. Själv föll jag bakut i scenens crescendo i ett fall som var lika delar olycka och lika delar medvetet. När jag ligger där bakåfram och splattrar och feedbackar och drar i strängarna känner jag fyra hjälpande händer vänligt greppa mig för att resa mig tillbaka upp. Det är bröderna Olsson som tagit klivet fram till scenkanten till undsättning av fallen gitarrist.
Under giget hann jag dessutom med en mycket svår variant av “axelbandet-släpper-loss-lespaul-mot-golvet-men-jag-hann-rädda-den-innan-det-gick-åt-helvete-med vänsterhanden-i-en-högst-onaturlig-vinkel.” Ludde såg först närmast chockad ut innan han log med hela ansiktet och gjorde tummen upp. Otrolight nog skulle jag drabbas av samma öde i Lip Service första låt senare på natten. Jag hann knappt dra första ackordet i “Monkey See Monkey Do” innan gitarren for mot golvet. Återigen räddade jag den. Men nu var jag så illa tvungen att förbli sittande eftersom axelbandet helt lossnat. Fucking hell det ser inte bra ut. Men nånstans är det väl lite rock and roll ändå. Jag har nu över 18 års erfarenhet av att tappa gitarrer när jag röjer. Har jag lärt mig något av detta? Nej.
Bakom basistens bas dväljer sig som vanligt ett léende.
Foto: Michael Korell
Under Svart bröllop giget uppvisade dessutom Freddan en sällan skådad talang i säkerhet och pålitlighet när han innan “två” frågade: -Vad fan är det för ackord först?? Den här låten börjar med e-moll va? Freddan är en guru på gitarr, men den börjar i, som jag mycket riktigt sa med skrrämda uppspärrade ögon i a-moll. Akta er för öl, kids.
To be Continued….
Looks like I am Spanking Louise with ze Microphone med stabilt kvitto i bakfickan
Foto: Conny Fornbäck Gnapp.se
…Del 3
Mitt under giget börjar Dubplate Connection, ökända gnagare, att sjunga på en visa känd för de flesta AIK:are. Så rent spontant börjar jag ropa med. Bredvid mig ser jag i vitögat hur en karl lämnar lokalen med buttra utstötanden om att man inte ska blanda in “den där skiten” i framförandet.
Dublate Connection gjorde ett stabilt och hårt framträdande. Deras musik låter som en trasig, repad gammal bluesvinyl från femtitalet körd genom en overdrive och som fått ett svängigt beat på sig. Mårre är i sina bästa stunder en jävligt förbannad svensk ättling till Tom Waits på scen. Flera syntorienterade kamrater i publiken fann till sin överaskning att de diggade det här rätt så hårt. De musikaliska mötena denna kvällen var lite av en grundtanke vi trodde på. Tyvärr uteblev ju Kingston och det var förbannat synd då vi hade kunnat bjudas till än intressantare möten i dans-stilar på dansgolvet.
Låt oss ändå bara ta en kort titt på vad vi såg för dans och musikdiggarstilar under kvällen:
* Det Hukande Punksteget
Demonstrerades sent omsider av en medlem ur Middagsforum som efter xx antal öl & drinkar tog sin beskärda del av dansgolvet genom hoppande nätta steg, plötsliga -stundtals ofrivilliga-sidoförflyttningar och kaotiskt vevande armar. Allt i en hukad ställning. Vederbörande fick sedermera ledas ut från båten i ett fast grepp från en arrangör. Fortfarande då i hukad ställning.
* Den Gotiska Äppelplockardansen
Att “plocka äpplen” under sin session på dansgolvet kanske ganska många härrör till syntetiska droger och polsk techno. Men nja. Det går längre tillbaka än så. Denna fridens dans som kan misstas för enmans-sorba på fultjack i slowmotion har sitt ursprung tidigare än så. Just denna kväll levererades det hela till ett stadigt lycksaligt léende och ett imponerande fotarbete.
* 19:e Hålet-fallet
Utförs ofta av en före detta punkare som sadlat om till golfare eller cyklist. Det är ett halsbrytande steg, och då menar jag bokstavligt. Det kräver en rejäl värmare innanför västen innan utförande. Kvällens “19:e hål fall” utfördes ganska skapligt tidigt och det skedde i trappen. Fallet var mördande riskabelt och med fantastisk ackuratess utförd. Flera besökare sprang livrädda fram efter det handlösa fallet på fyra meter men de kunde glatt konstatera att det hela gick väl.
Fallet repeterades ytterligare en gång under den senare delen av kvällen. Denna gång av samme person som tidigare uppvisat Det hukande, bortglömda punksteget (Denna dans har f ö inte setts i kvarteren kring Vieille Montagne sedan 1981) Även denna gång överlevde utföraren fallet.
* Hänga-i-nät-diggandet
Är man inte den som gärna skuttar fram på dansgolvet finns det förstås alternativ. Ett är att ta plats uppe på den högsta positionen du kan finna i lokalen, slå rot där och slänga upp nävarna samt “fästa” dem i väggens nätanordning i en “hänga på korset” manöver. Att sedan ha en look som minner om Johnny Depp´s karaktär i “Pirates of the Caribbean” och det faktum att du befinner dig på skrovet av en gammal båt ger förstärker ditt revir.
* Supardiggarn
Tar inga steg i onödan utan håller sig kvar på ett ställe i taget med ett krampaktigt grepp kring sin bärs. Synar banden noga med kisande ögon, gör avstickare endast till bar & toalett och kan återfinnas i ständigt nya positioner under kvällen för att till slut hittas i de mörkare delarna av lokalen med ögonlocken och ögonen i kors nedanför näsan. Allt för många under kvällen lär nicka igenkännande över denna stil. Om de minns.
Det är en interaktion att stå på en scen framför en publik. Artisten och betraktaren föder varandra. När Lip Service äntrade scenen runt ett var publiken endera a) aspackade b) aspackade & hemvandrade c) trötta och/eller trötta på aspackade människor eller d) i precis lagom form och stämning. Visst fanns det en hop D men de stod i klar minoritet till A, B och C. Då är det svårt att göra sitt livs bästa gig. Jag gjorde vad jag brukade när jag känner att det kunde vara bättre. Jag pumpade ut adrenalin för att se vart det tog mig.
Denna gång ledde det ut mig på en vandring med gitarren. Framför scenen stod Freddans silvriga Marshall fyrtolva, utdömd och utskrattad av gitarr & stärkar-esteten Mårre Tiljander. Jag bestämde mig för att surfa på denna -den har hjul- och rulla ut på dansgolvet. En vansinnig idé i sig, men självfallet kom jag inte långt. Istället föll jag med rumpan först tillbaka på scenkanten. Om det gjorde ont vet man inte förrän dagen efteråt men jag tycks ha klarat mig väl ty jag har inte märkt av några nya smärtor.
Efter denna pinsamhet vandrade jag framför scenen och ställde mig med ryggen mot publiken för att rocka & digga med mitt band. Dessvärre skulle min demonstration mot för dåligt tryck framför scen och för många trötta människor längs skrovets väggar endast utmynna i att jag inte hörde backtracks och annat från scen och istället kom helt ur takt med låten. Snyggt & riktigt coolt pappskalle. Not! Nästa steg blev att återvända upp på scenen och skandera engelska svordomar i mikrofonen. Ett par minuter av skandalöst betéende innan allt återgick till det normala och Lip Service gick i hamn med ett helt allright gig. Även om antalet sladdar på scen höll på att fälla Louise under hela giget. Men hon är ett proffs till skillnad från mig.
*
To be continued, Last Part Still Left…
Min favorit med hela båtpartyt är egentligen avslutningen. Och då talar vi inte om de höjda rösterna från Vieille Montagne sent i natten. Vi talar inte om trappfall, kräks i badkar eller eftersläckare runtom i stan.
Vi talar såklart om dagen D som i Dagen efter. Då jag anländer utsatt tid 11.00 för att riva scenen och lyfta iväg grejer. Redan kvällen innan kunde det konstateras att de sammantaget 13 bandmedlemmarna reducerats till 2, 3 stycken när det kom till det gemensamma rivandet av scenen. Det är ett ganska kasst ratio. Och det småirriterade mig bland annat.
Så ner jag tittade ner i kajutan den tunga lördag morgon skådade jag alléna Mattias Svensson på plats. Med en djup suck slungade jag mig in i salongen. Freddans mobil avstängd. Jocke inget svar. Eas, Linus & Mårre var visserligen på väg då, men min mobil hade precis dött så det kunde jag inte veta. Klockan 12.00 ska allt vara tillbaka på 4-sound annars blir det dryga böter. Mattias och jag packade ihop grejerna, räknade kablar, lyfte upp dem från durken, ringde en taxi och åkte mot Folkkungagatan.
Efteråt vandrade vi tillbaka mot Söder Mälarstrand, fortfarande inga livstecken från Jocke. Via Louise, Jockes sambo Eva och en promenacd från henne från lekparken med Lovis mot hemmet kunde vi till slut nå en utslagen Jocke och därmed bilen som skulle ta oss och alla grejer därifrån. När vi kom tillbaka till Vieille Montagne fann vi herrar Tiljander x 2 & Dielemans med resten av utrustningen, stärkare & guror & annat, uppburen och ställd på kajen. De såg ändå rätt muntra ut. Det visade sig snabbt att de drack öl.
Kort efter vi närmat oss började vi självfallet också dricka öl. Det var ganska soligt. Vi tog en öl till. Det var inte dumt. Louise anlände, hon såg ut att vara rejält på krigsstigen men det tog bara fem minuter innan hon sa “Åt helvete, ge mig en öl.”
Vid den tredje ölen skålade Mårre helt sonika mot ett förbipasserande ekipage och sade mjukt “Ålla”. Nu skulle han visserligen säga “Hola!” och damerna kan varit från ett spansktalande land men det lade ändå ribban för vad det var som hände. Och jag sa det “Fan vi ser ju ut som ett gäng alkoholister, folk tror fan vi är några utslagna söderkisar en helt vanlig dag.” Mårres svar var lika snabbt som dräpande “Fan vadå ser ut som..? Vi är ett gäng alkoholister!”
Timmar gick, till slut anländer Jocke i sin Volvo. Han ser allt annat än pigg ut och säger “Jaså du har tagit en öl bara för att slippa köra” till mig. Tur för honom att jag gjort det annars kanske jag skulle kastat guten i vattnet och skrikit sim tebaks till Visby din humbug! honom för den kommentaren. I vilket fall var han hungrig och gick till en annan båt i närheten för att immundiga sig ett skrovmål.
45 minuter och två öl per skalle senare återvänder han till oss. Då hade Vieille Montagnes ägare tittat ut mer än en gång för att kolla vad i helvete vi hängde kvar där för. Lördagskvällens arrangörer hade anlänt och lånat våran pirra. Kvällens band hade kommit förbi, svettiga därför de utgick från att det kan blivit en dubbelbokning. Mattias, nu grovt försenad -iof inget nytt- till ett rep med Paris skjutsade in aset aka basförstärkarn i Volvocombin. En dimmig Eas tog plats i framsätet och kramade farväl. Och iväg drog de tre.
Kvar stod de sista tappra: Mårre, Linus, Andreas & Louise. Och en hel uppsjö stärkare, gitarrer och från kvällen innan överbliven öl. Klockan hade passerat tre. Mårre & Linus tog sig en “knapp”, delvis en liten jävel absolut i korken. Med ropet “Skaru inte ha dig en knapp?!” till förbipasserande lördagsflanerare och motionärer stänkte de på ganska kort tid i sig ett halvt rör.
Så anlände till slut även Fredrik Broberg. I fel keps och med tveksam räthet i ryggen. Han fick sig en knapp, han fick sig en öl och Freddan var hemma. Med Linus & Freddans kepa, min trasiga kavaj och Mårres värmehållarväst såg vi inte längre ut som söderkisar. Vi var alkoholiserade söderkisar vid kajen för samtliga passerande bilar, barnfamiljer och motionärer.
Efter 45 minuter undrade jag om Jocke inte borde vara på väg tillbaka efter att ha skjutsat hem Eas & Mattias till repan. När vi ringer får vi veta att de inte kommit längre än till Mattias hem på Folkungagatan. Sexton svordomar senare från mig är Mårre & Linus inpackade i en taxi och vinkar hej då med sina prylar. Fair enough, de var i en strålande formtopp och var tvungna att dra till repan och rocka loss.
Kvar är jag, Louise & Freddan. Och fortfarande en stor bunt instrument och stärkare. Rätt ska ändå vara rätt säger vi och säger morsning korsning nu ska vi äta och söka värme och lämnar Guten Fredrik själv på kajen med packningen.
Så där satt han med en platta öl och en halv vodka bland stärkare och fordral och pirror och tittade in i den nedåtgående solen när en man, även han i keps, lika orakad, samma typ av gång, lite äldre till åren och the real thing så att säga anlände. Han hejade med kepsen, satte sig bredvid på bänken, kisade mot solen och halade upp en medtagen bärs ur rockfickan. Pssscccht! Skål fellow brother.
*
Åter till Glasvegas, vänner: Senaste nytt är att sångare James Allen gått Kungsgatan i Stockholm fram med två skivor i näven efter ett lyckat gig i centrala Stockholm. Plattorna skönjdes att vara Lip Service Black Cat och Eas/Svart Bröllops debutalbum.
Den skotske Orbison verkade kontent bakom sina solbrillor i höstnatten.
I övrigt har Glasvegas denna kväll ännu en gång visat att de är det bästa som har hänt musiken på alltför länge. 99% Branchfolk och 1% Branchfolk/jättefans på O-baren i huvudstaden kunde konstatera detta efter ungefär tre sekunder av inledningen “Flowers And Football Tops”. Ungefär 12 minuter senare avslutade de med Ronettes “Be My Baby”. Av den närvarande Andres Lokko utnämnd till tidernas bästa poplåt.
Samme Lokko har f ö hyllat skottarna till skyarna så man kan ju gissa vilt att han kände det svett som kallas “riktigt jävla gött” rinna mellan de redan kraftigt fuktiga skinkorna under den treminutaren.
Under spelningen viskade Glasvegas-sångaren Glasgowianskt fram att “You seem so polite, maybe I should move here”. Mårre svarade ensam i den i övrigt ganska lama och strikta artighets-publiken “You´re fucking welcome, man!“.Han fick en, av Allen glatt förvånad (över ett rakt, ärligt och något osvenskt, snarare “brittiskt” svar), stor tumme upp.
Tidigare under det korta giget syntes Martin S sakta torka bort en stor salt tår sprungen av ren stillsam extas.
Ni som känner en av dessa eller rentav båda vet att detta är saker som betyder en hel del.
*
One star on scene and it´s you Velvet Machine.
Idag far vi i Lip Service mot Peking för att göra avtryck på flera olika ställen. Lakritz på Black Horn ikväll (på scen c:a 23.00) och Borgen, Lifestyle Merchandise-mässan i morgon (På scen under eftermiddag samt 21.30 -då spelar vi dock exklusivt för utställare & branchfolk -är det nån som hör av sig till oss som inte tillhör dessa kan vi säkert ordna in er).
Inte nog med att vi spenderar hela helgen i Norrköping, vi ska dessutom tillbaka igen nästa helg för att avsluta inspelningarna av kommande videon till “Model Actress Whatever” som simultansläpps med kommande “Black Cat Remixed” 28 November.
-
Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ... -
Senaste kommentarerna
Warning: Undefined variable $pre_HTML in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/inc/sup_recent_comments.php on line 23
Warning: Undefined variable $post_HTML in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/inc/sup_recent_comments.php on line 34