Warning: Undefined array key "HTTP_REFERER" in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/functions.php on line 20
Mörker & Manipulation
2. FIGHT CLUB
3. SEVEN
Tre gånger har det hänt. Jag har lämnat biografen helt stum. Så även mitt sällskap vid alla tre tillfällen. Det kändes som att det liksom inte fanns någonting att säga. Som att ens ord skulle besudla det man just upplevt. Vi pratar förstås om filmer som är så fulländade att det inte finns den minsta glitch.
David Fincher har i dessa två filmer för evigt skrivit in sig i filmhistorien. Brad Pitt också. Denne helt fantastiska skådespelare som på något sätt känns sorgligt underskattad. När han är så bra som i “Fight Club” är han högst däruppe med Nicholson, Pacino och DeNiro.
Kevin Spacey. När denne kommer in på polisstationen och sedermera sitter bakom galler i polisbil så är det en ren uppvisning. Av Spacey i osannolik pondus, av Fincher i magnifik fingertoppskänsla och dramaturgi och av samtliga inblandade i hur man skrämmer livet ur publiken med tvärtomeffekten. Starkt ljus efter långt mörker. En, av mördaren, till synes obegriplig överlämning av sig själv istället för att bli gripen. Avslutningen är så makaber att ingen som såg filmen första gången kunde se det komma.
Hur makalös Seven än är -mörkret! soundtracket! estetiken!- så är Fight Club ändå strecket vassare. Jag har helt enkelt inga ord att ta till. Det krävs en analys och diskussion på minst sex öl för att komma nånvart. Klart är iallafall att jag själv märkt under listan att krig mot fakulteter och inrutad tillvaro präglat placeringarna kraftigt. Fight Club är den ultimata filmupplevelsen. Såna som jag går ut från biografen mållös. Sen vill vi fortsätta förändra det vi tycker är fel med rebellisk kraft -på vilket sätt det än månde vara. Genom böcker, musik, utbildning och konst. Eller film! Men ta mig fan de här två rullarna kan ingen nånsin toppa -såvida man inte har en helt annan ingång och historia att berätta och gör det med fullständig perfektion på alla instanser. Och det har, enligt mitt smak och tycke, bara hänt en enda gång i filmhistorien.
Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80