Lip Service, Otto & Norrköping
Press Play & Read
Gato Blanco-Yet Untitled & Unmastered Remix By Ima Tree-mp3
Det började fredag eftermiddag. Avresa från Kista. Vår, av bandet Paris, inlånade turné-vehicle (Otto -en Cheva Van) signalerade en sur grej i rondellen vid Igelbäcksskolan, hundra meter väster om vårt hus: “Engine Needs Service“. Det kändes mest som en märklig slump att lampan tändes i en i övrigt död instrumentbräda men Otto var servad och klar för tripp hette det. Så jag startade upp honom igen och gasade felfritt iväg. Vi (jag & Louise) satte igång värmefläkt och cd-spelare och susade mot Fruängen för att plocka upp Tony och Carl-Johan.
Efter en stunds väntan på Tony som for tunnelbana från sitt jobb på Uutiset var vi iväg. Till vår lycka slapp vi köer och kunde snart konstatera att trots sen avfärd skulle vi komma fram i tid till nio. Det var ju nämligen så att kvällens andra band som skulle spela på klubben Lakritz på baren Black Horn i Peking, våra vänner i Exploding Boy, hade varit på plats ända sedan eftermiddag och soundcheckat innan 17.00 (ljudteknikern var därefter upptagen med teater mellan 18 och 21). Vi skulle vara på plats först kring nio pga några av vår av medlemmars sena fredag på jobbet.
Jag satt vi ratten och var kraftigt kritiserad av min kära fru då jag körde utan spolarvätska till vindrutetorkarna. Så när jag insåg att vi hade gott om tid svängde jag av vid Statoil i Nyköping för att inhandla detta. Vi tog en korv, en cigg och hällde vätskan i. Vi ringde Kent, arrangören av vårt andra gig i Norrköping -det på Lifestyle Merchandise Mässan på Borgen under Lördagen- och sa hej. Vi sa skämtsamt att nästa gång vi ringer har vi fått motorstopp.
Tio minuter senare ringer vi till Kent. Vi hade fått motorstopp.
Jag kände plötsligt en obehaglig känsla under högerfoten. Vi hade två mil mörker kvar på E4:an till destination Sveriges Manchester. Jag utropade –Bilen är död! Otto är död! och de andra kanon-svarade Skojar du? Nej det gjorde jag inte. Otto rullade ett par hundra meter fram och stannade i vägrenen.
Lite information om Otto: (och jag hoppas att Parisarna inte tycker vi känns som de otrogna satarna med tanke på att vi var första bandet som fick låna fartyget just på grund av hans egenheter) Hans instrumentbräda är svart. Delvis kan man inte se hur fort man kör eller hur mycket bensin han har kvar såvida man inte lyser med en ficklampa. Man kan inte köra honom över 100 kmh/h. Man kan inte öppna vissa dörrar. Man kan inte dra upp vindrutan vid förarsätet hela vägen upp. Man får ingen värme i bakre sätena utan förkovrar sig i stället med varma filtar. Spolarvätskan matas inte ut till vindrutetorkarna heller skulle det visa sig efter mitt inköp.
Detta var ett axplock av problemen med den till ytan så charmiga turnébussen. Mistförstå mig nu inte -vi var och är oerhört tacksamma för att Mattias & co lånade ut Otto till oss. Vi är hedrade. Och tack vare Otto är nu April Tears otursåren tillbaka. På vår bekostnad och er underhållning, goda vänner. Som ni kommer märka av denna lilla berättelse. För det blir ju från fasa och stress till underhållning ganska kvickt -även för oss.
Där stod vi alltså i becksvart mörker med Carl Johan Lann, AKA CZ, vevandes med sin mobil mot trafiken för att varna bilister som passerade i 130 knyck. Louise vid mobilen. Jag vid ciggen ringandes arrangören till kvällens gig. Tony desperat försökandes att kickstarta Otto från förarposition. Kent kom snart till platsen, lämnades sällskap ensamma i sitt hus beläget -otroligt nog- bara ett par kilomater från haveriplatsen. Jag ringde Mattias som sa åt mig att ta fram en gummihammare från trunken bak i bilen, lägga mig under Otto och slå mot bränsletanken för att lösgöra skit för att därefter starta igång igen. Kent ringde bärgare utan att lyssna till Mattias Otto-rutinerade råd. Vilket man på sätt och vis måste förstå.
Vi insåg att vi knappast skulle vara i närheten att komma fram till 21.00. Vi ringde Louise syster Frida och hennes kille Rickard och frågade om det var möjligt för dem att kunna plocka upp Tony och trummorna och backtracksen så iallafall han kunde soundchecka. Snälla som de är sa de att de kommer på stört.
Under tiden började CZ´s mobilviftande ge resultat. Bil efter bil stannade och var hjälpsamma. Hoppet för mänskligheten var återfunnit. Två vänliga själar plockade med sig Tony & apparaterna och blåste iväg mot Lakritz. Snart var Rickard & Frida på plats. Vi evakuerade vår sångerska och vår scenklädsel. Hon var på plats en kvart efter Tony cirka klockan 21.45. Kvar var då CZ & jag. Och Otto. I vad som tycktes en evighet inväntade vi bärgarkåren. Hoppet tändes varje gång det kom en lastbil borta i kröken. Till slut började saftblandarna på ett stort tillhygge i mörkret snurra. Vi sträckte händerna i luften och kramades. Då hade vi varit på platsen i en och en halv timme.
Otto lyftes upp på flaket med en imponerande styrka av bärgningsbilen. Vi hoppade in därfram och rullade i sakta mak mot Peking. Vid halv elva var vi vid assistansbrigaden varifrån vi omedelbart hoppade in i en taxi som körde oss och återstående instrument i ilfart mot spelstället. Nämnde jag förresten att det spöregnade hela tiden?
Snygga och coola -not- landade vi stressat i lokalen en stund innan elva och chocksoundcheckade Lip Service. Sen började vi dricka öl. Många öl. Som tur var kommer folk sent till haken i Norrköping så vi kunde med viss försening och intakt trovärdighet ta in scenen runt tolv och göra ett riktigt bra gig.
Efter Kollaps Japanhyllningar har Lip Service blivit
extremt populära i Nippon varifrån ett sjok supercoola
beundrare rest för att möta sina stora idoler.
*
Senare i veckan kommer den spännande fortsättningen som inkluderar
* Otillåten rökning på hotell under svår, svår fylla
* Nakenrush i hotellkorridor
* Lena PHs desperata försök att stjäla uppmärksamheten från Louise
* Pokerturnering med hjältar med tatuering i hela ansiktet
* Ottos ersättare taxibilarna
* En massa galna bajare
* En massa galna gaddare
* Piketsnutar som attackerar med hundar
* Finansminister Anders Borg
…och mycket, mycket mer…
************************************************
Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80