Let me Hear You Make Decisions

Nu ska vi prata sex igen. Eller? “Stripped”, Depeche Mode´s sjätte bästa låt, kan vid en ytlig betraktelse bara handla om att klä av sig och umgås intimt med varandra. Men vid en närmare analys är texten använd som en metafor för att vara blottade för varandra på ett annat sätt. Ärliga. Att inför sin kärlek öppna upp sin själ, inte kropp, och vara helt och hållet sig själv.

“Stripped” är en text som kan fungera som ett skolexempel på hur man använder sig av en sexuellt laddad text för att i själva verket säga något ännu viktigare. Jag har själv genom åren använt mig av detta många gånger.(*)

Men när vi ändå pratar sex kan vi ju hålla oss kvar vid en existentiell del av ett stort popband. Fansen. Och deras dyrkan. Drömmar. Snuskiga drömmar. Om David Gahan, Martin Gore och, hemska tanke, Andrew Fletcher. Ja, skratta medans ni kan, men Depeche Mode hade inte varit det de är utan den laddningen mellan stora delar av den kvinnliga publiken och grabbarna på scen.

Inga stora popband hade väl varit det. Det som en gång började med Elvis Presley och fortsatte med The Beatles, the Monkees och Beach Boys har fortsatt fram till dagens My Chemical Romance.

Den blödande poeten, gitarristen, den coole sångaren, den mystiske svartsynte basisten och den farliga trummisen har alltid, och kommer alltid vara, ett stort, stort attribut i både den tänkande coh icketänkande kvinnans fantasi. Det är på många sätt ett fenomen som gör mig lite ledsen. Att det ska vara så enkelt. Man har liksom sett det ända sen tonåren.

Det räckte med att vara medlem i ett helt okänt band från Eksjö som kommer för en onsdags-spelning i Tranås för att du ska få intresse från det motsatta könet. Säga vad man vill om oss killar, och det kan man, men så fungerar inte vi. Spice Girls, någon?

Nej, vill man ha världsherravälde som popband måste man ha med sig tonårstjejerna, vilken uniform de än månde bära. Pandabrudar, gothchicks, raveare med blått plasthår, den vanliga skoltjejen. Depeche Mode är ett av de band som hittade fram till alla kategorier.

Vad beror då detta på? Ja främst och först såklart bra låtar. Men hade bandet sjungit plitten platten plitten platten i varje text är jag tveksam till att lika många tjejer hade varit intresserade. Bättre då med “Take my hand, Come back to the land, Where everythings ours, For a few hours”. Dessa ord kan väl ganska så enkelt appliceras på drömmen om att vara David Gahan´s flickvän eller Martin Gore´s musa, eller hur?

Okej. Förutom riktigt bra musik och text vad måste du ha mer då? Jo några grabbar som ser förhållandevis okej ut. Det behövs inte mer. Låt mig ge er följande exempel på några snubbar, avgudade av miljontals tjejer, som inte är, ska vi säga, Johnny Depp:


Danny Wood, New Kids On The Block


Ringo Starr, The Beatles


Paul Stanley, Kiss


Sen finns det de som var snygga och coola
men som idag bara är en patetisk skugga
av sitt forna jag. Som The Blob.

Depeche Mode har en sångare direkt från uppslagsverkets “Popstjärna”: David Gahan, en riktig snygging, har alltid varit.(Jaja det vita skägget under 1985 var kanske inte så bra, och mustasch kan väl diskuteras) Han är cool, charmig, belevad och sexig.

Depeche Mode har den inåtvände poeten, den sexuellt laddade crossdressaren Martin Gore. Han är “Söt” skulle väl de flesta tjejer som har en stor fabless för Gore motivera sin dyrkan.

Alan Wilder under sin tid i bandet var en tjejmagnet. Spännande, cool, snygg som fan.

Sen har de Andrew Fletcher, revisorn. Vilken jävla resa han har fått, basist-bankiren från Essex. Endast för att vara Martin Gore´s buktalare.

Under 1986 och “Stripped” var Depeche Mode, kanske för första gången i bandets historia, farliga på riktigt. Sexiga. Stenhårda.

Det var svarta handskar och läderjackor. Solbrillor och sporrar på stövlarna. Svart smink, svarta naglar och en låt som ingen någonsin tidigare hade gjort.

“Stripped”. Det går inte i ord egentligen att förklara hur cool den här. Jag menar att starta en låt med en motorcykel och låta den nedpitchade motorn sköta introt räcker ju bara det för att det är fantastiskt.

Att sen efter det inleda med “Come With Me” och den patenterade assnygga kortljudande melodislingan och sen ganska snabbt via tidernas mörkaste poplåtsintro ta sig fram till refrängen och förklara “Let me See You Stripped Down To The Bone” innan man laddar loss det absolut hårdaste, mest kompromisslösa beat nån någonsin hört fram till 1986 och sen släppa det som första singel från sitt kommande album. Ja, det kan BARA Depeche Mode.

Och syntslingorna i slutet vet vi ju alla vad vi tycker om dem. Snyggaste nånsin? Kanske det. “Stripped”s avslutning är GIGANTISK. Makalös. De vackraste tonerna möjliga som ackompanjemang till jordens undergång.

STRIPPED

____________________________________________________

(*)
Lip Service låt “Velvet Machine” handlar till exempel om mitt hat-kärleksförhållande till skivbranchen. “I got scars from the chains, I still suffer from the pain, will I be your slave again?” Ni som kan er April Tears fattar nog ganska direkt vad jag pratar om då.

Och “Hardcoming” med April Tears handlar om att det ibland kan vara svårt att vara hundra procent heltänd på sex. Tro´t eller ej men även killar kan ha det så! ; )

Poängen i den är möjligtvis förlorad genom att en tjej sjunger den, eller tvärtom gör det kanske den än mer laddad. I vilket fall är ingen därute ensam om texten har missuppfattats. Det kan jag väl säga ingick väl lite i planen.

På Torsdag, på P3 Lab 22.00 kan ni lyssna på Brand new Lip Service:

http://www.myspace.com/lipservicetheband
http://www.myspace.com/xoovanilla

Feb 12, 2008 | Depeche Mode 151

Kommentarer

45 kommentarer till “Let me Hear You Make Decisions”

  1. Martin S 12 Feb 2008, 10:46

    Enligt uppgift var det, åtminstone under de två sista turnéerna han medverkade på, ingen mindre än Alan Wilder som stod för de smutsigaste excesserna med beundrare av det kvinnliga könet. “Wilder by name – Wilder by nature”, som en brittisk reporter som släpptes backstage kortfattat och målande beskrev studiopularens aptit på damer.

  2. Nomenklatura 12 Feb 2008, 10:47

    Doh! Där sprack min topp tre-tippning!

  3. Johan 12 Feb 2008, 10:53

    Där rök min ena prispallsgissning… Iofs hamnar väl Stripped på ungefär plats 6 om jag skulle göra en egen lista tror jag. Ohyggligt mäktig låt som jag i princip aldrig tröttnar på och visst har Martin helt totalt rätt i sin text.

    Så simpelt, så genialiskt. Så svart. Även om skillnaden är marginell så föredrar jag albumversionens avslut.

    Videon är den absolut bästa de gjort (med Anton gick det i princip bara utför) och för att inte tala om remixen Breathing In Fumes. Långt före sin tid.

  4. Magnus 12 Feb 2008, 11:03

    jag har för mig att det är Dave’s Porsche som startar i början av låten…

  5. Martin S 12 Feb 2008, 11:22

    Magnus>> Jo, det korta ljud av bilnyckel som dras i ett tändningslås är Daves Porsche. Men själva rytmen, du-du-dunk, du-du-dunk, är en motorcykel som pitchats ned en hel ton och dragits ned till halvt tempo.

  6. Nomenklatura 12 Feb 2008, 11:32

    Hade en gång skivan det är samplat ifrån. Har för mig att det var en reggaeplatta eller liknande som (säkert Alan) hittat och samplat/pitchat ner. Alt. en 45-singel på 33 varv.

  7. Andreas 12 Feb 2008, 11:40

    For fucks sake, gubbar! Här skriver jag en text med innehåll att diskutera en hel eftermiddag och så pratar ni motorcyklar och bilar…. män! ; )

  8. DMC 12 Feb 2008, 12:01

    Vi pratar fyrverkerierna istället!

    Det måste vara Depeche’s farligaste sampling någonsin.

    Motorcykeln av märket Triumph, är nedpitchad en hel oktav och därmed slöas rytmen ner. Inte en hel ton, det hade varit fjuttigt. Den samplingen hade Martin redan på demostadiet som dom sedan givetvis använde sig av.

    Hela inspelningen av Stripped flöt så bra, till skillnad av resten av BC (6 måndaer instängda i en studio) så Stripped kändes självklar.

  9. Andreas 12 Feb 2008, 12:06

    Det är ju rätt kul med listan “farligaste samplingar Depeche har gjort” haha : D

    Men jag tycker nog fortfarande att Danny Wood är ett samtalsämne. eller är det så enkelt att jag i min argumentation har så rätt att ni har lost på words.

    Dansa någon! Jens? : D

  10. DMC 12 Feb 2008, 12:10

    Om det nu är så att det blir en liten 151 DM tillställning nu på fredag måste jag tyvärr tacka nej.

  11. Andreas 12 Feb 2008, 12:16

    Aoch! Det var mycket tråkigt att höra, Calle! Är det något jag kan hjälpa till med för att du kan komma loss? (fixa barnvakt t ex)

  12. Magnus 12 Feb 2008, 14:42

    ok…ja du-dunk’et var ju inte det jag menade…utan själva…nej va f-n vi lägger ner diskussionen tycker jag…låten är bland det bästa Depeche har släppt och introt i “highland-versionen” är bättre än bäst!!!

  13. Michelle 12 Feb 2008, 15:05

    The Blob o co gjorde faktiskt ett bra framträdande i lördags=) måste dock påpeka att jag aldrig funnit honom attraktiv dock:P känner att jag borde försvara det kvinnliga könet här och anklagelserna men vad ska jag säga vill ju inte ljuga heller;P fast jag skulle nog vilja påstå att män är mer lika än dom tror även om Spice Girls kanske inte är det bästa exemplet då deras fans inte hade nått tonåren, eller?

    åh jag trodde också man skulle få se Stripped på prispallen, vilken ska man flytta upp där istället…hmm

  14. Andreas 12 Feb 2008, 15:13

    Skönt att nån äntligen plockade upp ämnet, Michelle! Och det är väl inte överaskande att det är du och ingen av de andra träskallarna och dönickarna! ; )

    Nej, men det är ju just det att av nån anledning så var det ju inga pojkar som skrek efter Spice Girls. Den enda gången jag sett killar lika hysteriska som tjejer under/inför en konsert var under Heather Nova på Lollipop 95 och jag får erkänna att jag var helt till mig själv. Men i övrigt skriker de två könen, jag säger inte att alla gör det, men av olika grundanledningar.
    Undantaget är Morrisseys spelningar, eller hur Martin? : )

  15. DMC 12 Feb 2008, 15:25

    Andreas, då skulle du ha sett Nashville Pussy under deras första turné på Studion.
    Ojojoj, grabbarna trängdes framför bassisten kan jag lova.
    Haha!

  16. Andreas 12 Feb 2008, 15:39

    Jomenvisst. Det var ju en tjej som fått sin f***a slickad på ett skivomslag, då är det manliga släktet intresserat.

    Viktigt är än en gång att poängtera att jag i inlägget underförstått skriver att män i SÄRKLASS är det ytligare av de två könen.

    Fenomenet idoldyrkan är en annan kategori dock. Lite mer som att de bästa jägarna bland grottfolken fick den största beundran av dåtidens kvinnor.

  17. Michelle 12 Feb 2008, 15:57

    Ja du, man kan undra vad det beror på.
    Ren ytlighet?
    “Spegla sig i nån annans glans”-fenomenet?
    Viljan att ha något för sig själv som alla andra också vill ha?

    Får ta och fundera lite på det där, samt undersöka varför jag vrålar mig hes på diverse konserter;P

  18. Andreas 12 Feb 2008, 16:23

    Antagligen för att du älskar musiken first and foremost! : D

  19. Johan 12 Feb 2008, 16:29

    Jag har aldrig lyckats luska ut var fyrverkerierna är i Stripped någonstans….

  20. Michelle 12 Feb 2008, 16:41

    Japp det är definitivt den anledning jag tänker hävda, om det så rinner dregel från mina mungipor:D

  21. Jens 12 Feb 2008, 17:36

    Andreas, om jag säger Miki i Lush? Eller Toni Haliday? Du kastar småsten i glashus tycker jag.

  22. UChrome 12 Feb 2008, 17:39

    Stripped no.6…hmm…
    Jo, fan, Stripped ÄR no.1 i min bok.

  23. Superlimpan 12 Feb 2008, 19:16

    Jag håller med dig Niklas. Stripped är enligt mig nr. 1 osså!!!

  24. Andreas 12 Feb 2008, 19:49

    Jasså du Jens, du menar alltså att jag sveptes med i masshysterin kring Lush och hade knappar, affischer och t-shirts med Miki överallt?

    Samtidigt menar du alltså att band som Take That, New Kids On The Block och Backstreet Boys varit detsamma utan de tonåriga flickfansen?

    Och att de alternativa tjejerna struntade helt i utséendematchen Ride v/s Boo Radleys?

    Kastar jag sten i glashus? Diskussionen är igång på allvar! : D

  25. Andreas 12 Feb 2008, 19:58

    Och därmed är det här den långsta tråden i Kollaps historia! Och det är den värd! “Stripped” är etta i detta kriterie illafall! I´ll Drink To That!

  26. Thobias 12 Feb 2008, 20:00

    Vet många som skulle säga PJ Harvey. Måste också framhäva Brian Molko under Black Market Music turnén. Nu ser han ut som en gammal tant tyvärr. Hope Sandoval i Mazzy Star gick ju heller inte av för hackor än gång i tiden. Rockbitch brudarna som kastade ut en gyllene kondom efter varje spelning. De hade massor groupies.

  27. Andreas 12 Feb 2008, 20:05

    Hope Sandoval var fantastiskt vacker, men det gör henne knappast till Bonehead, som många tjejer på fullständigt allvar påstod var skitsnygg när det begav sig.

    Och Rockbitch, for fucks sake, de faller väl ganska kraftigt under samma kategori som Nashville Pussy.

    Dra till med Debbie Harry, Madonna och Wendy James istället! : )

  28. DMC 12 Feb 2008, 20:31

    Johan, lyssna på LP versionen.
    Vid 02:13. “Scchhttt” – dom far iväg, “bong” – dom sprängs.
    Hörs lite tydligare på outrot vid 03:55.

    Dom drog av dom på parkeringsplatsen bakom studion.

    Lite som när dom sprängde dödsstjärnan i första Star Wars filmen. Det gjorde dom också på parkeringen vid baksidan av studion.

  29. Andreas 12 Feb 2008, 20:38

    Är det det som är fyrverkerierna? : D Faan vad coolt!

  30. Jens 13 Feb 2008, 15:47

    Andreas >> Jag menar att du samlade pengar för att kunna bjuda Miki på fin middag när vi hade blivit itutade att vi skulle spela förband till Lush. Och det var inte sten utan grus.

  31. Jens 13 Feb 2008, 15:49

    Men andreas; fyrverkerierna är ju med i dvd-dokumentären.

  32. Andreas 13 Feb 2008, 15:52

    Gjorde jag?? aahahaa!! Ja men vad fan, det bevisar bara vilken skön klåpare jag är! : )

    “Black Celebration” dokumentären är den enda jag inte sett!! : = Ge mig den nu, nån!

  33. Jens 13 Feb 2008, 17:57

    VAD FAN! Black Celebration dokumentären är ju LÄTT den bästa! Du kan se det som lyx att du har den kvar. (Har iofs inte sett Songs of Faith and Devotion och framåt)

  34. Michelle 13 Feb 2008, 23:59

    Ikväll på Client måste jag ju dock bara få påpeka att stor del av den manliga publiken skrek mer åt kvinnorna på scen än musiken;)

  35. Superlimpan 14 Feb 2008, 08:05

    Michelle> En kompis till mig sa att han skulle gå och se Client bara för den nya “snygga” medlemmen. :P

  36. Nomenklatura 14 Feb 2008, 09:34

    Ja, Client verkar ju ha insett att deras musik tyvärr inte är så mycket att hänga i julgranen så dom satsar mer på en “sexy look”.(Sorry, no more tjat om Client, back to DM!)

  37. Jens 14 Feb 2008, 09:39

    Vem skulle den kvinnliga delen av publiken skrikit åt? Andy Fletcher?

  38. SisterofNight 24 Aug 2009, 11:35

    “Men när vi ändå pratar sex kan vi ju hålla oss kvar vid en existentiell del av ett stort popband. Fansen. Och deras dyrkan. Drömmar. Snuskiga drömmar. Om David Gahan, Martin Gore och, hemska tanke, Andrew Fletcher. Ja, skratta medans ni kan, men Depeche Mode hade inte varit det de är utan den laddningen mellan stora delar av den kvinnliga publiken och grabbarna på scen.”

    Allvarligt talat. DM´s publik har alltid bestått av mycket fler män än kvinnor.
    Stora delar av den manliga publiken har och har alltid haft ett mycket laddat erotiskt förhållande till grabbarna på scen :)

  39. otto 13 Feb 2011, 01:14

    Gammalt inlägg men ändå. Vet inte om jag visste det eller om det är allmänt känt: “The engine sample is the original Emulator I library sound DM used for the song (altough they removed some noise between strokes which is present in my cover). I got it directly sampled from an Emulator.”

  40. Andreas 13 Feb 2011, 08:05

    Säger vem?

  41. otto 13 Feb 2011, 15:30

    http://www.youtube.com/user/DX5#p/search/8/mobmnEsqd1g

  42. otto 18 Feb 2011, 09:30

    Så vad säger herr Jismark?

  43. DMC 18 Feb 2011, 09:45

    Ang clownen som spelar stripped?

  44. otto 18 Feb 2011, 11:32

    Ja antingen det eller samplingen. Fast jag tycker han ändå engagerat sig på många av sina filmer. Så lätt ät det ju inte att få ihop det där själv.

  45. Chribba 1 Jan 2012, 03:32

    Depeches kanske största stund är för mig textraden “Let me hear you make decisions, without your television. Let me hear you speaking just for me”. Särskilt när Dave drar ut på “make” (och så får han gärna rita upp TV-skärmen i luften) som i det här grymma klippet http://www.youtube.com/watch?v=x86EjZ94dFI