Kusiner & Säkerhet

45. It´s no Good

När jag hörde “It´s no Good” tyckte jag för första gången nånsin i min & Depeche Mode´s kärlekshistoria att Martin Gore gick på säkerhet. Det kändes som låten var en form av garanti att låta bandet fortfarande vara kommersiella och samtidigt Depeche. Den var allt som “Barrel Of A Gun” inte var.

Ett beställningsjobb från Daniel Miller och skivbranchen? Huga. Hemska tanke.

Men som ni förstår så tycker jag ändå det är en bra låt. Trots att Martin under den här perioden (97-01) var så gott som oförmögen att skriva en riktig refräng. Och lirar man genom “It´s No Good” på en acke-gura undrar man ju verkligen hur den här låten kom till. Det handlar nämligen om något så unikt som att “It´s No Good”s refräng bygger på ett (1) ackord!

Det är en hit, slingan är fantastisk, versen är skitsnygg och även refrängen är ju där, trots harmonibristerna. Sen kan även ett litet “järnrörsfill” i sticket vara värt sin vikt i guld.

Och Corbijns video…..

10 points pour Anton!

10 points pour Dave!

9 points dans la femmes!

6 pints pour Martin -Le haircut! Le haircut! Ze zunglasses! Ze Boa! Ay ay ay!

2 pints pour Fletch Un fantastique points dans les “Fletch”, skaka lugg.. Merde!

46. New Dress

Det finns en bunt “kusinlåtar” när det gäller Depeche Mode:

Somebody/Sometimes

It Doesn´t Matter/It Doesn´t Matter 2

Sweetest Perfection/The Sweetest Condition

Insight/Goodnight Lovers

A Question Of Time/ A Question Of Lust

Dressed In Black/Blue Dress (och iof New dress om man så vill)

I Feel You/I Feel Loved

Set Me Free/Freestate/Freelove//Strangelove/Free

..unt so weiter, unt so weiter…..

I de allra flesta fall handlar det om titlar, man kan skylla på Martin´s fantasi/begränsade ämnesval kanske men i vissa låtar finns det endast likheter melodiskt/musikaliskt (som Insight/Goodnight Lovers).

Och som i fallet “New dress” och “Nothing”. Nu kanske ni tycker jag “cycklar i diket på en landsväg” och bör “kliva på bussen”. Men sug på den ett tag. Speciellt när ni ser var låtarna ligger på skivan och sen lyssnar på “You can´t change the world but you can change the facts…..” samt “What I am I trying to do What I am trying to say I´m not trying to tell you anything you didn´t know when you woke up today…”

“Nothing” är snäppet bättre än “New Dress”, men “Black celebration”s avslutningslåt skäms sannerligen inte för sig!

*

Och en fråga också: Är Princess Di den enda “verkliga” personen omnämnd i Depeche mode´s historia? Jesus räknas inte. Och den diskussionen kan vi ju ta på ett annat ställe…

Kommentarer

9 kommentarer till “Kusiner & Säkerhet”

  1. Michelle 23 Jan 2008, 20:09

    jag kommer inte kunna sova inatt tack vare den där bilden, The Shining är så läskig å speciellt tvillingarna…

    kan bara hålla med om videon till It’s no good, den är hur bra som helst!
    och om bibliska personer inte räknas så verkar princess Di vara ganska ensam.

  2. Andreas 23 Jan 2008, 20:20

    redrum, redrum….. vilken koppling till depeche? : )

  3. A2 23 Jan 2008, 20:35

    redrum namnet på den cocktail Dave injicerade..den sk “speedballen”? minns jag helt fel ? oxå baklängesord för murder..

  4. DMC 23 Jan 2008, 21:59

    A2, helt korrekt.
    Och The Shining ÄR världens bästa film!

  5. DMC 23 Jan 2008, 22:03

    Ja den matande virveln på fjärdedelarna är faktiskt likheten mellan dom två men det är väl allt?
    Annars, en förbannat bra låt!
    It’s No Good ger jag inte mycket för. Tråkig låt, plastig och låter som en välpolerad demo.

    Ultra är statistiskt (min egan undersökning) den skiva som alla hårdrockare gillar bäst med depeche.
    Har absolutinget emot metal! Death, Pantera, Helmet och Prong är mina favvisar i hårdrocksvärlden.

  6. Pekman 23 Jan 2008, 22:05

    Angående Nothing så har den alltid varit en av favoriterna (och många är det) och tyckte även att den var en av dom bättre NYA mixarna (Nothing Headcleaner Rock Mix) på Remixes 81-04 plattan.

  7. Martin S 24 Jan 2008, 10:39

    Andreas>> Här slog du huvudet på spiken: “Trots att Martin under den här perioden (97-01) var så gott som oförmögen att skriva en riktig refräng”.
    Så sant – och så sorgligt.
    “It’s no good” är mästerlig – klassisk DM – fram till refrängen kommer. Då stampar låtfan ned sig i en platt och plastig mylla som sänker hela skiten. Vad hände med Martin/Garton under de här åren egentligen? Vart tog fingertoppskänslan vägen? Och varför, varför, varför tappade han förmågan att skriva REFRÄNGER? “Ultra” lider, i mitt tycke, stort av denna totala nonchalans för poprefrängens oumbärliga betydelse för en bra låt. Och, bland annat, därför hamnar den ständigt på min botten-tre-lista över gruppens album.

  8. UChrome 24 Jan 2008, 16:02

    “It´s No Good” är en bra låt, men inte mer en så.
    Det finns väl tre möjliga orsaker till att den finns till:
    1. Som Andreas nämnde, en önska ome en hit från skivbolaget och dess representanter runt om i världen.
    2. Ett försök att bevisa att man fortfarande kan göra ”snygga synthslingor” utan Alan Wilder.
    3. En flirt med, och ett MÅSTE för, att bibehålla gamla fans (inte fanatiker) utan valiga Depeche-lyssnare.
    Och/för om man sätter handen på hjärtat så tror jag att de flesta av oss tog till oss just ”It´s No Good” vid första
    lyssningen av det omtalade albumet ”Ultra”.

  9. Johan 24 Jan 2008, 16:19

    Nothing är ju så himla tråkig… och remixerna ännu värre. Jag fattar inte varför det måste in massa skitgitarrer så fort det ska göras en “remix” (ny version vore bättre ord).

Pingbacks & Trackbacks