Kitte behöver en ny bas

April Tears blomstrade 1997. Vi hade signat med förlaget Jimmy Fun. Ben Marlene där hade innan signat Broder Daniel och Brainpool och vi skulle joina dem i success. Det blev en berg och dalbana i några år kan man säga. Men vi fick förskott till att köpa in lite grejer till bandet. Jimmy, jag och även Tuben investerade i lite olika instrument efter samtal med den hårdföre Ben.

Ben Marlene, fostrad i de mörka finska skogarna, senare popstjärna i Trance Dance, var/är en frisk fläkt i branchen. Han var/är orädd, stenhård och har stor pondus.

Kitte Berg, Tranås,18 år, basist i April Tears, på denna tiden ganska osäker, nervös och lätt förvirrad, var i behov av en ny bas. Han samtalade med oss andra i bandet om detta och vi tyckte att det var en bra idé att ringa Ben och be om ett förskott.

Vi visste att man behövde lite “kött” på benen och att man presenterade tydligt för Ben vad man skulle göra och varför och vad det skulle kosta. Ben skulle lite surt, likt en förälder, dra en harang och sen suckandes godkänna ett inköp. Kitte hade inte haft ett liknande samtal med Ben innan och han hade matchpuls när han slutligen skulle ringa Ben:

Rrrring

Rrrrring

Jimmy Fun, Ben

-Hej Det är Kitte. -Hej Kitte.

-J-jag skulle behöva en ny bas..-Gå till en basaffär.

-Jaha…O-Okej. Tack. Klick

*

Kommentarer

4 kommentarer till “Kitte behöver en ny bas”

  1. rickylake 22 Nov 2007, 17:06

    hah jävla pöjk!
    får väl stå på sig lite mer, lite mer rockstjärnattityd.

  2. Mattias 22 Nov 2007, 17:06

    Jag förstår Kitte -Ben har sjukt mycket pondus och att ringa och tigga pengar av karln är nog nervpirrande för de flesta. Varför tvingade du Kitte att ringa själv förresten? Du var ju bandpappa. Sadist? :-)

  3. Andreas 22 Nov 2007, 17:06

    Det måste fallit under parollen “Jag kan för fan inte göra allting”! Och med rätta!! : )

  4. Mattias 22 Nov 2007, 17:06

    Sant och egentligen var det ju Ben som var sadist -för han trodde väl inte på allvar att Kitte ringde för att fråga VAR man köper basar? Har det förresten nånsin funnits en “basaffär” i Stockholm? :-)

Pingbacks & Trackbacks