Gore v/s Bibeln

judas1ps.jpg

57. Blasphemous Rumours
58. Judas

Söndag. Klockan är en stund efter elva. Ni är alla i kyrkan. Eller åtminstonde följandes Helgmålsbön framför tv:n. Inte?

Kyrkan är väl inte de mest vidsynta och öppna vad det gäller vissa diskussioner. Under 1900-talet har människan blivit mer individualistisk, mer fritänkande, mer frågeställande än nånsin tidigare i historien. Vi har möjligheten till det nu. Vi ska vara lyckliga att vi lever i den här tiden. Martin Gore hade inte klarat sig många minuter på 1600-talet. De skulle testat om den lilla plattbröstade kärringen flöt eller sjönk.

Och då har han ändå inte besjungit Jesus från Arkadien, Kukulcan eller andra mytologiska personer som verkligen skulle kunna uppröra kyrkans män. Han har inte hyllat Hin Håle Lucifer, Beelsebub, Satan eller mörkrets furste.

Martin Gore och hans battle med bibeln har pågått i över 23 år. Det började på riktigt med “Blasphemous Rumours” och under åren har han lyckats med att bli bannlyst av brittisk radio ett flertal gånger.

Och då har han ju inte ens varit i närheten av att “häda” på samma sätt som andra i popbranchen. Och de har inte blivit bannlysta av BBC. De är intressanta de där stiffa männen i kåpor.  Kristi fingrar..

I “Blasphemous Rumours” ställer Gore sig frågan att om det finns en Gud, hur kan denne låta en sextonåring nästan ta livet av sig, men överleva, finna Jesus och sen bli påkörd av en bil, 18 år gammal. Riktigt otäcka grejer. Bannlyst!

Refrängen i låten är en av de bästa Martin Gore skrivit, effekten av den med en vers i halvtakt är ett riktigt lyckodrag. “Blasphemous Rumours”. En Depeche Mode-klassiker!

I “Judas” är Mr Iscariot (Martins påstådda alias under Devotional turnén förresten) mest använd som en metafor. Låten är en av de många fantastiska låtar framförda av geniet själv. 1993 hade jag lagt “Judas” på topp tio. Åren har skickat den lite längre ner.

Kommentarer

4 kommentarer till “Gore v/s Bibeln”

  1. Martin S 20 Jan 2008, 15:49

    “Mr Iscariot” är ju åtminstone ett aningen mer subtilt hotellalias än till exempel Elton Johns gamla klassiker “Count Bigcock”.

  2. Andreas 21 Jan 2008, 07:23

    Det du säger är korrekt. : )

    Spännande uppdateringar under dagen – i dagens första, okategoriserade, inlägg har ni fått en ganska klockren ledtråd till nästa placering… ; D

    Och en ny omröstning startar väldigt snart…

  3. DMC 21 Jan 2008, 11:14

    Har aldrig riktigt fastnat för just Blasphemous Rumours. Det är mig det är fel på :D
    Men sångstämmorna på den är sjukt jävla snygga!

    Judas är en ganska ganska. Instrumentet, någon inhemsk samplad flöjt är gjord med baklängesreverb :)
    Sen när all sång på låten är avklarad lyfts låten av det snygga partiet som låter väldigt Wilderianskt.

    Kan det vara Wilder som i hemlighet också har spelat synthsolot på Leave In Silence? Det är för bra spelat för att det ska vara någon annan i bandet.

  4. ze german 21 Jan 2008, 14:21

    Jag har varit tyst länge, men nu måste jag yttra mig. Blasphemous rumours såhär långt ned på listan är snudd på ett helgerån. Denna är en klockren topp-10 låt, kanske t o m Topp 5. Oroande faktiskt.. men också ett bevis att smaken är som baken. ;)

Pingbacks & Trackbacks