Godfathers of Punk & Glamrock
46. The Ramones – I Wanna Be Sedated (1978)
45. T-Rex – Children Of The Revolution (1972)
Vissa inlägg, som det förra, blir bättre av många ord. I andra inlägg, som det här, behöver man fan inte säga så mycket.
The Ramones & T-Rex, med sina bästa låtar, tar inte för lång tid på sig de heller och klockar in klart under tre minuter båda två. Deras arv och inspiration till efterkommande artister är så stora att när jag tidigare pratade om att Pixies var det mest betydelsefulla rockbandet sedan 1980 så var det artister som dessa det höll till.
Children Of The Revolution: Vilket riff! Vilken refräng! Så enkelt, så hårt, så snyggt, så jävla fin melodi!
I Wanna Be Sedated: Hur självklar kan en låt vara? Så här självklar. Så lätt de gjorde det Ramones. (Notera gitarrsolot med endast en ton)
Vi som är här sista Maj 2010 bugar, bockar, tackar, diggar & njuter vidare av tidlös fantastisk rock and roll.
Kommentarer
3 kommentarer till “Godfathers of Punk & Glamrock”
-
Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ... -
Categories
- 007
- 100 av de 1000 bästa låtarna
- 2009
- 78 Svenska Låtar
- AIK
- April Tears
- Arvika 2009
- Bailando!
- BEBBON
- Belgien i Sverige
- Bodyruset 2010
- De 50 Bästa Filmerna
- Depeche Mode
- Depeche Mode 151
- Dråpligast Under Hultsfred 1991
- Dubplate Connection in the mothafukking US
- EM 2000
- En Levande Legend
- Färjan till Finland
- Första åren i Stockholm
- Freddans Dråpligaste Stunder
- Full of Keys
- GBFE
- Good Shit
- GOTHLAND 2011
- Helghälsningar
- Hökaröva
- Huga!
- I en värld som kan gå åt helvete
- Jag ger er DJUR
- Japaner
- Jens, Jesus & Jag
- Lip Service
- Livat med Farsan
- Ljuva Klassiker
- Lost!
- M4TM
- Music For The Masses 07, 97, 87
- Musik i Film
- Mute Records
- Obehagliga & Märkliga Människor i Europa
- Pet Shop Boys 15
- Picha eller Brodin
- Sabrosa
- Säbysjön
- Sant Eller Falskt?
- See See
- Semester
- Skafferiet
- Svart Bröllop
- Tågluff 93
- The Battle Of The Jesus And Mary Chain
- Top 10 Dråpligaste i Tranåsband
- Uncategorized
-
Archives
- April 2012
- February 2012
- January 2012
- November 2011
- September 2011
- August 2011
- July 2011
- June 2011
- May 2011
- April 2011
- March 2011
- February 2011
- January 2011
- December 2010
- November 2010
- October 2010
- September 2010
- August 2010
- July 2010
- June 2010
- May 2010
- April 2010
- March 2010
- February 2010
- January 2010
- December 2009
- November 2009
- October 2009
- September 2009
- August 2009
- July 2009
- June 2009
- May 2009
- April 2009
- March 2009
- February 2009
- January 2009
- December 2008
- November 2008
- October 2008
- September 2008
- August 2008
- July 2008
- June 2008
- May 2008
- April 2008
- March 2008
- February 2008
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
-
Search
Ramones, mina älskade Ramones! Såhär skrev Morrissey om dem härom året. Briljant stilistik, om ni frågar mig:
“In the real world of pop songs, genius drags the always reluctant world along.
Awful to listen to on first play, the first Ramones album stays beside me almost thirty years on. A cruel £5.29 on import in 1976, this is an album of criminal ballads, and “Judy is a Punk” still sends a shock through the blood, complete with red-herring lyrical lift from “I’m Henry the Eighth, I Am” (“second verse/it’s the same as the first”).
At Manchester’s Electric Circus to promote their debut album, the Ramones move across the stage like human remains floating ashore. Smallpox brought them together. Joey is whooping cough on two impossibly long legs. Someone who has been murdered in a hospital bed looks better than Joey.
The Ramones do nothing to conceal their disabilities, and I am once again in love.”
Hahaha… Ja det är fantastiskt. “hospital bed” liknelsen är t o m hög klass på Morrisseys egna citatlista.
Fantastiska grejer så klart. Men satan vad trött jag är på “Children of the Revolution”.