Farsan & Blackie

 

Min pappa var i grund och botten pressfotograf, även om han sysslade med mycket annat. Vid ett tillfälle sent i karriären blev han utsänd för att ta bilder på 80-tals demonerna W.A.S.Ps comebackspelning i Jönköping. Det bör väl ha varit nångång i början av 2000-talet.

Ni som minns Blackie Lawless och hans sågklinga mellan benen kommer ihåg att mannen, förutom det revolterande yttre utséendet, även hade för vana att äta rått kött och hävda att han “fucked like a beast”. En provokatör. En monsterman.

Vid tiden då farsan som Expressens utsände skulle ta några bilder hade dock W.A.S.Ps frontman blivit äldre och lugnat ner sig. Eller hade han det?

Far min, i stort sett ovetande om skräckrockarnas historia tog plats tillsammans med en bunt till yngre och lättare pressfotografer framför kravallstaketet nedanför scenen. De skulle, som pressfotografer i vanlig ordning,  få knäppa iväg bilder under första låten. 

Vad som sedan hände vet jag bara genom farsans historia. Kanske kan någon av er kan skicka nytt ljus och hjälpa mig att förstå närmare vad som hände, jag vet inte. Men vad jag minns från min pappas historia hände följande:

“Jag stod nedanför scenen. Sen kom bandet upp på scenen. Jag började ta bilder. Efter ungefär en minut hällde sångaren ut nån svart färg över mig. Publiken jublade. Jag fortsatte att fotografera. Torkade glasögonen och kameralinsen och knäppte. Jag var ju tvungen att få med mig bra bilder. Innan jag förstod vad som hände hällde sångaren en säck med fjädrar över mig. De fastnade i den svarta färgen. Jag fortsatte fotografera. Jag har ju jobbat i Libanon, Andreas, jag stålsatte mig. Låten tog slut och sångaren pekade mot mig och mässade något på engelska. Hela publiken bara skrek “Number 1! Number 1! Number One!”. De började spela nästa låt och alla fotografer fick lämna sin plats framför scenen. Vi fick gå ut genom publiken. Alla bara jublade åt mig. Musiken stoppade och hela publiken vände sig mot mig och pekade med pekfingret i luften och skrek “NUMBER ONE! NUMBER ONE! NUMBER ONE! NUMBER ONE! NUMBER ONE!”

Jag gick till bilen, jag var helt fjäderbeklädd. Jag försökte borsta bort så mycket jag kunde men det gick inte få bort mycket. Jag var ju tvungen att skicka bilderna så det var bara att jobba på från bilen.”

*

Mar 3, 2008 | Livat med Farsan

Kommentarer

4 kommentarer till “Farsan & Blackie”

  1. Jens 3 Mar 2008, 10:40

    Haha. Jag fattar ingenting. Först fick han tjära och fjädrar, sen vara han plötsligt Number One?

  2. Martin S 3 Mar 2008, 10:57

    Jag begriper inget heller. Men tanken är fnissframkallande.

    Minns även att Siewert Öholm översatte “Animal (F**k Like A Beast)” i svensk tv med de numera bevingade orden:
    “Ja, det betyder alltså: “Jag knullar som en best”‘.

  3. Johan 4 Mar 2008, 16:01

    Har snackat med min brorsa, vars skivback med 80-talshårdrock jag är uppvuxen i, som har forskat fram att W.A.S.P brukade hälla skämtblod på publiken och skära upp några dunkuddar, så fotografen kanske var den första den kvällen. Enligt brorsans gedigna efterforskningar vägrade Motörhead kliva upp på en nedsölad scen och spelade alltid före WASP, och till slut hoppade deav halvvägs in på en turné 1997.

  4. Andreas 4 Mar 2008, 16:10

    Ah! Underbart. Det låter ju som en helt rimlig förklaring! : DD