Diamond Ring
39. Mew – Am I Wry? No. (2000/2003)
Shit. Jag kan inte höra tre sekunder på det här utan att ögonen vattnas och halsen blir tjock. Ni som var på mitt och Louise bröllop vet att det här var låten som smällde igång när hon anlände till stranden den där fullkomligt magiska dagen för snart tre år sen.
Det fanns flera anledningar till att vi valde Mew som intro (och outro) till vår vigsel. En av dem var att Louise & jag en höstkväll för fyra och ett halvt år sen bara fick för oss att vi var tvungna att gå o kolla det där bandet som vi gillade. Vi sket bildligen unisont på oss av intrycket bandet gav på Klubben, Fryshuset.
En annan av anledningarna var att Freddan var vännen som presenterade det danska bandet för mig sommaren jag var på botten 2005. Jag åkte till Gotland för att vända på skutan (ursäkta ordvitsarna). Jag jobbade på Jockes go-cartbana och hos Lasses farsa med att såga ved. Jag var en spillra till människa som söp upp de få kronorna jag tjänat under dagen samma kväll. Så höll jag på tills jag sakta började resa mig, komma till insikt, komma tillbaka.
En av de många helt ljuvliga dagar/kvällar jag haft i Freddans (egentligen Renja & Uffes) badhus på tomten i Gnisvärd spelade han upp Mew för första gången. Ty de hade helt passerat mig. Jag föll som en fura (men återupptog alltså inte tråden förrän jag träffat Louise).
Mews album “Frengers” (en hopsammansaättning och upp-proddad version av deras två första skivor) blev deras stora genombrott. Tro fan det när man såg vem som drog i spakarna bakom kulisserna: Alan McGee. Vet ni inte vem det är så kan ni ju slå upp det.
I vilket fall, senare den sommaren 2005 träffade jag mitt livs kärlek. Jag hade shejpat upp mig någorlunda efter Gotlandsvistelsen och hade en stor portion magisk tur. När vi senare bestämde att vi skulle gifta oss fanns det till slut bara ett självklart alternativ – Gotland. Gnisvärd. Ett par kilometer från där Freddan först spelade upp Mew.
Den 4:e Augusti 2007 pumpades således “Am I wry? No.” ut över det glittrande havet när världens vackraste brud anlände i en gul Impala till sin väntande man. I princip på pricken två år efter vi träffats.
Mew, när de är som bäst, presenterar en helt egen jävla värld. Det är inte många band som kan säga det. Mew har dessutom, med hjälp av sina omslag & liveprojektioner visualiserat denna (mar)drömslikna sagovärld på ett så övertagande sätt att man inte är snett ute när man påstår att de är ett av de bästa livebanden man någonsin sett.
“Am I Wry? No” är inledningsspåret på “Frengers” och bjuder på allt när Mew är som bäst: En avig, vacker, manglande liten drömsk popfabrik. Det finns anledning att få tårar i ögonen även för er som inte har såna minnen som jag till låten.
*
Fotnot: Ni som var på bröllopet kan ju nu, om ni inte tänkt tanken redan, börja rada upp låtar som potentiellt kan komma på den här listan. Snälla, gör inte det. : )
Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80