De dråpligaste ögonblicken under Hultsfredsfestivalen 1991-93

Jahapp. Återigen har vi nått toppen på en lista. Och vi kan konstatera följande positioner så här långt:

2. Under ett annat tält

3. I ett annat tält

4. Sjögge leker hund

5. Kitte sätter fyr på sig själv

6. Daniel blir arg på sin tjej

7. Jesper är grinig och dissar punkförsäljare

8. Onkel är på första sidan i DN

9. Front 242 tappar greppet

10. Amatörerna anländer

Den obestridliga ettan kommer snart.

*

…och sex år senare hade vi inte bättrat oss nämnvärt, bara flyttat in i finare salonger. Henrik “Sjögge” Sjögren får berätta själv:

“Jag följde med dig backstage i Hultsfred iklädd Häbbes (Sjögges pappa -Kollaps anm) avlagda kritstrecksrandig kavaj, a la Tom Waits. Du tog mig till den loge som Jimmy Fun hade på området. Ingen av cheferna var på plats där då, utan du och jag satte oss där inne istället. Henrik Bergren i Broder Daniel anslöt efter en stund också.
Där satt vi tre alltså, du jag och sångaren i Broder Daniel. (Alla av samma självklara anledning -att dricka så mycket gratisöl som möjligt innan Ben kom tillbaka -Kollaps anm)

Folk kom och besökte oss hela tiden där inne, och det ville sig inte bättre än att jag togs för själva direktören för bolaget. (Ja, Sjögge utsrålade tydligen mycket mer pondus än oss andra av någon okänd anledning…Kollaps anm) Därför överöstes jag hela tiden med demokassetter och allehanda ting. Folk tog mig för en viktig person och jag var inte sen att axla den manteln. Jag sträckte på mig, lade an en barskt ansiktsuttryck och bemötte pöbeln med en lagom nedlåtande attityd. (Jag minns speciellt en manager till nåt litet demoband som var uppenbart nervös när han träffade den store Mr. Marlene (Sjögge då) och han var mycket pinsam i sitt upphöjande av sitt band. Efter detta har jag avrått alla småband i Sverige att låta en något äldre besserwisser-kompis vara deras manager -Kollaps anm)

Den plötsliga upphöjda positionen steg mig åt huvudet och jag blev allt djärvare i min maktutövning. Jag kommer ihåg att du hade jävligt svårt att hålla dig för skratt när jag höll min audience där inne.

Sedan kom Ben Marlene, varpå jag genast skamsen dröp iväg med svansen mellan benen, rädd för repressalier. (Med rätta. Hade Ben fått veta vad som försigick hade han kölhalat dig och bränt mig & Henrik på bål. -Kollaps anm)

*

Typ samma år gick jag och samme Sjögren ut från området och bort mot bilen. Utanför stod en mycket liten man med en mycket, mycket gäll röst och skrek oavbrutet “PIIIROOGER PIROGERPIROGERPIROOOGER……..PIIIIROOOGEEERR PIROGERPIROGERPIROGER”. Vi skrattade gott.

När vi passerade tystnade halvlängdsmannen, som hade en GIGANTISK tumvante på höger hand, och stirrade på oss. Han sa plötsligt följande till Sjögge:

Vill du köpa en liten pirog till din flickvän?

Sjögge blev överraskad av tilltaget och svarade helt utan ironi:

-Jag har ingen flickvän.

Då sa den lille mannen med den stora vanten léende:

Jaså du kanske har en pojkvän?

Och sen började han skratta. Ett hest, skrikande skratt. Och medans vi vandrade därifrån hörde vi pirogmannen skratta och skratta. Vi kom flera hundra meter bort, tusentals personer var i rörelse kring oss. Vi tänkte “det är väl inte möjligt att…?” Jo. Det var det. Vi hörde fortfarande hans skratt eka långt där borta.


Kommentarer

En kommentar till “De dråpligaste ögonblicken under Hultsfredsfestivalen 1991-93”

  1. Jens 30 Nov 2007, 16:36

    När kommer ettan?