De dråpligaste ögonblicken i Tranås lokalbandshistoria.
2. BLOOMCORE SPLITTRAS MITT UNDER SPELNING
När vi nu närmar oss den absoluta toppen går det att konstatera att listan är smackfull av usla, ofta alkoholpåverkade framföranden. Vi ska inte glömma att det fanns gyllene stunder den här eran också, dessvärre är det inte dem som man minns bäst.
The April Tears hade i sina tidiga dagar en ren uppvisning i hur illa det kan gå, Hypnotic Cornflakes var i det absoluta bottenträsket genom tiderna i sitt korta och avbrutna framträdande. Men värst av alla någonsin var Bloomcore på “Ravepartyt ” i Folkets hus. Det går inte med ord att återge hur det lät, och i det här fallet insåg även delar av bandet detta.
Det gjordes en kort radda med arangemang på Folkets hus runt den här tiden och jag kan vara bra att säga att jag startade trenden, men jag är nästan helt säker att så var fallet med releasepartyt av “Cellarbird”. Efter ravepartyt var dock alla chanser till nya fester raserade. (Mig veterligen)
Carl Johan, f d April Tearsare (en del var sura och ledsna och tog illa vid sig för att de inte blev anlitade av TAT, så pass många var det som var inblandade i bandet) var huvudansvarig när rave kom till stan. Detta var dock ett mycket märkligt raveparty, för som jag minns det hade ingen några raveplattor. Dessutom var skivspelarna inte i form. Ljudet lade av och hoppade och herregud. Men mycket folk var det.
Och Tranåsravearna fick njuta av några liveakter – Simon And The Wild Angels (en förlaga till Silverbullit) rev av ett set och den dåvarande basisten fick extas och kastade sig ut i publikhavet……som orutinerat flyttade på sig, stagedive hade inte nått Tranås. Basisten blev hämtad med ambulans, bruten arm. Ingen större fara dock, han var tillbaka senare på natten och festade vidare utav bara helvete.
Och så Bloomcore då. Kristoffer “Krea” Petersons baby. Tillsammans med Yxan aka Döden och Jesper Eng hade bandet utvecklats till en fullskalig liveakt med hjälp av körtjejer, Kim Wee och Johanna. Det kan ha varit fler folk på scen, det är oklart i mitt huvud idag. Bloomcore hade i mina öron inte varit bra ens från början (de blev faktiskt det senare) och den här kvällen var de i sitt absoluta bottenläge.
Det var egentligen nån form av hardcore, jag är inte bra på genrer, men det hade utvecklats/invecklats på nåt sätt och det här framförandet innehöll en större “bredd” av uselhet. Krea på gura, Jesper på gura/bas, Yxan på sång och så körtjejerna levererade ett par nummer där bandet inte verkade ha något samspel, höra varandra, eller förstå att eländet hördes ut till en publik som stod som fågelholkar.
Jesper Eng, som normalt har ett härligt skratt, slängde sin gura och gick av scenen. Yxan svor och sa något jag tyvärr inte minns, men det var roligt, och vips var lead-sångaren av scenen även han. Kvar stod Krea som inte tänkte svika sina ideal. Trummaskinen var ju kvar. Så också Kim och Johanna, då runt 15 år gamla.
Bandet fortsatte spela!!
Det ska de på ett sätt ha en eloge för, “the show must go on”, men nu var ljudbilden sannerligen ihålig och Bloomcore slutförde det sämsta gig jag nånsin sett. Det ska nåt inihelvete mycket till om jag nånsin ska ha olyckan att se något sämre. ja det skulle vara om nån slängde en video med April Tears tidiga framföranden på mig och tvinga mig titta fastbunden och med tändstickor som håller upp ögona som i A Clockwork Orange.
*
I morgon förmiddag presenteras den obestridliga ettan, och dessförrinnan en bunt som hamnade precis utanför listan. Sen får det vara bra med Tranås på ett tag känner jag.
Kommentarer
5 kommentarer till “De dråpligaste ögonblicken i Tranås lokalbandshistoria.”
-
Polls
VCMG
- Stort! Spännande! (58%)
- Kul för dem. men inte många andra. (32%)
- Jag har aldrig brytt mig och tänker inte börja nu. (7%)
- I don´t care anymore (4%)
Loading ... -
Categories
- 007
- 100 av de 1000 bästa låtarna
- 2009
- 78 Svenska Låtar
- AIK
- April Tears
- Arvika 2009
- Bailando!
- BEBBON
- Belgien i Sverige
- Bodyruset 2010
- De 50 Bästa Filmerna
- Depeche Mode
- Depeche Mode 151
- Dråpligast Under Hultsfred 1991
- Dubplate Connection in the mothafukking US
- EM 2000
- En Levande Legend
- Färjan till Finland
- Första åren i Stockholm
- Freddans Dråpligaste Stunder
- Full of Keys
- GBFE
- Good Shit
- GOTHLAND 2011
- Helghälsningar
- Hökaröva
- Huga!
- I en värld som kan gå åt helvete
- Jag ger er DJUR
- Japaner
- Jens, Jesus & Jag
- Lip Service
- Livat med Farsan
- Ljuva Klassiker
- Lost!
- M4TM
- Music For The Masses 07, 97, 87
- Musik i Film
- Mute Records
- Obehagliga & Märkliga Människor i Europa
- Pet Shop Boys 15
- Picha eller Brodin
- Sabrosa
- Säbysjön
- Sant Eller Falskt?
- See See
- Semester
- Skafferiet
- Svart Bröllop
- Tågluff 93
- The Battle Of The Jesus And Mary Chain
- Top 10 Dråpligaste i Tranåsband
- Uncategorized
-
Archives
- April 2012
- February 2012
- January 2012
- November 2011
- September 2011
- August 2011
- July 2011
- June 2011
- May 2011
- April 2011
- March 2011
- February 2011
- January 2011
- December 2010
- November 2010
- October 2010
- September 2010
- August 2010
- July 2010
- June 2010
- May 2010
- April 2010
- March 2010
- February 2010
- January 2010
- December 2009
- November 2009
- October 2009
- September 2009
- August 2009
- July 2009
- June 2009
- May 2009
- April 2009
- March 2009
- February 2009
- January 2009
- December 2008
- November 2008
- October 2008
- September 2008
- August 2008
- July 2008
- June 2008
- May 2008
- April 2008
- March 2008
- February 2008
- January 2008
- December 2007
- November 2007
- October 2007
-
Search
Om jag inte missminner mig spelade även vi, Alter Ego denna minnesvärda afton. Och var det inte under den spelningen som April Tears DAT-band startade mitt under vår spelning? Och att publiken under tre fruktansvärda minuter fick höra ett mischmasch av Alter Egos “Responsibility” och Apris Tears “Sing Lee”?
Nu syftar du säkert på Jonas Ax svimar under en hägg krönikan och inte Ravepartyt, eller? Ah, du kanske menar när vi hade releaseparty på folkets hus? I vilket fall, utan att jag kommer ihåg det, kan du inte ha annat än rätt!
Ja….. har något slags minner av det där Henrik. Vilket gig vet jag inte. Vi lirade aldrig på “ravepartyt”.
Gjorde inte Karl-Johan och Krea nåt uppträdande under namnet Bloomcore som bara var de 2 sittandes på scenkanten och högläste Stagnelius “Förruttnelsen” med sunkiga industriljud som bakgrund. eller vara jag bara jävligt tjackad? I alla fall är minnet av detta inget vidare
Tyvärr minns jag ite detta Johan, men du är förmodligen inte fel ute. Gud vad jag skulle vilja höra mer om detta….. : D