Dårarnas Sammansvärjning vid Malmö Station

Obehagliga människor. Märkliga människor. Farliga människor. Störiga människor. Vi stötte på en bunt under vår månadslånga resa i juni, Louise och jag. Vi hade väldigt roligt på resan också men det är en annan sak.

Här börjar en nedräkning som ger mig lätt ångest och kli bakom örat:

 

10. DÅRARNAS SAMMANSVÄRJNING VID MALMÖ STATION

Vi var trötta. Som man alltid är efter en lång tripp. Vi hade först varit i Turkiet i tio dagar, sen luffat genom Balkan, tvärsöver Österrike mitt under brinnande EM. Vi stannade i München, Saarbrücken och framförallt i Berlin. Men närmast var vi komna från en natt på hotell i Köpenhamn. Våra tunga ryggsäckar var inte i närheten av våra bästa kompisar. Och skåningarna som frodades på stationen var av den märkligare typen.

Vi gick ut för att ta en cigg. Tvärsöver gatan står en karl och lutar sig mot ett räcke. Han har ett lättsamt léende på sina läppar. Han har på sig en tunn rock, uppknäppt. Han är rätt smal. En tröja med nåt tryck. Jeans. Han tycks vara nånstans kring de fyrtio. Normal frisyr. Normala skor. Men:

Mannen har gigantiska bröst. Jag menar GIGANTISKA. Det ser ut som han har stoppat upp två uppblåsta jätteballonger under tröjan. 

Jag hostar till när jag konstaterat att jag sett rätt. Sen tar jag på mig solbrillorna och glor lite till. Jag vågar inte vända mig mot Louise för jag bara vet att hon sett samma sak som jag. Det var ett sånt där läge när ett rejält gapflabb hade utbrytit om våra ögon skulle mötas.

Karln börjar röra sig sidledes framåt. Han verkar vara på väg att kliva på en buss. Men icke. Han strövar sakta förbi och vänder sedan på klacken och går tillbaka till sin ursprungliga position. Nu möts mina och Louise ögon och vi biter ihop. Jag viskar till henne om hon kan förklara vad det är som händer. Det visste hon inte.

Mannen med jättebrösten gjorde inte mycket mer väsen av sig men han var klarligen där för att stolt visa upp sig. Vad hans uppsåt var är fortfarande inte klarlagt. Kanske nån i Malmö känner till denna person?

Inne på stationen flockades instabila och mysko figurer kring oss.

En man gick fram till Louise med en knöglig bild på en modell gåendes på en catwalk. Han frågar om Louise har sett henne, han skulle möta upp kvinnan på bilden vid den här tiden. Nej, tyvärr svarar Louise. –Hon har bakåtspänt hår och höga klackar, förtydligar mannen och beskriver utséendet på bilden till fullo. 

Nej tyvärr jag har inte sett henne säger Louise efgter ytterligare en snabb titt. –Hon brukar ha höga klackar, säger mannen en gång till. Jag anar här oråd. Mannen frågar nämligen ingen annan på stationen om de sett kvinnan på bilden. Han vänder sig, tackar och är på väg bort. Men han hejdar sig i sitt steg och vänder sig mot min fru:

-Du är alltså säker på att du inte sett henne? Hon brukar ha höga klackar på sig. Hennes hår är bakåtspänt. 

Louise bar inte sin rygga iklädd höga klackar om nu nån undrade över detta. 

Vi gick mot en dator för att söka information om eventuella bussar. Jag betalade nitton spänn, fick en kod och loggade in. Rakt över mig satt en skäggig påg och mumlade. På skärmen hade han en bild av någon som liknade en modell uppvisande sin frisyr. –Hömma hullo götta poppa smuggo lampa, lät det från mannen. 

Vi satt kvar i kanske tio minuter. Oavbrutet talade mannen på andra sidan. Och every once in a while fanns där ett ord man kände igen: -kimma loffa yppy mamma kofta loostiko worwo. Han var obehaglig och jag gillade inte hans uppsyn.

Efter att ha stött på ett halvt dussin till suspekta karaktärer kunde vi sedermera lämna Malmö Station bakom oss. Det var skönt det.

*

 

 

Kommentarer

7 kommentarer till “Dårarnas Sammansvärjning vid Malmö Station”

  1. Jens 5 Aug 2008, 23:13

    Otäckt.

  2. Fredrik (En Lömsk Jävel) 5 Aug 2008, 23:17

    Det låter ju som finska det där. Det kan, jag säger bara det KAN, ha varit min gamla arbetskamrat Peter. Han är från Jakobstad.

  3. Pekman 6 Aug 2008, 11:40

    Jo fan folk från Jakobstad aka Jeppis kan vara rätt skumma ;)

  4. dannej 6 Aug 2008, 22:58

    Jag känner igen de där situationerna de e otäckt me de där skumma typerna , på något märkligt sätt dras de till mig vart jag än är o jag hatar det .

  5. ze german 7 Aug 2008, 10:02

    Det precis lästa ger mig ännu mer anledning att kräva att Malmö ska skiljas från Skåne och förpassas ut i havet. De ger oss andra, fina, trevliga skåningar ett dåligt rykte. ;-)

  6. Superlimpan 7 Aug 2008, 12:03

    Det finns inga trevliga skåningar Sven! bara mindre otrevliga… :P

  7. Andrea 3 Feb 2009, 22:09

    Han träffar jag varje dag. Går på skolan i Malmö. Pratade med han idag faktiskt, han är faktiskt trevlig men han är handikappad och efterbliven. Han vill endast få folk att reagera och le och skratta. Han tycker om att göra folk glada. Dansa på gustav adolfs torg gör han på somrarna också.
    Malmö har blivit vana vid hans närvaro så folk reagerar inte speciellt mycket längre, förutom turister. Haha.
    Ofarlig är han iallafall.

Pingbacks & Trackbacks