75. Lena PH – Det Gör Ont, 76. Orup – Regn Hos Mig

Jag hatar melodifestivalen. Verkligen HATAR melodifestivalen. Sen älskar jag den. Förbehållslöst. Något ambivalent? Jag är inte ensam.

Att binda en poplåt enligt ett föreskrivet formula och klocka in den på tre minuter är ju en form av avrättning på konstarten musik. Men om man köper det och skiter i all form av avantgarde, all form av konstnärlig frihet och sätter sig ner och skriver “Hero”, ja då får man min schlagerdel av hjärnan att skicka ut signaler till mina tårkanaler. När det blir så jävla mycket schlager att man får rysningar längs armarna. Det är inte så illa det heller. Och en Andy Warholsk popart i sig.

Lena Philipsson har, förstås, framfört det bästa Svenska melodifestivalbidraget genom tiderna. Det var bäddat och dukat för succé när vetlandabon och stilikonen PH slog påsarna ihop med Orup. I andra sammanhang inte mycket att spärra upp ögonen för. Men i schlagervärlden -en ny dynamic duo. Ja deras karriärer bygger fortfarande på enbart den här låten. Utsålda hus med gemensam show och en gemensam platta på väg.

Orup har alltid varit en riktigt, riktigt bra låtskrivare. De tidiga dagarnas Ubangi och There Is No Orchestra har kanske inte lämnat de största fotavtrycken efter sig, men Tomas Eriksson på egna ben visade tidigt på en enorm potential. “Är du redo” var väl kanske inte en stor favorit när det begav sig, men sen öste mannen ur sig fantastiska poplåtar innan han slutligen, likt många andra före honom, ramlade ner i soulhålet. Jag menar – “Då står pojkarna på rad”, “MB”, “Jag blir hellre jagad av vargar”, “Från Djursholm till Danvikstull”, “Min Mor Sa Till Mig”, “Stanna Hos Dig”, “Upp Över mina Öron”; “Magaluf”, Stockholm”. Kom inte och säg att Orups låtskatt är betydelselös.

“Regn Hos Mig”. Vilken låt. VILKEN LÅT! Jag skulle vilja ha en förbannat bra förklaring till varför den inte skulle vara det. Big Up, Orup!

Och till slut mötte alltså hans väg Lena PH:s. Ynglingen med “Kåta Ögon”, enligt mogulen Bert Karlsson, som tidigare skördat framgångar i mellon med “Kärleken Är Evig” och “Dansa i Neon”. Jag kan direkt säga att jag håller även dessa två mycket högt i min lilla bok. “Kärleken Är Evig” -fucking hell vilken fantastisk schlager. Men den fulla potentialen uppnåddes alltså många år senare. Inte bara i Lenas magnifika, värdiga, skitsnygga, klassiska framträdande utan såklart även i melodi & produktion. Jag bara skrek rätt ut när jag hörde låten dra igång den där första gången jag hörde den. Svensk schlagerhistorias största, snyggaste och bästa ögonblick.

*

Övrigt i schlagern då?

Nanne Grönwall. “Avundsjuk” -kanske det sämsta jag hört. “Håll Om Mig” -den näst bästa schlager jag hört. Det är ju för fan ett beat värdigt Nine Inch Nails. Nej, skratta inte. Tänk efter. “Håll Om Mig” -en skiitbra låt.

“Viva La Diva” Dana International -möjligen den bästa av alla i schlagerhistorien.

Perrelli då? Fan, skitsnyggt framträdande värdigt en Kylie i riktigt bra form. Hon var bäst, tätt följt av B.W.O och bortglömda Suzzie Tapper. Lycka till i Belgrad säger jag. Jag kommer heja.

Kommentarer

12 kommentarer till “75. Lena PH – Det Gör Ont, 76. Orup – Regn Hos Mig”

  1. Jonas R 13 May 2008, 11:30

    Intressanta val, detta visar på en bredd jag ej förväntat mig. Antog att listan skulle hålla sig vid sidan av svensktopp/schlager-pop. Trodde iofs att du skulle välja Orup’s PSB-låt “Stockholm”.
    Att Lena PH är med har jag ingenting emot.
    Övrigt i schlager? Pay TV? och framför allt;
    http://www.youtube.com/watch?v=466Y_x0e4hY

  2. Pickadulver 13 May 2008, 12:02

    Kan hålla med om Orup, och till viss del Lena, men du tappar mig helt på Nanne. Kopplingen till NIN gör dock att jag ger mig själv hemläxa och ska lyssna ordentligt utan skräpfiltret som slår larm redan innan låten börjat.

  3. Thobias 13 May 2008, 12:11

    Kul att du nämner “Håll om mig”. Sjukt bra beat. I övrigt tycker jag att Orups låtskatt är betydelselös

  4. Kai 13 May 2008, 13:24

    Orups låtskatt är betydelselös

  5. Mattias 13 May 2008, 14:41

    Orups låtskatt är ingalunda betydelselös

  6. Martin S 13 May 2008, 14:56

    Mattias> Korrekt. Man behöver inte gilla det – men att hävda något annat är vansinnigt historielöst.

  7. Peter S 13 May 2008, 16:35

    Och här kör du utför stupet. Jag anade detta, jag blir provocerad, men det är din lista! Detta är hjärtlös popmusik och den kommer aldrig innanför min dörr.

  8. Mattias 13 May 2008, 17:02

    Tack Martin :-)
    Produktionen under Orups storhetstid var måhända vedervärdig med dagens mått, men karl hade (och har) onekligen en känsla för melodier. Om man inte hör skönheten i t.ex. “Från Djursholm till Danvikstull” är man antingen tondöv, döv eller död.

  9. Jens 13 May 2008, 18:32

    Vem är Karl nu då?

  10. Superlimpan 13 May 2008, 20:04

    Första och andra skivan är faktiskt riktigt bra pop plattor… sen vet jag inte riktigt vad som hände.

  11. Martin S 14 May 2008, 10:52

    Man vet att det handlar om stark popmusik när det räcker med att LÄSA titeln för att man ska få låten ifråga på hjärnan….

  12. Kai 14 May 2008, 11:01

    Orup kan vara den svenska artist jag avskyr mest. Kanske som jävligast när han själv framför sina själlösa låtar. Instämmer Peter S totalt.

Pingbacks & Trackbacks