64. Barrel Of A Gun

015843_13.jpg

Med “Personal Jesus”, “I Feel You” och “Barrel Of A Gun” som förstasinglar från kommande album utmanade Depeche Mode sin publik som aldrig förr. (eller senare heller för den delen) Jag älskade det. Ett band som Depeche Mode har som sitt förbannade uppdrag att utmana och utveckla sin publik.

De tre låtarna gick från viss svärta (att “Personal Jesus” vållade sån debatt – En Gitarr! En Gitarr! Hjääälp En Gitarr!! kan idag framstå som fullständigt obegripligt och urlöjligt men så var det) till ordentlig svärta ( I Feel You: distar, trummor, gospelkörer och en skäggig, långhårig Dave) till becksvart mörker: “Barrel Of A Gun”.

Med de här tre låtarna i fören skapade Depeche Mode mer eller mindre en helt ny liga och en helt ny genre. ElectroBlues.

Jag har flera gånger själv utgett mig för att spela electroblues och har min beskärda del låtar i genren. Jag bara älskar att säga det: ElectroBlues! Det är väl det, om jag tvingades säga bara en sorts musik, som jag kanske gillar, gillar, gillar allra bäst. (så sjunger man för övrigt i sången “Min Ponny” -det är inte en låt från genren..)

Depeche Mode fick mig att upptäcka Robert Johnsson, Muddy Waters, BB King & Leadbelly. I samma veva, i början av nittiotalet, också till viss del tack vare Depeche -men även svenska stoltheterna Blue For Two (som definitivt kan sorteras in i elektrobluesen) upptäckte jag soppkökets kastrullmästare Tom Waits. What a legend.

“Barrel Of A Gun” vållade rejält med uppmärksamhet vid sitt anländande. Låten hade ingen refräng, ja inte på det sätt som man var van vid iallafall. Efter över två minuter kom “Whatever I done….” biten.

Första gången jag hörde låten var på en MTV-premiere. Anton Corbijn visste exakt vilken sträng han skulle slå an när trions återkomst skulle lanseras. Ångesten kokade formligen från tv-rutan, inte bara i inledningen där Dave kör en cold turkey i en psykedelisk regnbågs-säng, utan rakt genom hela videon. David Gahan såg inte frisk ut. Jag & mina polare framför TV:n tappade hakan. Hur i helvete var det ställt med Dave? Han såg helt förändrad ut.

Andy Fletcher kippade luft och gjorde en av få trovärdiga insatser i sin då 16-åriga karriär. Martin Gore satt i ett hörn och såg lika skum ut som gubbarna i “Walking In My Shoes” videon. David Gahan irrade fram genom Marrakesh´s gränder med påmålade ögon och blinkande pälsjacka. Depeche Mode var tillbaka.

Anton Corbijns manus & utförande är kanske rentav hans allra bästa. Om inte annat så handlar det om topp tio. Holländaren presenterade hela Devotional-turnéns baksida i en video på fem minuter. Mannen är ett geni.

“Barrel Of a Gun” är inte Depeche Mode´s mest kommersiella stund men jävlar vilken slägga.

*

65. Freelove
66. Sea Of Sin
67. Little 15
68. Shame
69. I Sometimes Wish I Was Dead
70. Boys Say Go!
71. Home
72. I Feel Loved
73. Shine
74. Sometimes
75. Nothing To Fear
76. If You Want
77. Damaged People
78. Lilian
79. And Then…
80. Any Second Now
81. Free
82. Love In Itself
83. Dressed In Black
84. Ice Machine
85. Stories Of Old
86. It Doesn´t Matter
87. Suffer Well
88. Nothing´s Impossible
89. The Bottom Line
90. Get The Balance Right
91. Never Turn Your Back On Mother Earth
92. Happiest Girl
93. Rush
94. Condemnation
95. My Joy
96. Surrender
97. No Disco
98. Dreaming Of Me
99. People Are People
100. In Your Memory
101. Pimpf
102. Agent Orange
103. Stjarna
104. Painkiller
105. Death´s Door
106. Shout!
107. Work Hard
108. Tora! Tora! Tora!
109. Now This Is Fun
110. Just Can´t Get Enough
111. The Dead Of Night
112. The Love Thieves
113. Freestate
114. Newborn
115. Fly On The Windscreen
116. Monument
117. Only When I Lose Myself
118. Oberkorn (It´s a Smalltown)
119. Christmas Island
120. Get Right With Me
121. Satellite
122. Pleasure, Little Treasure
123. A Photograph Of You
124. Pipeline
125. Martyr
126. Shouldn´t Have Done That
127. Dream On
128. The Darkest Star
129. Macro
130. Better Days
131. Flexible
132. More Than A Party
133. Big Muff
134. Moonlight Sonata
135. The Great Outdoors
136. (Set Me Free) Remotivate Me
137. I Am You
138. When The Body Speaks
139. Comatose
140. The Sweetest Condition
141. Kaleid
142. Headstar
143. Memphisto
144. The Meaning Of Love
145. I Want It All
146. Breathe
147. Dirt
148. Sibeling
149. Zenstation
150. Slow Blow
151. What´s Your Name?

Kommentarer

4 kommentarer till “64. Barrel Of A Gun”

  1. Martin S 18 Jan 2008, 12:39

    Applåder! SÅHÄR ska ett inlägg på listan se ut, Andreas!!
    Insatt, välskrivet, initerat, känslosamt och fördelaktigt långt. Fortsätt såhär.
    Bästa inlägget hittills på Kollaps? Ja, kanske… vid sidan av texten om SoFaD, möjligtvis.
    Hela Thorildsplan gör vågen just nu. Snyggt!

  2. Andreas 18 Jan 2008, 13:03

    Tack Martin. De låtar som får sin titel och placering i rubriken får lite mer text och man kan ju säga som så att det är ganska många såna kvar..tenderar till att bli mer så mot toppen! ; )

  3. Jens 18 Jan 2008, 14:39

    Puss!

  4. Johan 21 Jan 2008, 10:51

    Håller totalt med Martin S! Härligt inlägg. Sedan kan väl kanske placeringen passa mer eller mindre i smaken. Barrel Of A Gun har en sak dock, det supersköna synthljudet i “refrängen” som tyvärr totalt tappades bort under 1998 turnen och blev något halvmesigt som sänkte låten helt.

Pingbacks & Trackbacks