17. In Your Room

Man inser att man på riktigt närmar sig den absoluta toppen när man sätter sig ner för att skriva om “In Your Room”. Denna helt makalösa låt som var bra på “Songs Of Faith And Devotion”, lite mindre bra i Butch Vig och framtida Garbage´s händer (tog de hela sitt sound från bara den här remixen?) och som, slutligen, försatte hela publiken i chocktillstånd under Devotional. Jag har inte sett mycket bättre framföranden i mitt liv.

När Depeche Mode, förstärkta av Hildia Campbell & Samantha Smith (visst hette de så?) släppte loss hela tjockablängasoundet i mitten av låten lyfte sig taket på arenorna världen runt. Det var himlen på jorden. Min himmel. Vår himmel.

Depeche Mode i ett nummer som innehöll allt och lite till; Tidernas delaysyntbasintro>elektroniska svarta änglakörer>David Gahan sjungande en av Martin Gore´s allra mest magiskt vackra texter(Jag tror det blir extra bra av mannens tillstånd under turnén -hemskt, men sant)>En stegrande första vers som förför det kallaste hjärta>Alan Wilder på trummor!( ska det låta & se ut!)>Ett av tidernas mest fantastiska scenbygge med ett helt makalöst bildspel på tjejansikten som blinkade ibland -effekten var hänförande>Ett förtrollande syntsolo…ja jag har inga stora ord kvar.

Allt detta alltså innan trummorna drog igång andra vers på allvar.

Allt detta alltså innan andra refräng som är ännu bättre än den första. Körerna gör sitt.

Sen stråkar. Lite till av allt. Slå upp episkt i ordboken och du kan läsa “Depeche Mode: In Your Room Devotional Tour 1993-1994.”

En David Gahan med feeling framför världens, iallafall till soundet, största rockband. Sen kommer körerna. Fucking hell!!! Det är precis det där jag vill höra från Depeche Mode en gång till. Jag ryser i hela kroppen bara jag tänker på det. Depeche Mode är allsmäktiga de minuter de spelar “In Your Room” live och det låter så där.

Och Depeche Mode anno ´93 är med största säkerhet det bästa jag någonsin kommer få se live i mitt liv.

Kommentarer

10 kommentarer till “17. In Your Room”

  1. Isabelle 4 Feb 2008, 20:00

    Spännande! Med tanke på att denna låt enligt mig förtjänar förstaplatsen, och så är det 16 platser kvar.
    Hur ska det sluta??

  2. DMC 4 Feb 2008, 20:22

    Den är helt klart en top 3 låt!
    Men singelversionen kan jag tänka mig hamna runt plats 20. Den är inget vidare.

    Introt, hur stort kan det bli? Sen när trummorna kommer in för andra gången! Nu blir jag nästan förbannad så bra är det!

    Dags att glo på Devotional DVD’n.

  3. Michelle 4 Feb 2008, 20:28

    Nej det här är faktiskt en låt som är bättre i albumversionen, den har sån tyngd i den.

  4. Isabelle 4 Feb 2008, 20:31

    ja, jag vill klargöra att det är albumversionen jag menar.

  5. Superlimpan 4 Feb 2008, 20:49

    WTF! SOFADS bästa låt på plats nummer 17? Jismark, Jismark, Jismark… Jag trodde nog att den skulle vara högre upp på din lista. Men du är tydligen mer en sån där But Not Tonightkille!?? ;)

  6. Andreas 4 Feb 2008, 21:14

    Det var en liten “Chocker” va? : ) Jag är vanvettigt förtjust i låten, det råder det väl inga tvivel om. Men dagsens sanning är att 16 är bättre!! : D Och ja, jag är säker på det! : ) Och jag förstår samtliga som har den på topp tre, det är den värd! En klassiker.

  7. Johan 5 Feb 2008, 08:18

    Jag kan inte se storheten i In Your Room, tyvärr. Apex mixen är dock helt ok!

  8. Martin S 5 Feb 2008, 08:28

    Den här är topp tio-material i min värld. På så många sätt.
    Skulle kunna gå så långt att säga att den är den ultimata Depeche-låten. Åtminstone så tillvida att den är det yttersta förkroppsligandet av vad firma Wilder/Flood kunde göra med en av Martins bästa låtar och en Dave som sjöng som om hans liv hängde på det. Helt jävla makalöst starkt. Och efter 3.30 – då trummorna – med pukrullningar och allt – kommer in på riktigt inför tredje versen. Ja, mina vänner… då dör jag en smula.
    Höll länge den här som DM:s bästa låt genom tiderna. Så jävla golvad blev jag av den. Nu är jag måhända mera nykter.
    Men topp tio är en, helt klart. Topp fem, rent av.
    Och jag syftar självfallet på albumversionen. Singelversionen har sina poänger den också, men den saknar helt den dynamik och det inneboende, stegrande drama som albumversionen besitter.
    Martin Gore har skrivit en genial poprefräng som Wilder laddar med lager, stora ackord, stråkar och en nästan filmsik skärpa.
    Gore hittar även en bra balans mellan stora ord och rakt innehåll, rent lyriskt. Gillar hur texten är så öppen och mångbottnad att den lika gärna kan handla om att vilja dö, som att hålla sitt barn i famnen och känna att nu lever jag genom dig samtidigt som den helt enkelt kan handla om att vara så kär att man nästan går sönder. Jag tror att ‘vackert” är ordet jag söker här…

  9. Andreas 5 Feb 2008, 11:10

    Antons video….mamma mia. Bara kolla färgerna på bilden här… När mannen väl gick över till färg valde han världens snyggaste färger.

  10. Magnus 5 Feb 2008, 12:50

    Så bra är den inte…
    kan lätt hitta 20 låtar som slår den, men som ligger längre ner…
    Shouldn’t Have Done That
    Satellite
    Fly On The Windscreen
    Freestate
    Shout!
    In Your Memory
    Ice Machine
    If You Want
    No Disco
    Puppets
    Photographic
    New Life
    Two Minute Warning
    Dangerous
    See You
    New Dress
    Leave In Silence
    Halo
    A Question Of Time
    A Question Of Lust
    Clean…
    …bara för att nämna några

    Tur att smaken är som baken…

    ser verkligen fram emot nästa 15!!

Pingbacks & Trackbacks