1. Silverbullit – Run
[audio:Run.mp3]
2. Silverbullit – Blood
[audio:Blood.mp3]Jag skrev ett brev till bandet/Andreas Nilsson ett par veckor efter skivan hade släppts. Till min stora glädje hittade jag det i min mejlbox. Jag tror det bäst förklarar. >>>
Den 04-12-18 15.39, skrev “Andreas Jismark”
andreas.jismark@kista.stockholm.se:
Hej! Det här brevet är riktad till hela bandet såklart, men i synnerhet till
min gamle vän Andreas Nilsson!
Vad fan har ni gjort? Vad har ni gjort era tokiga stollar!?
Psychocandy,Velvet & Nico, I m Your Man, Violator, Doolittle, Disintegration, Trans Europa Express, Belief, The Stone Roses, The Downward Spiral, Cuckoo*..
Ja där har du 11 av mina absoluta favoritskivor. Tilläggas kan väl att jag de
sista sex-åtta åren inte sett så många skivor som jag uppskattat på samma sätt
som dem. “Get Ready” med New Order var ju riktigt bra, The Knife är
fantastiska ibland, Depeche Mode är en skugga av sitt forna, U2 levererar
några grymma låtar, engelska rocken är inne i en aldrig tidigare skådad
svacka, undantaget Primal Scream, där jag lurade mig själv att tro att
FranzFerdinand gjort en grym platta och att Morrissey var tillbaka i fornstora dagar.
Men så går ni och lägger in all er kraft på att spela in en platta till mig! ;)
En “Arc Light” som så fort jag hörde den fick mig att förstå varför jag ägnat så stor del av mitt liv passionerad av musik.
Jag trodde jag blivit för gammal eller för apatisk eller nåt, men nu känner
jag samma glöd, glädje och inspiration på ett sätt som jag nästan glömt bort.
Den där magiska känslan man känner när man ser en film som, säg, “Fight Club”…
Eller “Lost in Translation”.
Ni låter som en ångvält. Som ni står mitt i en snöstorm. Som en snöplog från helvetet som bara rensar undan. Allt.
Skivan är verkligen gjord av ER. Det är så tydligt att ni fullständigt skitit
i allt som de flesta band, till viss del även mitt eget, varit tvungna att ha
att göra med när man gör ett album. Skivbolag. Förlag. A&Rs. Etc.. etc*
Antingen jobbar ni med världens bästa människor eller så är ni helt
kompromisslösa. Det hörs. Och ljudet av det är ljuvligt.
Jag har som en pånyttfödd sjuttonåring sprungit till alla som jag känner bara
för att spela upp skivan. Och ALLA älskar den. Mina bandpolare -Trummisen Jocke trodde han hatade musik och har inte handlat en skiva på fem år -förrän
nu då… Mina arbetskamrater. Stammisarna på min klubb. Min tjej.
Jag kan bara hoppas och tro att den här skivan gör för er vad exempelvis “The Bends” gjorde för Radiohead. “Arclight” kommer likt den finna nya lyssnare
varje vecka, varje dag, varje timme under en lång tid framöver. På samma sätt
som jag reagerade kommer många med samma typ av blodgrupp reagera. : )
Grattis! Ni har gjort en klassiker!
Den ena låten är bättre än den andra -hela tiden.
Visst anade man att det var något speciellt redan från början.
När Jimmy och jag underhöll publiken i Aneby konserthus med att kasta bullar
och sparka sönder trummaskiner på musik direkt kontrade ni med ett afrikanskt
vokal-intro, en afrokrullad Per Isak och Simon kastandes både skor och
strumpor på den kostymklädda föräldrapubliken. The Stooges hette ni väl till
och med! Haha!
Efteråt sprang jag och några polare ner under scenen för att gratulera. Jag fann då Simon gömd bakom en dörr. Tjugo steg bakom mig kom Mange XXXXXX löpande.
-Säg inte att jag är här! sa Simon till mig. Självklart. Mange XXXXXX hade
pissat på mig bara någon vecka innan utanför helvetesporten till folkets park
i Tranås. Inte fan ska den jubelåsnan få komma och nita Simon efter ett
legendariskt uppträdande.
Mange XXXXXX klev in genom dörren. Det rök ur näsan. Han var rödare än
nånsin i anletet. Hans tunna blonda hår dröp av svett. Nu smäller det tänkte väl alla i närheten.
-Har ni sett Simon!?, skrek han. Vi skakade på huvudet. Men det hjälpte inte, slagskämpen upptäckte Simon. Skakandes gick han fram mot honom, vi skälvde.
Men Mange Lindholm sträckte fram handen öppen, inte knuten och sa: -Fy fan vad bra, Simon.
Detsamma gör jag nu. Här är handen. Här är armen. Och hela rubbet.
Jag lägger mig platt framför er.
Fy fan vad bra.
Bästa hälsningar/
Andreas Jismark
Lyssna här: http://silverbullit.se/mp3_video.htm
Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80