58. Derrida Dance Corps – Teenage Mutant Bikini Island Kids

78 Svenska Låtar

Derrida Dance Corps? Vad fan är det här nu då, hör jag många av er fråga sig själva framför datorn.

Jo, för er som inte vet, så är det då här: I början/mitten av nittitalet prånglade små svenska syntbolag ut samlingsskivor bestående av upp till 20 stycken osignade syntband från olika delar av bandet. Det mesta lät nåt för sjujävla illa, men ibland lös det till. Som på skivan “Autumn Leaves” utgiven av Memento Materia.

Mina mycket goda vänner i Alter Ego, Jimpa Monell och Henrik “Sjögge” Sjögren, hade köpt in sig med en låt. Jag tror den hamnade som nummer tretton på skivan. Och när vi lyssnade igenom plattan kunde vi med glädje konstatera att Tranås-synten stod högt i kurs. Det skulle inte bara vara stadens stoltheter Children Within som skulle synas och höras i syntsverige längre. Ja så muntert kändes det – tills vi hörde låten som kom efter.

Det var nämligen så att Linköpingsbandet Derrida Dance Corps helt nonchalant satt ihop en låt som fullständigt utklassade allt annat material som gavs ut på dessa skivor. Inte så svårt kanske, men det var inte bara Alter Ego som lät helt okej, utan det var även så att band som Covenant startade sin karriär på dessa samlingsskivor.

Derrida Dance Corps har jag aldrig hört mer om varken före eller efter denna skiva, däremot vet jag att sångerskan i projektet, för ett sånt borde det varit, hette Lisa. jag kommer återkomma till henne senare. Deras låt hade -sade första intrycket- en utomordentligt löjlig titel “Teenage Mutant Bikini Island Kids”. Men det intrycket var inte korrekt. Låten var inte bara en helt vansinnigt klockren poplåt med en refräng man sent glömmer, utan även med en text som var rolig, fyndig och faktiskt med en rejält mörk underton. Det var kort sagt intelligent. Och skiitbra.

*

Bikini Island is the northeasternmost and largest island of Bikini Atoll. It is the best-known and most important island of the atoll, and measures about four kilometres. About twelve kilometres to the northwest is Aomen, the first island in that direction, and to the south of Bikini is Bukonfuaaku.

Bikini Island is well-known for being the subject of nuclear bomb tests, and because the bikini swimsuit was named after the island in 1946. The two piece swimsuit was introduced within days of the first nuclear test on the atoll, and the name of the island was in the news.

Between 1946 and 1958, twenty-three nuclear devices were detonated at Bikini Atoll. The March 1st, 1954 detonation codenamed Castle Bravo, was the first test of a practical hydrogen bomb. The largest nuclear explosion ever set off by the United States, it was much more powerful than predicted, and created widespread radioactive contamination.

59. Nåid, Stakka Bo, Titiyo & Fläskkvartetten – We Vie

78 Svenska Låtar

+ 60. Stakka Bo – Mute

Stakka Bo är en Da Vincimänniska. Och såna kan man ju bli lite avis på. Killen började rappa dåliga låtar med E-type, tro det eller ej. Sen blev han Sveriges Stereo MC´s. Och sen blev han skitbra. Inte bara musikaliskt iochmed “The Great Blondino”. Nej, karln började även göra några av de mest estetiska videos man hade sett. Och idag har han lämnat musikartisteriet som Stakka bakom sig helt och har gjort en film. Johan Renck. En av Sveriges mest coola och välklädda män i över femton år. Och utöver detta har han fingrarna i en hel hylla syltburkar. Beundran. Avundsjuka. Och en liten förundran, jag menar jag tycker jag är hyfsat mångsidig, men det här är ju världsklass. En Renck Da Vinci.

Det är näst intill omöjligt för mig att bestämma om det ska vara “Mute” eller “Killer” som är Stakkas bästa låt. “Mute” är nog snäppet bättre i sin lätta återhållsamhet, snygga produktion och stora refräng.

Men “We Vie” är ändå det bästa Stockholmssonen varit inblandad i. Drömduettuppställningen med Titiyo (deras röster funkar väl ändå rätt jävla snyggt ihop?) tillsammans med mjukt technopump signerat Nåid och stråkar från mästarna i Fläskkvartetten. Mamma Mia! Ett typexempel på “statiskt sväng” som Jimpan och jag kallade det. Det är blytungt samtidigt som fjäderlätt. Det är Kraftwerk och Soulwail på samma gång. Och då vinner man. Speciellt med Fläskfyran som le grande flavour.

*

79. Honey Is Cool – Nach Heart

Första låt utanför topp 78 är “Nach Heart” med Honey Is Cool.

Det fanns en tid då Karin Dreijer och Håkan Hellström kamperade ihop. Det kan tyckas fjärran nu, men det är hög tid att återigen inse hur pass inavlad Svenska rockscenen är. Honey Is Cool var ett ojämnt band, men flera gånger träffade de rätt. Som här. I deras bästa låt. Körerna mot slutet av låten -fucking aye!

61. Weeping Willows – True To You

78 Svenska Låtar

Weeping Willows började sin karriär med att få “vuxna karlar att börja gråta”. Det var väl Per Bjurman som skrev det, denna passionerade journalist. Weeping Willows smäktade i vilket fall fram både andras och egna låtar i början av karriären. Däribland “Broken Promise Land”, ett exempel på en bra nära fantastisk låt som inte ens får plats på min lista.

Det gör däremot “True To You”: tidlös fantastisk pop. Och även Weeping Willows är, likt tidigare nämnda Bob Hund, Soundtrack och Popsicle, ett av de absolut finaste band vi har haft.

De blev ju också “Depechiga” efter ett tag och det gjorde de riktigt bra. “Falling” var fin, “Touch Me” ännu bättre.

*

80. Touch Me
81. Broken Promise Land

62. Popsicle – Not Forever

78 Svenska Låtar

Popsicle var väl mer eller mindre en bomb för indieSverige när de kom. Vi hade helt enkelt inte haft ett sånt band innan. Okej, Easy fanns där, men let´s face it -de var aldrig bra på riktigt. Det var Popsicle. De var fanimig lika bra som den just då härjande indieboomen från England. Debuten “Laquer” är ett landmark i svensk pophistoria och en av de femton bästa plattor som gjorts av en svenska artist.

Från den skulle jag praktiskt taget kunna plocka varenda låt och lägga på listan, men si det kommer jag inte göra. istället får den senare komna “Not Forever” representera bandets 62:a plats. Den är väl som mest och bäst Popsicle när allt kommer omkring. Även om “True” finns där bakom, “Hey Princess”, “Sandy”…ja jävlar. Det är tough times på min 78:a. Och jag inser, återigen, att vi är ett ganska bra musikland när jag tycker minst 61 låtar är bättre än “Not Forever”.

82. Popsicle – True

63. The Soundtrack Of Our Lives – Instant Repeater 99

78 Svenska Låtar

Javisst är det så att Soundtrack är ett av de bästa rockbanden som funnits i Svensk historia. Fråga Noel Gallagher vad han lyssnade på innan Oasis fullständigt tappade greppet. Det var dock inte inspirationen det var fel på, tvärtom.

Ebbot var en smärtare rockkung i Union Carbide Productions som även de har inspirerat världsartister till stordåd. Nuförtiden ser man inte herr Lundberg klängandes i ljusriggar eller högtalarstaplar men kaftanmannen och company är fortfarande grymma. Och bäst var de på “Welcome To The Infant Freebase”, debuten från 1996. Tycker jag.

83. The Soundtrack Of Our Lives – Grand Canaria

Söndag

78 Svenska Låtar, Helghälsningar, Svart Bröllop

Trevliger Söndag! Imorgon fortsätter listandet av 78 Svenska Låtar. Låt mig ge några vaga ledtrådar om de närmast kommande placeringarna: Ett band från Norrland, Ett band från Götlaborg, ett band från Stockholm -samtida med Götlaborgarna medans Norrlandsbus(s)arna var som mest heta några år innan dessa. Och de var först och störst med det de gjorde.

På bilden ser vi förresten Musse som jagar en fisk. Det var en jävla fin bild som jag nog tänker sno till bookleten för kommande Eas-platta -om jag finge bestämma dvs. Nu ska jag till studion och spela in!

(Ni har väl förresten hört att “Ung & Döende” snurrar som fan på diverse radiostationer i landet? Yay!)

Cheers! 

64. Bob Hund – Düsseldorf

78 Svenska Låtar

I början av nittitalet gick ryktet som en löpeld över Hultsfreds camping. Bob Hund …Bob Bob… Hund… viskades det från skogarna och sjön. Tydligen var något sensationellt på gång. Och på stora dans samlades en skara människor lika månghövdad som den framför stora scen när Manic Street Preachers spelade alltför tidigt i sin karriär. Och det som såg jätteynkligt ut framför Hawaiiscenen var lika monumentalt galet många på stora dansbanan. Det enda som gick att skönja därifrån jag stod var en liten kille som skrek på skånska, som hade en orange kon på huvudet och som hoppade och studsade flera meter upp i luften. Fem som Tomas Öberg själv sjöng.

Efter detta följde vansinniga spelningar och ett jävla röj i Stockholm och över Sverige. Bob Hund startade vågen av svenska band som hade lyssnat extremt mycket på Pixies. Och det är viktigt att prata Pixies när vi pratar svensk musik i början av nittitalet. Vad hade hänt utan Pixies? Ja enligt mig -inget Broder Daniel, inget Kent, inget Bob Hund. Och inget Nirvana heller för den delen om vi tittar västerut. The Pixies “Alec Eiffel” sammanfattar väl på ett sätt hela Bob Hunds existens. Men så hård ska jag inte vara. Bob Hund är ju Kraftwerk också.

Och, självfallet, mer än så. Ett jättebra band. Ett nationellt banbrytande band. Ett av Sveriges genom tiderna mest spännande liveband. “Düsseldorf” tycker jag är deras starkaste låt. Rakt igenom skitbra. Rakt igenom Bob Hund.

84. Bob Hund – Allt På Ett Kort

Också skitbra.

65. Infinite Mass – Area Turns Red

78 Svenska Låtar

Shoot the racist and the area turns red! 

Infinite Mass har sedan debuten matat ur sig grymma singlar, däribland “Bullet” och “No.1 Swartskalle”. Ett riktigt bra, talangfullt och mångsidigt band som framförallt varit helt jävla grymma att se live. Jag såg dem senast på Pampas i Hultsfred och föll i backen när ridån föll och ett helt rockband uppenbarade sig bakom duon.

Gamla “Sökarna” soundtracket “Area Turns Red” håller sig dock i toppen av bandets låtar efter alla dessa år. En jävulskt skön leadmelodi med oldschool-vibbar all over.

*

85. Lustans Lakejer – Diamanter

De ligger inte mig så varmt om hjärtat, faktiskt. Och “Diamanter”, en väldigt bra låt, är det som den här listan frambringar vad det gäller Johan Kinde & co. Var resonliga i reaktioner nu, hardcorefans! : )

66. Jakob Hellman – Hon Har Ett Sätt

78 Svenska Låtar

Jakob Hellman…och Stora havet: Av många ansedd som inte bara den bästa debutskivan någonsin av en svenska artist, utan även som den bästa kivan av en svensk artist överhuvudtaget. Jag håller inte med. Den träffar inte precis i mitt hjärta. Men visst är det en makalöst begåvad skiva. Och efter denna försvann den Norrländska ynglingen spårlöst från den musikaliska kartan.

Efter sig lämnade han en uppsjö artister som omedelbart drog frukt från hans musik; Pontus & Amerikanerna, David Shutrick.. Och sedermera kunde man även konstatera att han var en avgörande faktor i utvecklingen av Kent. Jakob Hellmans arv är stort. Och ibland behövs bara en skiva för att få sagt det man vill.  

*

88. Tommy Körberg – Anthem

Den här känns som den skulle befinna sig på en helt anan lista egentligen. Jag menar -hur jämför man Broder Daniel med det här? Som verk betraktat är det här absolut världsklass. Tommy Körberg kan sjunga så det knottrar sig på hela min kropp.

87. Olle Ljungström – Du Och Jag

Olle Ljungström och Tommy Körberg i en duett? Nej tack. Men båda funkar ypperligt på var och sina håll. Olle´s sköra och pipiga röst har gett mången fin låt genom åren och det här är en av dem.

86. Lili & Sussie/Sator – Oh Mama!

Då var det dags för slamkrypare igen då. Sator har ju aldrig spelat in en gemensam version av låten med Lili & Sussie även om det låter som en dröm på pappret. Däremot gjorde en av de mest modiga och snabbaste (efter släppt original) covers genom tiderna. Betänk att det var slutet av åttitalet och att ingen gjorde så på den tiden. Respekt!

67. Neneh Cherry – Buffalo Stance

78 Svenska Låtar

Få svenska artister har väl tjänts så “not swedish” som när Neneh Cherry slog igenom med dunder och brak 1989. Inte så konstigt eftersom hon bodde och verkade i London vid tiden.  Och innan genombrottet jobbade hon blandannat med Matt Johnson och hans The The. Inte illa pinkat. Geniet Matt Johnson har för övrigt, mig veterligen, bott i Göteborg i omkring tio år!

“Buffalo Stance” var jävligt charmig redan när den kom, men än idag håller jag den högt. Efterföljande “Manchild” är i princip lika bra och kunde lika gärna den varit på 78:an. “Seven Seconds”, duetten med Youssou N´Dour måste nog ändå diskas under omständigheterna som råder på min lista. En bra låt det också.

*

91. Manchild

90. Trance Dance-You´re Gonna Get It
Min gamle förlagsboss Ben Marlene snickrade ihop en bunt popsmällare. Men “You´re Gonna get It” är fan mer än så. Den är på sätt och vis är en föregångare till “Personal Jesus”. Tänk på det ni!

89. The Wannadies – You & Me Song
Ja apropå popsmällare. Hur många sådana skickade ett Wannadies i högform ut? 25? När jag lyssnade genom plattorna kändes dock ganska många låtar väldigt daterade. Synd! För här finns en låtskatt. “You & Me Song” glömmer man inte i första taget. Inte heller “Shorty”, “My Hometown” eller “Cherry Man”. Och Wannadies har en låt till. Den kan vi ju prata om senare.

← Previous PageNext Page →