Arvika Del 1: Ankomst & Santigold

Arvika 2009

Arvikafestivalen 2009: Där Depeche Mode abdikerade. Där drottningen hette Santigold och kungen hette Thåström.

Jens “El Hellqo” AKA “El Scorcho” AKA “Hence the frog” Hellqvist blev försenad till Arvika. Tåget stannade i Kil efter att ha krupit fram i flera kilometer. Väl där kom beskedet att nästkommande tåg mot Arvika -det egentliga väntade inte in förseningen!- skulle dröja närmare två timmar. Det skulle aldrig komma något sådant tåg. Istället, när det var dags för försenad avgång klockan 20.00, rapporterades det i Kils skrapiga högtalare att det skulle bli tal om ersättningsbussar. De var över 200 pesroner med Arvika och dess festival som destination som stod där.

Ni kan därför förstå att när El Scorcho till slut anlände så var han inte direkt själaglad. Att sitta i kvällssolen med mig, Jimpan och Louise var något han sett fram emot. Så också vi. Men nu kunde -några timmar försenat- i alla fall allting börja på allvar: Fram med kalla öl, Depechedokumentärer på DVD, på med blandcd:n!

Bra bodde vi, inhyrda hos Emma från festivalen, i en etta i centrala Arvika. Campingen är helt utesluten för en gravid kvinna och tre griniga gubbar som vill sova ut och ha nybakat bröd och nyplockade jordgubbar till frulle. 

*

I strålande sol intogs så torsdagens första mål mat dagen efter allas anländande. Det duschades och snart blev jag -helt väntat- mer rastlös än de andra. Därför gick skickades jag iväg mot festivalområdet. Jag rekade scenerna, kollade det nya VIP-området och hälsade på bekant folk innan jag småkollade lite på akter som Adiam Dymott, James Yuill och nåt reggaeband. 

När The Sounds kickade igång på stora scen började vänner och bekanta strömma in på området. Inte för att se Helsingborgarna kanske -det var varmt som i Sahara framför stora scén- utan snarare för att fortsätta/börja dricka in sig backstage. Själva hade jag min husfavorit Santigold först på schemat. Det var med stor glädje jag, tillsammans med Louise och Alex b la, kunde höra och se amerikanskan kicka igång sin show med “You´ll Find a way”.

281x211
Santi White. 

Santi satte ner foten direkt och golvade, tillsammans med sina körtjejer (coolare och med ÄNNU bättre fokus än Duc Nahn i Scandinavium 88), mig helt fullständigt. Jag kan inte säga att jag blev överraskad. Med tiden har Santis debutplatta visat sig klart starkare än Glasvegas dito. Det var m a o förra årets bästa platta som var grunden för framträdandet. Men vi fick även en eminent -och överraskande- version av Cure´s “Killing an Arab”. Om det var slump eller inte att den framfördes för Arvikas publik låter jag vara osagt.

Santigold blandar stenhård modern elektro med  Clash-estetik, Kingston-backbeats och Pixiesbasar. Jag älskar det. Santi White visade sig dessutom vara en utomordentligt sympatisk scenpersonlighet som charmade brallorna av såväl både tidigare inlyssnade och nyfikna nykomlingar. Publiken blev tyvärr inte så stor som hon var jävligt väl värd, men när giget av rundades med en “My Creator” var nog få besvikna. I synnerhet de ynglingar som bjöds upp att dansa på scén i sista låten. Ögonblicket när Santi och körtjejerna gjorde en ascool synkroniserad dans samtidigt som en kille i endast gördel (eventuellt en nedhasad korsett) och silverblå kortbrallor rör sig i en pretentiös psykotisk ballerinadans över scenen var en av topparna under årets festival.


20 Sekunder “Say Aha”.

*

Fortsättning följer snart….

Vi ses i ARVIKA!

Arvika 2009

Det här kan mycket väl bli tidernas festival!

DAF – DER SHERIFF

SANTIGOLD – GUNS OF BROOKLYN

NINE INCH NAILS – WISH

DEPECHE MODE – STRIPPED

Monkey See Monkey Do

Lip Service

Det här är liveprojektionen + lite extra tjofs (dock ingen leadsång) som är live-versionen vi kör.

Åshöjden

I en värld som kan gå åt helvete

_sh_jden_europav_g

Min första semesterveckas förmiddagar har ägnats åt Åshöjdens BK. Till frukost och stigande sol har jag gassat mig genom de tolv TV-avsnitten från åttitalet av serien om fotbollslaget som klättrar från gärdsgårn till toppen. Storyn om Bagarn, Edward, Jorma, Hitte-Joel och de andra är för mig, precis som för mången andra, inbarkat i själen efter en uppväxt med tidningen Buster.

Men fy för i helvete så dålig denna produktion är. Jag kan inte för mitt liv tro att det finns en sämre serie att köpa på DVD för 59 spänn på ICA. Jag har skrikit av ångest under avsnitten. De långsamma dialogerna, de genomusla skådespelarinsatserna, signaturmelodins (Dan Hylander) återanvändande, statister som är från åttitalet mitt i en handling som är i sextitalet, osannolikheten med att den sextonåriga Edward spelad av en vid tillfället trettioettårig Johan Hedenberg. Men mest av allt har jag stört mig på berättaren av Max Lundgrens klassiker: Jorma Engmark. Vilken imbecill mes! Tvi vale!

Jorma. Vilken klåpare. Iklädd en frisyr som får mig till tårar bara av blotta åsynen, tunnhårig på hjässan men Prins Valiant-page likväl, för han oss genom avsnitten genom en uppvisning i avundsjuka och missunsamhet, ett barnsligt löjligt rättskafferi och tycka-synd-om-sig-själv-men-aldrig-ta-tag-i-det dramaturgi. Jorma, bastarden från Finland, borde ha styckats av Lilian redan efter två avsnitt.

Bagarn! Björn Nordqvist är ju ihågkommen för sin skådespelarmässigt fullkomligt infantila insats och det tro fan det. “Rollgestaltningen” är om möjligt ännu värre än jag kom ihåg den. Karln kan inte ens prata. men när han gör det ser man hur hjärnan febrilt arbetar för att komma ihåg repliken. Och det går sakta, sakta. Han har ett ansiktsuttryck. Ett tonläge. Samma sävliga rörelser. Genom hela serien. Beyonce Knowles i Austin Powers förtjänar tio Oscars i jämförelse.

Annat då med Blåbärskungen, Jorma och Edwards styvfar. Där har man kastat in en riktig skolad skådespelare, fan vet vad han heter. Men  gubbstrutten tar sig på ett så enormt allvar att han blir ett ännu större fiasko i sammanhanget än Bagarn Olsson. Han talar tydligt och artikulerat som i en gammal pilsner-rulle, han agerar så långsamt och pompöst att sniglar och sköldpaddor framstår som Usain Bolt. Jag vill döda stroppen.

Denne Blåbärskung överträffas endast i uselhet av husan Elin som ska fungera som bollplank och mentor åt ärketönten Jorma. Deras dialoger under kaffet i köket får mig att vilja strypa mig själv.

Någon måste ta på sig ansvaret och göra Åshöjdens BK, Max Lundgren, Edward (som enbart framstår som genuint elak och egoistisk) och de andra rättvisa. Någon måste nyproducera böckerna för television och göra om, göra rätt. För storyn om det lilla samhället med tattarna, högdjuret Blåbärskungen och drömmarna hos fotbollslaget är det inget fel på.

The Gaffer & The Lads

Säbysjön

1245773430_resized
Här vankar han av och an och tänker på spelsystem, Coach Jismark.

Nu har vårsäsongen avslutats för IK Säbysjön. Kvar återstår bara en träningsmatch på lördag, sen är det semester. Facit är sex segrar och två förluster. I toppen handlar det om tre lag och Säbysjön är ett av dem. Polonia Falcons och Åkersberga har 2 respektive 19 poäng, Säby 18. 

1245770093_resized
I Säbysjönär det en självklarhet att vi stöttar varandra.
Här ser vi arbetsmyran Mehmet hjälpa en jättelycklig ordförande Stolt med att ta på sig sina skor.

Till hösten får laget klara sig utan sin ytterspringare Jussi Rautavirta som flyttar tillbaka till Helsingfors. Kan bli tal om nyförvärv, men kvar i klubben är spjutspetsarna på toppen: Parwar 7 mål på 6 matcher, Oscar 7 mål på 7 matcher och Mikko 6 mål på 7 matcher. Sen har vi vår framspelare Abdel: 7 assist på 8 matcher. Micke med 4 mål och 3 assist på 7 matcher. Sen kanske det inte syns så väl i statistiken men våra riktiga hjältar finner vi längre bak. Se till att kamma till er Kollapsläsare och kom och stöd Säbysjön på Järfällavallen i höst!

1245769522_resized
Ibland får damerna i kvarteren en så kallad “free ticket to pleasure” då ladsen i Säby helt sonika byter om utomhus. 
Här ser vi Micke och Stoffe i stilstudie. 

 

1245771803_resized
En kommande förbundskapten? En ny era för kostymkutymen väntar isåfall Sverige. Är landet redo för detta?

Vi har en bil!

Uncategorized

9009738282

Idag har jag minsann köpt oss en kärra! Inte illa, va? Nu blir det en, förhoppningsvis, extra komfortabel framtid i detta rullande Black Cat HQ.

Nedräkningen har börjat!

Depeche Mode

1221511128

En vecka och lite till kvar till årets Arvikafestival. Det är be there or be square som gäller!

Nine inch Nails!

DAF!

Thåström! Kite! Alice In Videoland! Motor!

Förra årets näst bästa nykomling Santigold!

DEPECHE MODE är där förihelvete!

Kollaps är självfallet på plats och bevakar. Vi uppmanar alla läsare som vill ses att samlas FREDAG 14.00 utanför scenen Lyran för att tillsammans ta en bärs eller liknande på området. Vi kommer ses stötvis på olika platser iallafall men eftersom vi håller till mest backstage eller på konsert så är detta chansen att Depecheladda tillsammans en stund och snacka lite skit!

Glad och Trevlig Midsommar!

Helghälsningar

header

Med den här sköna bilden jag nyss fick från djdownload tar jag ledigt över helgen, precis som alla er. Kollaps tänker köra på en vecka till innan den slutgiltiga semestern för denna sommar. Vi skall avrunda Baltikumstoryn, ladda till max för Depeche och gräva lite i arkiven. Sen, efter Arvikafestivalen, blir det lång paus innan vi återvänder i flera veckor senare med rapporter från just denna fest.

Tre Gringos

Hökaröva

Mikael Persbrandt

Mattias sände mig den här bilden. Han känner sig rätt säker på att det kan vara den sjukaste bild han någonsin skådat. Jag säger ICKE emot.

Kompjutr Syntax Error

Hökaröva

Kollaps! har ju, som det ryktats om över hela världen, drabbats av en Beta Syntax Error (också känd som OMFG! Error 404). Men nu har de ansvariga bakom detta miljonprojekt lånat en tillfällig Mac till redaktionen. Så ni kan räkna med en överraskande snabb comeback. 

För nu har jag, sedan en timme tillbaka, semester från mitt jordliga yrke må ni tro!

Ingen Kollaps för Kollaps m a o!

← Previous PageNext Page →