Category archive: Freddans Dråpligaste Stunder

Freddans Dråpligaste Stunder #8

Freddan v/s SL, Rond 3

På väg hem från en jobbfest. Nydumpad. Har gråtit ut kring detta för den nya kocken på jobbet. Hoppar på en nattbuss mot Telefonplan. Somnar. Vaknar i Norsborg. Väcks av busschaffis som säger -Du får åka med tillbaka till Telefonplan, grabben.

Freddan -ni börjar kunna det här nu va?- somnar igen. När han vaknar igen sitter han kvar i en nedsläckt buss inne i ett garage. Han tittar ut. I den mörka hangaren står en massa avställda bussar. Han börjar gå omkring, försöker öppna dörrarna. Låst. Han bonkar på rutor och skriker
-Hjäääälp! -HJÄÄÄLP MIG!!!

Ingen kommer till undsättning.

Freddan raglar fram till förarsätet. Han får syn på kom-radion. Han greppar den. trycker på några knappar och säger: -1, 2, 1, 2. -Hjälp. -Hjälp, SOS. -Hjälp, SOS.

Sedan ropar han, i mörkret från den avställda bussen: -Jag sitter fast här! Jag sitter fast i bussen! SOS! SOS! HJÄLP MIG!

Det sprakar till i högtalaren. 3 olika röster hörs. Nattbussar i trafik har fångat upp nödsingnalen från gotlänningen. De pratar alla på samma gång och de säger samma sak:

-Var är du?

Freddan kan inte svara annat än:

-Jag vet inte. Kom.

Efter detta inträder en förvirring då alla tre talar samtidigt och Freddan inte kan svara på var han befinner sig.Han tar då ett beslut som kan verka förvånande. Han börjar sjunga.

-Woo hu hu hu huuu…dududu..sos..sos..sos..I am stuck in the bus..wooohu hu hu.

Rösterna i kom-radion tystnar.

Men sången gav resultat. En luttrad gubbe från busscentralen, som visade sig ligga i Kristineberg, stod plötsligt utanför dörren. Han öppnade dörren och gestikulerade med armen var Freddan skulle ta sig ut. -Däråt har du tunnelbanan, grabben. Förmodligen var det här inte första gången en passagerare satt fast i en nattbuss.

Hur Freddans färd i tunnelbanan hemåt gick lämnar vi till er fantasi, men vi kan iallafall enas om följande resultat eller hur:

SL segrar matchen på Knockout!

Mar 12, 2008 | No Comments | Freddans Dråpligaste Stunder

Freddans dråpligaste Stunder #9

Freddan v/s SL, rond 2

Freddan hade mamma Renja & pappa Uffe på besök i Stockholm. Tillsammans var de på fest hos några bekanta till Renja & Uffe. Det visade sig att dottern i familjen skulle dra till Debaser Medis. Freddan hakade på dit. Väl där träffade hon upp med kompisar. Fredrik kom inte riktigt med i gänget och blev ståendes själv i baren. Han drack en öl, han drack en till. Sen blev det svart.

-Slutstation! UT!
Freddan vaknade till av att en busschaufför ropar med barsk röst. Han får panik och hoppar av bussen. Han konstaterar när han ser sig omkring att han befinner sig i nåt förortsområde. Han ser våningshus och ett grönområde omkring sig. En väg en bit bort verkade mer upplyst så Freddan hasar sig mot ljuset. Han har ingen aning om var han befinner sig och hur han hamnat på bussen.

Han lyckas efter en stund hitta en taxi och hoppar in i denna:

-Kör mig till telefonplan.

Den rastafriserade chaffisen sänker reggaemusiken och vänder sig om mot sin inklivna passagerare.

-Telefonplan? Det är ju skiitlångt härifrån, mannen..

Freddan frågade var han är.

-Du är låångt förbi Mörby, mannen!

Freddan menade då att han inte hade så mycket mer alternativ än att bli körd till Telefonplan ändå. Chaffisen skrattade till.

-Det är låångt. Det kommer bli skiiitdyrt, mannen! 700 kronor minst!

Sen frågade han Freddan var han kommit ifrån.

-Från Medis…Medborgarplatsen. Jag kom hit i en buss., svarade Freddan sanningsenligt. Rastachaffisen skrattade högt.

-Medborgarplatsen? MEDBORGARPLATSEN? Det går inga bussar hit från medborgarplatsen, mannen!

På vägen mot telefonplan avbryts den svängiga baktaktsmusiken från Kingston med jämna mellanrum. Taxichaffisen slog mot ratten, skrattade högt och upprepade medans han skakade på huvudet:

-Medborgarplatsen! Medborgarplatsen! Aaaha ha ha ha ha!!!

Väl framme vid telefonplan funkade inte Freddans mobil. Han fick låna chaufförens mobil. Han ringde upp till lägenheten, till sin pappa Uffe. Som eftersom Freddan var pank skulle bli tvungen att kliva upp från sömnen och betala. Freddan hade ju inga stålar. Han kom utsusande från höghuset med en bister min ryandes den inte helt obefogade kommentaren:

-Vad fan håller du på med? Vad FAN håller du på med?

Mar 11, 2008 | No Comments | Freddans Dråpligaste Stunder

Senare idag på Kollaps…

#9. Freddan v/s SL, rond 2.

Mar 11, 2008 | No Comments | Freddans Dråpligaste Stunder

Freddans Dråpligaste Stunder #10

Jag har spenderat en söndag med att intervjua en av mina bästa vänner Freddan. Syftet har varit att sätta ihop en topp tio i de dråpligaste händelserna i hans liv, undantaget de som jag inte redan skrivit om (Se kategorin Sabrosa). Freddan är en underbar kille med en sällsynt förmåga att hamna i märkliga situationer. Situationer som inte alltför sällan, på ett eller annat sätt, är skapade av Fredrik själv. Jag skrattade till magen knep åt historier jag inte hört innan, men även till de som jag fått berättat många gånger.

Kollaps tar er alltså en tid framöver in i en sann stjärnas värld. Mina damer, mina herrar: Fredrik Broberg.

10. Freddan v/s SL, rond 1

Ofta när Freddan har druckit ett eller sju glas öl för mycket så somnar han djupt. En gång för några år sen hade han varit på efterfest på söder. Det var inte första gången, ej heller den sista. Och det som följde efter kommer också ske igen, mark my words!

Freddan befann sig som sagt på en efterfest. Han blev trött och letade sig in i ett sovrum och fann en säng. Han hann inte kasta sig i denna. Värdinnan stoppade honom med ordet “Nej”. Freddan pekade mot sängen med en bedjande, dimmig blick och förtydligade -Kan jag sova?. Värdinnan av festen sa det igen, denna gång högre och mer bestämt:

-NEJ.

Freddan lämnade efterfesten och satte sig på tunnelbanestationen och väntade in sitt tåg. Det var klockan mycket sent, runt fem på morgonen och han väntade in sitt färdmedel mot Telefonplan, hans adress i Stockholm, halvsovandes på en bänk.

Till slut kom tricken och Freddan klev på. Sen somnade han.

Han väcktes av tunnelbanechaffisen en halvtimma senare. Freddan hade åkt med till slutstationen i Norsborg. Han knöt näven. Telefonplan var passerad. Han fick helt enkelt lov att vänta in avgången och kliva av på vägen tillbaka mot stan.

Efter en stund åkte tåget. Freddan somnade igen. Han vaknade av att chauffören väckte honom fyrtiofem minuter senare. I Ropsten. Ändhållsplatsen på andra sidan rutten. Freddan sluddrade till -Det var då fan!

Han knöt näven i fickan och lovade sig själv att vara vaken hela vägen till Telefonplan.

När han vaknade nästa gång var han åter i Norsborg. Klockan var passerad halv åtta på morgonen. Han fick byta tåg. Vaknade till och for iväg mot Telefonplan.

Sen vaknade han i Ropsten. Igen.

Fly förbannad och mycket trött bytte han tåg och åkte mot sin hemadress. Och somnade igen. Vaknade i Norsborg.

Barnfamiljerna på väg mot Skansen och stads-shoppingen tittade på den trötte farbrorn, spillran, när han susandes färdades tillbaka mot telefonplan. De vågade inte väcka honom när han somnade. Freddan vaknade i Ropsten. Klockan var halv tio.

I strålande förmiddagssol anlände slutligen Freddan efter nattens fest till sin lägenhet runt klockan tio. Hemresan från söder, de fyra, fem stationerna tog runt fem timmar.

Mar 10, 2008 | 8 Comments | Freddans Dråpligaste Stunder