Delfiner & Dykning

14: DET STORA BLÅ

Alla hade en poster i hemmet på åttitalet. Just den ovan. Men filmen är mer än delfiner och fridykning. Det är den fjortonde bästa filmen nånsin. Luc Bessons storverk Le Grand Bleu. Jean Renos bästa roll, den som den store Enzo. Jean Marc Barr spelade Jaques Mayol och skrev därmed in sig i tusen och åter tusen flickhjärtan. Rollen är en svårslagen combo gllande flickidolspotential: En trulig & svår något naiv fransman med perfekt symmetrisk musklig kropp, lång & mörk samt älskare av delfiner.

Men i den till hälften verklighetsbaserade historien finns Rosanna Arquettes New York reporter inskriven. Arquette tillför den välbehövliga dynamiken i filmen. Och som vanligt är det den något twistade kärlekshistorien som får mig att bli fullständigt salig.

Se även: Det finns ingen riktigt liknande film faktiskt. Inte som jag sett.

Kommentarer

7 kommentarer till “Delfiner & Dykning”

  1. DMC 26 Jan 2010, 09:15

    Kanske Rädda Willy kommer på en 13’e plats?

  2. Thobias 26 Jan 2010, 10:18

    Ögongodis är vad denna är. Snygg som fan.

  3. Andreas 26 Jan 2010, 10:32

    Rädda Willy! Haha… : D

  4. Fredrik 26 Jan 2010, 12:09

    Faktiskt bara sett halva. Det verkade bra. Free Willy… Ja du Andreas, nu börjar thrashingen. ;-)

  5. ze german 26 Jan 2010, 22:30

    Grym

  6. Petra 15 Feb 2010, 10:08

    Har du sett filmen på den här sidan 2000-talet?

    Den håller tyvärr verkligen inte. I minnet är den fortfarande en av mina absolut bästa filmer. När vi såg om den för några år sen var den inte det.

  7. Andreas 15 Feb 2010, 10:53

    Kanske vissa filmer som “Betty Blue”, “Big Blue” och “De Fördömdas Tempel” ska förbli så bra som de var och betydde så mycket som de gjorde när de sågs. Självklart är detta ett problem med att lista de 50 bästa filmerna. Håller med att vissa kan blekna i betydelse för den äldre versionen av den man är.

Pingbacks & Trackbacks