We are programmed just to do anything you want us to
5. Kraftwerk- The Robots (1978)
Det här är ju självklart så briljant, genialiskt & fullständigt banbrytande att man egentligen inte behöver tillägga något.
Jag vill ändå göra det. Ibland tycker jag det alldeles för sällan nämns några vitala ingredienser i Kraftwerk.
1. Den Tyska Bluesen
Efterkrigstidens musik i Tyskland är på ett eller annat sätt präglad av skam & mörker. Kraftwerks strikta regler både imagemässigt och musikaliskt är inget mindre än den mellaneuropeiska versionen av blues. Här handlar det knappast om “My baby left me I don´t know what to do“svängig Muddy Waters-blues utan om något helt annat -själlös existensiell robotblues ta mig fan! För mig, den gamle existentialisten, är det här kanske den, i kontexten och i sin enkelhet, därmed den mest genialiska text som någonsin gjorts:
We´re charging our battery and now we´re full of energy
We are the Robots
We´re functioning automatic
and we are dancing mechanic
We are the Robots
Ja tvoi sluga, (I’m your slave)
ja tvoi Rabotnik (I’m your worker.)
We are programmed just to do
anything you want us to
We are the robots
2. Humorn
Det är också alldeles för sällan det pratas om den mängd humor som finns i Kraftwerks musik. Den iskalla, stiffa elektroniska tyskbluesen hade aldrig varit så bra om det inte vore för att Schneider & Hütter har bakat in så mycket roliga grejer i den. Det är många som missar att humor kan var en av de viktigaste ingredienserna i mycket bra musik. Subtilt eller inte. Det är framförallt, och ironiskt nog, tyskarna & svenskar som missat det mest.
Vad Kraftwerk betytt som helhet för den musikaliska utvecklingen behöver inte diskuteras. Det här är ett av de viktigaste banden som någonsin funnits. Tack gode gud för att de skrotade det de oförklarligt nog höll på med innan. Skrattfesten/helvetesmusiken går att bevittna och förskräckas av här under. Men jag råder er av hela mitt hjärta att låta bli.
Om ni ändå inte klarar er (inget kontraproduktivt alls nu va?) så är det bara för er, som jag, att konstatera att ni just bevittnat den mest lyckosamma och mest oförklarliga metamorfosen i musikhistorien.
Från Ruckzack till Autobahn på två år. Från totalt humorlös (Ofattbart nog!!) improviserad Jazzkraut till dess absoluta counterpoint > Elektronisk tålmodig, perfektionisktisk och detaljfixerad pionjärsmusik. Från den absolut sämsta typen av musik till den närapå mest fulländade.( Det sista var mer åsikt än fakta men det skiter jag i. Det här är Kollaps. Swingpjattar & Tyska PsykeledicaKrautJazzfans bör nog hitta en annan sida på Internet)
http://www.youtube.com/watch?v=mC5M31_ltQc
*
Fotnot:
Orkar ni så händer något efter fyra minuter. Sen följer de sämsta två musikaliska minuter jag haft olyckan att höra i hela mitt liv. Den livsbejakande Bongoparveln med sitt lilla söta afrokrull gömt under fyrkantig fez är inte från Düsseldorfs dagcenter. Ej heller får han delta i musiken som ett experiment kring vad en stackars lobotomerad mentalpatient skulle kunna uttrycka för slags svärta med hjälp av ett frijazzande kompband stenade på Bayersk Ganja. Tvärtom är karln fullständigt allvarlig med sitt budskap. Det besvärar mig lika mycket som jag älskar Kraftwerk och “The Robots”.
Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80