Pionjären. (Från borr till banjo och tillbaka)

10. Frank Tovey skriver sin livs låt.

http://www.youtube.com/watch?v=swVOjHTLqT0

11. Frank Tovey gör om sin syntpopklassiker “Rickys Hand” med hjälp av en banjo -och den blir bättre.

Han var ett geni, Frank Tovey. Ord kan inte förklara hur mycket jag älskar den här mannens musikaliska livsgärning. Han gav oss Fad Gadget, en twistad teatralisk alter ego figur, och sen blev han bara Frank. Efter ytterligare några år gjorde han det legendariska: Han sadlade om från okrönt underground-synt-konung till folkmusiker. Det kanske allra sjukaste i det här sammanhanget var att han, i alla fall bitvis, blev ännu bättre. Han gjorde en mördarversion på “Rickys Hand” med fiol, banjo och dragspel. Han gjorde traditionell mördarfolk tio år innan Nick Cave gjorde detsamma. Jag säger bara “Sam Hall”!

Men 1991 kom “The Liberty Tree”. Tidernas största lilla anthem. En låt som inte gjorde nån större skillnad i någons liv, framförallt inte i Franks. Men för mig är det här en odödlig klassiker. Det är en helt makalöst bra låt i vilken Tovey hittat en linje mellan folkkänslan och syntkänslan utan att det är ett uns elektroniskt. “The Liberty Tree” borde gett tidernas kanske mest underskattade artist ett supergenombrott. Men den gjorde ju inte det.

Ni vet förmodligen hur det slutade. När elektropionjären, den gamla desperadofiguren Fad Gadget återuppstod som förband till Depeche Mode (en av tidernas snyggaste Depeche-gester) så kom han hem efter turnén och, ja, dog. Knall och fall. Frank Tovey må ha haft ett närmast Shakespearianskt liv utifrån sett, men vi är många, många, många som bär med hans musik i hjärtat. Det märktes inte minst när kondoleanserna strömmade in efter hans tragiska död, dagarna efter sista uppträdandet på SAMA i Göteborg.

Behöver jag säga att det blir mer Fad Gadget på den här listan? Hade Martin Gore en gång ett utomordentligt charmigt léende? Det vet ni.

*

Fotnot: Hur många skivbolag tror ni hade tillåtit en av sina guldkalvar att sadla om så plötsligt och totalt som Millers Mute? Det var bättre förr, var det inte?

————————————————————————

3. Moby får ett megabreak genom att sno Alan Wilders briljanta crossover-idé och poppa till den.

26. Vince Clarke sjunger.

28. Mute signar Inspiral Carpets.

30. Liasons Dangereuses släpper “Los Ninos Del Parque” & Neue Deutche Welle når en peak.

33. Goldfrapp släpper loss “Strict Machine” på oss.

44. Richard Hawley släpper “Lady´s Bridge”.

47. Fred Vom Jupiter.


Fatal error: Uncaught Error: Cannot use a scalar value as an array in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php:80 Stack trace: #0 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/themes/kollaps/single.php(14): related_posts(3) #1 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include('/var/www/html/s...') #2 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/var/www/html/s...') #3 /var/www/html/superautomatic.com/public_html/index.php(17): require('/var/www/html/s...') #4 {main} thrown in /var/www/html/superautomatic.com/public_html/wp-content/plugins/yet-another-related-posts-plugin/includes/related_functions.php on line 80