110. Just Can´t Get Enough

oo.jpg

Vincent Martin; upphovsman och därmed skyldig till följande:

*1984. Nån på ett minidisco i Junkaremålen, Tranås vill höra Depeche Mode. Den unge killen, för kvällen klädd i basker och så svarta kläder som det gick att finna i garderoben, får “Just Can´t Get Enough”. Han är inte riktigt nöjd med valet men dansar glatt ändå.

*1988. Folkets Park, Tranås. Nån av de yngre killarna i publiken, friserad i den då patenterade Douglas MacCarthy looken frågar DJ:n om han kan spela Depeche Mode. Det blir “Just Can´t Get Enough”. Killen är mycket upprörd och missnöjd och blir utslängd från DJ-båset efter att ha krävt en annan låt med Depeche att dansa till.

*1991. Statt, Tranås. En överförfriskad liten snubbe i artonårsåldern, lycklig över att äntligen kommit in på Hotell Statt ber DJ:n om en låt med Depeche Mode. Han får “Just Can´t Get Enough”. Han säger till DJ:n att denne är en pajas och går av dansgolvet.

*1998. Statt, Tranås. En kille som sedan några år flyttat till Stockholm kommer hem över en helg och går ut med några gamla polare. Han befinner sig på dansgolvet när “Just Can´t Get Enough” går på. Han går direkt mot baren och beställer ny dricka.

*2004. Statt, Tranås. En kille lite över de trettio finner sig sälv sysslolös och går till uteverandan på Statt och tar en öl. Han märker till sin förvåning att det startar ett disco inne på stället. Han går in, hör till sin vertikala fasa att de fortfarande spelar “Just Can´t Get Enough” med Depeche Mode. Han går in i DJ båset, säjer “flytta på dig” och börjar rota bland skivorna. Sedan tog han över dansgolvet i en timma med hjälp av KLF, Moby och en blandning åttitalshits av det bättre släktet. Men vad det gällde Depeche Mode fanns det ingen mer låt att finna än just….ja det fattar ni ju.

“Just Can´t Get Enough” är Depeche Mode för de som “minns” sitt åttiotal. Låtjäveln definierar fortfarande bandet för vissa ignoranta människor. Visst, det är inte dåligt. Men det är inte en av Depeche Modes hundra bästa låtar.

Kommentarer

7 kommentarer till “110. Just Can´t Get Enough”

  1. Michelle 11 Jan 2008, 00:16

    TACK!!!!! Applåder!!!!:D:D:D:D
    inte nog med att the dead of night hamnade under topp 100 utan även just can’t get enough! det hade jag aldrig trott=)
    av nån anledning hamnar den alltid på DM top 10 listor och jag har aldrig förstått varför. men det är väl som du säger den är för de som minns sitt 80-tal…och själv är man född -87 så har inte så mycket nostalgikänslor till den här låten.
    och genast så är jag någorlunda ense med dig igen=)

  2. Andreas 11 Jan 2008, 08:27

    Cheers! : )

    Idag ska vi ta oss ner till plats 101, så håll i hatten!

  3. DMC 11 Jan 2008, 09:21

    Just Cant’t Get Enough.
    Hur kan en folkskygg 20 årig pojkspoling från Basildon skriva denna världshit?
    Och nu tjatar jag igen om maxin. Ja, depecheremixerna var bättre på 80-talet innan DJ-rövhål började remixa depeche som inte hade något med originalet att göra.
    Även där lyfts låten med basslingan i mitten. Kanske lite för lång remix men ändå bra.

    “This is 12″, I want you to sing along a little bit”

  4. Andreas 11 Jan 2008, 11:41

    Jag kan inte hålla med dig mer. Maxisinglar, framför allt när de kallades just maixisinglar var en fröjd. Fram t o m kring “Personal Jesus” var det roligt, sen dog det. Även om vissa remixar, runt 5-10%, varit grymma även efter det.

  5. Johan 11 Jan 2008, 12:37

    Ack ja, remixer är inte vad de har varit. Digitalism slakt av Never Let Me Down Again eller Jedi Knights Remix (kan man ens kalla det för remix) av Home är nog bland det värsta jag någonsin behövt utstå. I Home finns väl knappast någonting kvar från originalet

  6. Andreas 11 Jan 2008, 12:46

    är nog benägen att hålla med om att jedi Knights “Home” måste vara det sämsta på den listan. Men nån sån lista kommer jag aldrig orka göra… : )

  7. Thobias 14 Jan 2008, 11:17

    Vet inte om nostalgi kan ge en högre plats på listan men av denna skyhöga placering att döma måste det vara så. Just can’t get enough är idag en av de absolut värsta låtarna jag vet tillsammans med Jag går och fiskar och Gräver guld i USA. Sämre än Bra Vibrationer. Om nostalgi är inräknat går det att försvara placeringen. Om inte så skall den ligga helt sist.

Pingbacks & Trackbacks