Pionjären. (Från borr till banjo och tillbaka)
10. Frank Tovey skriver sin livs låt.
11. Frank Tovey gör om sin syntpopklassiker “Rickys Hand” med hjälp av en banjo -och den blir bättre.
Han var ett geni, Frank Tovey. Ord kan inte förklara hur mycket jag älskar den här mannens musikaliska livsgärning. Han gav oss Fad Gadget, en twistad teatralisk alter ego figur, och sen blev han bara Frank. Efter ytterligare några år gjorde han det legendariska: Han sadlade om från okrönt underground-synt-konung till folkmusiker. Det kanske allra sjukaste i det här sammanhanget var att han, i alla fall bitvis, blev ännu bättre. Han gjorde en mördarversion på “Rickys Hand” med fiol, banjo och dragspel. Han gjorde traditionell mördarfolk tio år innan Nick Cave gjorde detsamma. Jag säger bara “Sam Hall”!
Men 1991 kom “The Liberty Tree”. Tidernas största lilla anthem. En låt som inte gjorde nån större skillnad i någons liv, framförallt inte i Franks. Men för mig är det här en odödlig klassiker. Det är en helt makalöst bra låt i vilken Tovey hittat en linje mellan folkkänslan och syntkänslan utan att det är ett uns elektroniskt. “The Liberty Tree” borde gett tidernas kanske mest underskattade artist ett supergenombrott. Men den gjorde ju inte det.
Ni vet förmodligen hur det slutade. När elektropionjären, den gamla desperadofiguren Fad Gadget återuppstod som förband till Depeche Mode (en av tidernas snyggaste Depeche-gester) så kom han hem efter turnén och, ja, dog. Knall och fall. Frank Tovey må ha haft ett närmast Shakespearianskt liv utifrån sett, men vi är många, många, många som bär med hans musik i hjärtat. Det märktes inte minst när kondoleanserna strömmade in efter hans tragiska död, dagarna efter sista uppträdandet på SAMA i Göteborg.
Behöver jag säga att det blir mer Fad Gadget på den här listan? Hade Martin Gore en gång ett utomordentligt charmigt léende? Det vet ni.
*
Fotnot: Hur många skivbolag tror ni hade tillåtit en av sina guldkalvar att sadla om så plötsligt och totalt som Millers Mute? Det var bättre förr, var det inte?
————————————————————————
3. Moby får ett megabreak genom att sno Alan Wilders briljanta crossover-idé och poppa till den.
26. Vince Clarke sjunger.
28. Mute signar Inspiral Carpets.
30. Liasons Dangereuses släpper “Los Ninos Del Parque” & Neue Deutche Welle når en peak.
33. Goldfrapp släpper loss “Strict Machine” på oss.
44. Richard Hawley släpper “Lady´s Bridge”.
47. Fred Vom Jupiter.
Relaterat:
Kommentarer
En kommentar till “Pionjären. (Från borr till banjo och tillbaka)”
Pingbacks & Trackbacks
Skriv en kommentar
-
Polls
Loading ... -
Senaste kommentarerna
- Nice answer back in return of this matter with solid arguments
and telling everything concerning that.
/ 2 person hammock on "64. Bob Hund - Düsseldorf" - I am really impressed along with your writing abilities and also
with the format on your blog. Is this a paid subject matter or did you customize it
your self? Either way stay up the excellent high quality writing, it's rare to look a great blog
/ Highest Pix on "Desmond" - It’s nice to find a blog that so clearly describes
exactly what these things are! We had no idea what they were before
and this discussion is a tremendous help! Thank you so much!
| I had no clue you could do this sort of thing to
your body! W
/ body modification on "Glasvegas" - It's an awesome paragraph designed for all the web viewers; they will take benefit from it I am sure.
/ Montaż on "Panorama och kusiner" - Nasi Goreng
/ Jonas Rofors on "Äggalunken" - Ler förnöjt, eller rättare sagt måste faktiskt hålla mig för skratt för att inte väcka de andra, när jag läser ditt inlägg om småstadslivsaktiviteter i påskatid, även om det var ett tag sedan. Faktum är att jag försökte googla årets datum för denna b
/ Anna Lofors Sjögren on "Äggalunken" - We stumbled over here different website and thought I
should check things out. I like what I see so i am just following you.
Look forward to going over your web page repeatedly.
/ cekic on "Apokalyps!" - Samma här. Men jag måste säga en sak och det är att David Gahan alltid har varit fantastisk under hela sin karriär med Depeche Mode och stundtals på egen hand.
Visst, ibland har han inte varit närvarande eller sångmässig till 100% men med tanke på
/ Jocke J on "Depeche Mode v3.0" - Kan bara hålla med Martin S :-)
/ devotion on "Depeche Mode v3.0" - Fuck me! Dave sjunger besjälat för första gången sedan 2006. Det räcker en bra bit bara det. Jag ger en försiktigt optimistisk första tumme upp.
/ Martin S on "Depeche Mode v3.0"
- Nice answer back in return of this matter with solid arguments
and telling everything concerning that.
Gillar även samarbetet “Easy Listening for the hard of hearing” med Boyd Rice. Kanske det mest obskyra han gjort.