Ett fall för Doktor House

Hej. Jag heter Andreas och förmodligen tillhör du den övervägande procenten som läser detta som känner mig. I vilket fall har jag uppenbarligen beslutat att starta en blogg. Det kan vara en lysande idé. Det kan också vara en idiotisk idé. Men det är ju charmigt också och just själva anledningen till att jag kickar igång bloggen > För att avhandla det som är så dumt att det blir kul. Det som är fel men som ändå blir rätt. Det som är rätt men som ändå blir fel. Ett Spinal Tap på källarbandsnivå.

Fakta : Jag bor med min nyblivna fru Louise i ett hus i Kista. Vi älskar varandra väldigt mycket. Och vi har ett band ihop -Lip Service.

Jag har tidigare kört The April Tears i 58 år, och detta är något jag kommer att få anledning att återvända till mången gånger i mitt bloggande gissar jag.

Jag har också haft bandet Sabrosa och det ryms mer än 1000 grejer värda att nämna även från den tiden.

Jag har en klubb som heter Music For The Masses som jag kört i fyra år. Där har det hänt ett och annat.

Det kommer skrivas om en hel del om annat, säkerligen, men programförklaringen ligger nånstans där.
Lip Service, April Tears, Sabrosa, Klubben, folket som ryms inom de väggarna och de som står väldigt nära.
Det som är så dumt så att det blir kul. Det som är fel men som ändå blir rätt. Det som är rätt men som ändå blir fel. Ett Spinal Tap på källarbandsnivå.

*************************************************************

Men jag börjar nån helt annanstans. Jag är nämligen sjuk. Och det är inte så ofta jag är det. Desto märkligare då när en sann hypokondriker som jag under fyra dagar drabbas av följande:

Torsdag eftermiddag: Matthet
Fredag morgon : Oerhörd värk i benen. Helt kraftlös.
Fredag eftermiddag: Oerhörd värk i benen. Helt kraftlös. Fryser enormt. Skakar. Somnar 14 vaknar 19.
Fredag kväll: Svår Yrsel, ser dubbelt, Oerhörd värk i benen, halsont, fryser som faaan, men svettas ändå.
Lördag morgon: Oerhörd värk i halsen, höger öra -värki ojämn pulserande takt, huvudvärk,
fryser och svettas samtidigt.
Lördag kväll: Mår lite bättre, dricker några öl. Smart skulle det visa sig!
Söndag förmiddag: Mår ganska bra, förutom svår värk i HÅRBOTTEN!
Söndag eftermiddag: Fikar på Jockes fik, skrattar åt “Route 66 dramat” -mer om det senare i bloggen, förutom högerörat jävlas ordentligt och halsen inte är bra är det inga större problem.
Söndag kväll: Halsont, sviinont i båda öronen, huvudvärk, svettningar, fryser som fan, TUNGAN sväller upp på ett ställe och bildar formen av ett litet monster, värk i revbenen, benen och fötterna. Kramper i armar, sendrag, matthet.
Måndag morgon: Vaknar av att det rinner till. Från näsan. Jag har fan inte blött näsblod sen jag var tonåring. 05.30 efter en dåligt sovd natt för en hypokondriker är det inget annat än panik. Jag beslutar mig för att gå upp.
Måndag lunch: Öronont, halsont, allmänt ont, tungan svider men har minskat, näsan är intakt.

Jag är på gång.

Kommentarer

3 kommentarer till “Ett fall för Doktor House”

  1. Pickadulver 22 Nov 2007, 18:00

    Kul med blogg!
    Ser att du hade en lång bakfylla efter torsdagen. :)

  2. Andreas 22 Nov 2007, 18:00

    Ett klart ålderstecken. Upp till kamp mot för hårt festande!

  3. Pekman 22 Nov 2007, 18:00

    Roligast med denna bloggen är väl ändå Google reklamen för Gud Älskar Dig :)

Pingbacks & Trackbacks