Someone Like Me
BLACK CELEBRATION
Min barndomskompis Carl-Johan levde ett komplett lyxliv. Vi blev polare nånstans runt 1984 och hängde mycket ihop de kommande tre-fyra åren innan han och hans familj flyttade till Jönköping.
Carl-Johan bodde på stan. Tranås storgata kanske inte är Oxford Street, Champs Elysée eller Broadway men för en liten plutt från villaområdet Bäck var det bra festligt ändå.
Speciellt när man bodde i det huset som Carl-Johan gjorde. Och på det sättet. Hans mamma och hennes sambo hade en helt makalös lägenhet som sträckte sig rum för rum på längden med panoramaförnster ut mot Tranås paradgata. I rak följd var det kök (med läskapparat), matsal, ett första vardagsrum, ett andra vardagsrum och ett sovrum. Alla rummen var stora och de flesta var utrustade med TV och KabelTV. Det var det inte många som hade på den tiden.
Dessutom hade de en hemlig gammal trappa från en dörr i badrummet! Den gick ner till lägenheten under där Carl-Johans mormor och morfar bodde. Och följde man den ända ner så gick den till Tranås i särklass bästa skivaffär! Som Carl-Johans mammas sambo Sven ägde!
I samma hus låg stans bästa pizzeria som spred en ljuv doft i hela byggnaden. Och som inte detta var nog. Det värsta av allt var att Carl-Johan hade en egen lägenhet i lägenheten!
Eftersom familjen lagt beslag på hela det gamla lyxiga bostadshusets övervåning så hade de helt sonika slagit upp en helt ny ytterdörr trappen nedanför. Så efter man gått in genom ytterdörren följde man en liten trapp. Sen kunde man svänga höger in till familjens lägenhet. Eller så svängde man vänster -till Carl-Johans trerummare. Han hade pingisbord, 1000 pingisbollar, jättestor stereo, en massa skivor och i övrigt en jävla drömtillvaro för en trettonåring. Jag älskade att hänga där. Och det jag framförallt på lördagar då jag sov över hos min polare.
En vanlig lördagskväll kunde då se ut som så att vi lyssnade på musik, spelade pingis, gjorde egen läsk i köket, käkade pizza och glodde på kabelTV. Och framförallt -på kvällarna, när skivaffären stängt, sprang vi ner i denna och lyssnade på plattor. Det var en häftig känsla att bläddra fram skivor och spela dem på vinylspelarna som var till salu på andra våningens HiFi avdelning. Det var så jag första gången hörde “Black celebration”.
Jag minns exakt var vi stod i affären. Jag minns exakt hur vi tog fram skivan och lade den på skivtallriken där i mörkret. Till introtonerna av “Black Celebration” kunde vi lugnt börja följa texterna och titta på bilderna från varsitt omslag.
“Black Celebration”. Depeche Mode´s anthem. Programförklaringen.
För mig personligen, och möjligen även för Martin Lee Gore, en låt som separerar “oss” från “dem”. En låt som ger tillhörighet. En själaunion.
I Depeche Mode har man en kompis som inte sviker. En kompis som sprider glädje, en vän som skänker tröst.
Det känns som man kan komma till andra sidan jordklotet och se en Depechetröja på någon för att veta “Här har jag en frände. Här har jag en som jag.” Även om det kanske inte stämmer så är det en romantisk tanke som jag gärna lurar mig själv att tro på. Vi som ständigt firar en Black Celebration, vi som inte kan göra annat.
Relaterat:
Kommentarer
5 kommentarer till “Someone Like Me”
Pingbacks & Trackbacks
Skriv en kommentar
-
Polls
Loading ... -
Senaste kommentarerna
- Nice answer back in return of this matter with solid arguments
and telling everything concerning that.
/ 2 person hammock on "64. Bob Hund - Düsseldorf" - I am really impressed along with your writing abilities and also
with the format on your blog. Is this a paid subject matter or did you customize it
your self? Either way stay up the excellent high quality writing, it's rare to look a great blog
/ Highest Pix on "Desmond" - It’s nice to find a blog that so clearly describes
exactly what these things are! We had no idea what they were before
and this discussion is a tremendous help! Thank you so much!
| I had no clue you could do this sort of thing to
your body! W
/ body modification on "Glasvegas" - It's an awesome paragraph designed for all the web viewers; they will take benefit from it I am sure.
/ Montaż on "Panorama och kusiner" - Nasi Goreng
/ Jonas Rofors on "Äggalunken" - Ler förnöjt, eller rättare sagt måste faktiskt hålla mig för skratt för att inte väcka de andra, när jag läser ditt inlägg om småstadslivsaktiviteter i påskatid, även om det var ett tag sedan. Faktum är att jag försökte googla årets datum för denna b
/ Anna Lofors Sjögren on "Äggalunken" - We stumbled over here different website and thought I
should check things out. I like what I see so i am just following you.
Look forward to going over your web page repeatedly.
/ cekic on "Apokalyps!" - Samma här. Men jag måste säga en sak och det är att David Gahan alltid har varit fantastisk under hela sin karriär med Depeche Mode och stundtals på egen hand.
Visst, ibland har han inte varit närvarande eller sångmässig till 100% men med tanke på
/ Jocke J on "Depeche Mode v3.0" - Kan bara hålla med Martin S :-)
/ devotion on "Depeche Mode v3.0" - Fuck me! Dave sjunger besjälat för första gången sedan 2006. Det räcker en bra bit bara det. Jag ger en försiktigt optimistisk första tumme upp.
/ Martin S on "Depeche Mode v3.0"
- Nice answer back in return of this matter with solid arguments
and telling everything concerning that.
I put my leather boot on, dress in black, and drink to that.
Skål på dig Pickadulver!
“En liten rosa tunga stack ut”
Om inte det är en klassisk kommentar går jag ner på stan imorgon och köper en hatt. Som jag sedan på stående fot äter upp.
hahahahahah
Skål till Jens som är i fel stad vid rätt tidpunkt! ;)