Björk

#74. Björk – Hyperballad (1996)

Björk Gudmundsdottir. Original motherfucking artist!! Det är få artister som kom fram i slutet av nittonhundratalet som var en så fullständigt unik super/särbegåvning som den isländska fd Sugarcubes-sångerskan. Hela anslaget i rösten och musiken förändrade så jävla mycket att jag inte är säker på att alla insett vidden av hennes genombrott med “Human Behaviour”. Helt klart också är att tack vare Björks genomslagskraft fick vi en ask att likna med Pandoras öppnad. Trettonhundratusen tjejer över hela världen, Europa framförallt -och Sverige i synnerhet, öppnade rösten och sjöng plötsligt på islandsbruten engelska och med märkligt bekanta fraseringar. 

“Hyperballad” är en sjukt vacker elektronisk kärleksvisa där hela Björks register kommer fram. Och avslutningen är rena rama julafton för alla som gillar sånt som jag: En fantastisk refrängmelodi som stegras rytmiskt för varje runda som går. Det är inte bara rök som kommer från Island.

Kommentarer

7 kommentarer till “Björk”

  1. DMC 20 May 2010, 13:32

    Har läst någonstans att när hon spelade in sång på en låt så var dom tvugna att dra ut en stagebpox, inkl mick och lyssning i skogen till en speciell sten som hon ville sitta bakom för att få den “rätta känslan”.

    Björk i ett nötskal! Och bra är hon också!

  2. Jocke J 20 May 2010, 14:05

    En av Björks och världens bästa låtar.

  3. Martin S 20 May 2010, 14:33

    Det här, barn, är en titel det.

  4. Jens 20 May 2010, 15:39

    Det har du verkligen rätt i Martin.

  5. Fredrik 21 May 2010, 00:39

    Björk är en av de få artister jag har varit så störtförälskad i att jag knappt kunnat komma ur sängen ibland. Hon plus Tom Waits, Neil Young och Nirvana. Jag håller Post-plattan som den bästa och har alltid gjort så. Superpunkt.

  6. Andreas 21 May 2010, 06:30

    Ja, jag gillar nog också “Post” bäst. Det finns inget ont att säga om Björk. Jag tror inte vi sett en mer inflytelserik artist sen början av nittitalet om jag ska vara ärlig. Och såna som Björk ska ärligt talat försvinna in i tankar som “takt begränsar mig” och åka till Stockhausen för att få en välsignelse. Det är synd -för oss som vill höra en mer konventionell Björk men också samtidigt väldigt uppfriskande och viktigt att ifrågasätta hela den manipulerade rocksättningen/ treminuters popmanualen. Artister ska inte känna sig begränsade.

  7. Jocke J 21 May 2010, 08:40

    Björk ingår i mina heliga tre tillsammans med Depeche Mode och Tom Waits. “Post” tar guldet och frågan är om inte “Homogenic” kniper silvret just före “Debut”.

Pingbacks & Trackbacks