Arvika Del 4: Kungen heter Joakim.

SDC10149

Efter en fredagskväll och lördagsmorgon med mängder av hårda ordväxlingar kring gårdagens DM-show (ingen var mer än halvnöjd och då inkluderar jag Calle DMC, Alex, Jens Jimmy, Thobias, Nicklas, Louise, Robban, Emell, Lasse, Limpan….) så var det dags att ta nya tag och kolla lördagens utbyte. Och det var en hel del. Jag gillar Alice in Videoland. Jag jättegillar Florence Valentin -speciellt att Love är politisk. Jag skiter i att det ibland är mycket Clash eller Håkan eller Springsteen. Antell & co förtjänar att stå på största scenen nästa gång!  Anna Ternheim är också mycket duktig även om det var väldigt mycket för soligt för hennes repertoar. Emmon visade syntpopparna hur det ska gå till. Och Detektivbyrån charmade sönder Andromedapubliken och mig med härliga instrumentala franska agaton sax-låtar. Svensk musik mår bra kan man konstatera.

Gamle Joakim Thåström  var dock festivalens kung. Han uppvisade väl mer eller mindre allt av det som Depeche Mode saknade. Nummer som “Miss Huddinge centrum 1972”, “Aldrig Nånsin”, “Fan fan fan” och “Var är vargen” fick huden att knottra sig över hela kroppen. Scenbygget var kanske det snyggaste jag sett. Byggt och avslöjat under showens gång på ett genialiskt perfekt sätt. 

Sammanfattningsvis så gav sveriges störste, trots en tämligen svag senaste platta, tillsammans med Santigold det bästa av Arvika 2009.

Sämst får man nog lov att säga att DAF tyvärr var. Deras föreställning var i form av ohörbara basgångar, en otajt Robert Görl på trummor och utan sina bästa låtar “Verschwende deine Jugend” och “Der Sheriff”. Lika bra så kanske. Förprogrammerade syntar och arga skrikande syntartyskar över femti bast har jag fått nog av för alltid tror jag. Welle:Erdball och De/Vision såg jag inte av principskäl. Jag återkommer till detta i framtiden.

Jag missade tyvärr Mobile Homes, Bob Hund och en bunt till pga att siktet var stenhårt inställt på Depeche på fredagen men sammantaget blir väl totalbetygen nåt sånt här:

*****
SANTIGOLD
THÅSTRÖM
TEJPAD VATTENFLASKA RUNT EL SCORCHOS HUVUD 
VÄDRET & VÄNNERNA

****
FLORENCE VALENTIN 
NINE INCH NAILS
DETEKTIVBYRÅN
CALLES ÖLGÖMMA 
LOKALA PIZZERIAN 

***
DEPECHE MODE
EMMON
ALICE IN VIDEOLAND
ANNA TERNHEIM
THAINUDLAR&KYCKLING 

**
MOTOR 
LANGOS 
RAVEPARTY VID BILLYS PANPIZZA 

*
DAF
MIGRÄNANFALL
VIP-MUSIKEN 


Kommentarer

11 kommentarer till “Arvika Del 4: Kungen heter Joakim.”

  1. Sarah 6 Jul 2009, 18:59

    Inte för att försvara Arvikas sämsta spelning, men “Verschwende deine Jugend” fanns där..
    och jag skulle aldrig ge Nine Inch Nails så högt betyg.. det var en överdrivet tråkig spelning eller så hade jag bara en obarmhärtig migrän efter WESC DJ-tältet på campingen..

  2. Andreas 6 Jul 2009, 19:04

    Ah! Jag kunde nästan tänka mig att de spelade den. Det gick ju knappt urskilja vilken basgång och vilka vrål det var från staketet vid backstage där jag stod! : D

    och ang NiN så kan du ha rätt. Min migrän kanske skulle förbjuda mig från att betygsätta den spelningen. men om jag däömer efter tidigare -möjligen mer dynamiska- framträdanden med ungefär samma setlist så måste det vara en fyra! : )

  3. Sarah 6 Jul 2009, 19:22

    Haha ja det var den absolut dråpligaste spelningen ever. Speciellt när Görl höll upp en CD-skiva i början av spelningen, stoppade in den i cd-spelaren och försökte rytmiskt trumma med – detta resulterade sedan i en massiv okontrollerbar moshpit och för min del i en väldigt kort DAF-spelning.

    För att vara NIN’s “sista” spelning i Sverige, så var Trent ju för sig lite snäll med några rarities o.s.v. men fortfarande ganska snål med allt annat..

  4. Andreas 6 Jul 2009, 20:07

    ja det var fan vad det strömmade folk ut från DAF-spelningen. Gubbar måste veta när man ska lägga ner! Och efter det aldrig återbildas! Fan vad många band som inte borde finnas längre efter sina comebcaker. För några år sen var man jätteglad -och stundtals chockad- när vissa gamla akter kom tillbaka. Nu vill man att de flesta ska lägga av igen så man fortfarande kan minnas de goda åren…

  5. Sarah 6 Jul 2009, 20:32

    Jag känner ju självklart helt tvärtemot eftersom jag inte fick chansen att uppleva “glada 80-talet”.. men efter DAF kan jag inget än hålla med!

  6. Petra 7 Jul 2009, 08:11

    Överkorsad *
    Vildvittrorna på styltor!

    :)

  7. Mattias 7 Jul 2009, 15:34

    DAF hade ju lite otur också som fick spela när både ljud- och ljustekniker hade fikarast…

  8. Nicklas UC 8 Jul 2009, 17:28

    Inte ett ord om Welle?!
    Fast du har rätt,
    det finns inget att säga…förutom s-k-i-t.

  9. DMC 8 Jul 2009, 18:03

    Så går det med fackligt anslutna ljud/ljustekniker.
    Har man rast så har man, no matter what! :D

  10. DMC 8 Jul 2009, 18:04

    Welle Vinballe? Blir bara arg när jag hör talas om det skitbandet.

  11. Andreas 9 Jul 2009, 13:43

    Nu är jag i nästa festivalstad: Hultsfred!

    Men jag är inte inne och diggar Killers. Tvärsom sitter jag i en stuga tre mil utanför med frun & Bebbon, några böcker, en gitarr samt denna dator som jag idag ämnar klippa sångtagningar med. Dessa är jag inne nu hos festivalarna Carro och Adel m fl för att tanka Mattias filer.

    Detta skall ni dock veta: Igår klockan 22.35 gick jag utanför dörren i stugan. Ett dån hade stört under Curb Your Enthusiasm. Det var, som vanligt, en helt tyst kväll i Björnhult tre mil från Hultsfred, 1 mil från Målilla. Vindstilla. Sjön låg stilla. Men från himlen borta över träden hörde jag tydligt baskagge, basgång..lyssnade lite noggrannare..gitarr, sång. Sen hörde jag det mycket tydligt: Franz Ferdinand: “Take Me out”. Klockrent ljud. från Hawaiiscenen i Hultsfred tre mil bort.

Pingbacks & Trackbacks