58. Derrida Dance Corps – Teenage Mutant Bikini Island Kids
![]()
Derrida Dance Corps? Vad fan är det här nu då, hör jag många av er fråga sig själva framför datorn.
Jo, för er som inte vet, så är det då här: I början/mitten av nittitalet prånglade små svenska syntbolag ut samlingsskivor bestående av upp till 20 stycken osignade syntband från olika delar av bandet. Det mesta lät nåt för sjujävla illa, men ibland lös det till. Som på skivan “Autumn Leaves” utgiven av Memento Materia.
Mina mycket goda vänner i Alter Ego, Jimpa Monell och Henrik “Sjögge” Sjögren, hade köpt in sig med en låt. Jag tror den hamnade som nummer tretton på skivan. Och när vi lyssnade igenom plattan kunde vi med glädje konstatera att Tranås-synten stod högt i kurs. Det skulle inte bara vara stadens stoltheter Children Within som skulle synas och höras i syntsverige längre. Ja så muntert kändes det - tills vi hörde låten som kom efter.
Det var nämligen så att Linköpingsbandet Derrida Dance Corps helt nonchalant satt ihop en låt som fullständigt utklassade allt annat material som gavs ut på dessa skivor. Inte så svårt kanske, men det var inte bara Alter Ego som lät helt okej, utan det var även så att band som Covenant startade sin karriär på dessa samlingsskivor.
Derrida Dance Corps har jag aldrig hört mer om varken före eller efter denna skiva, däremot vet jag att sångerskan i projektet, för ett sånt borde det varit, hette Lisa. jag kommer återkomma till henne senare. Deras låt hade -sade första intrycket- en utomordentligt löjlig titel “Teenage Mutant Bikini Island Kids”. Men det intrycket var inte korrekt. Låten var inte bara en helt vansinnigt klockren poplåt med en refräng man sent glömmer, utan även med en text som var rolig, fyndig och faktiskt med en rejält mörk underton. Det var kort sagt intelligent. Och skiitbra.
*
Bikini Island is the northeasternmost and largest island of Bikini Atoll. It is the best-known and most important island of the atoll, and measures about four kilometres. About twelve kilometres to the northwest is Aomen, the first island in that direction, and to the south of Bikini is Bukonfuaaku.
Bikini Island is well-known for being the subject of nuclear bomb tests, and because the bikini swimsuit was named after the island in 1946. The two piece swimsuit was introduced within days of the first nuclear test on the atoll, and the name of the island was in the news.
Between 1946 and 1958, twenty-three nuclear devices were detonated at Bikini Atoll. The March 1st, 1954 detonation codenamed Castle Bravo, was the first test of a practical hydrogen bomb. The largest nuclear explosion ever set off by the United States, it was much more powerful than predicted, and created widespread radioactive contamination.
Relaterat:
Kommentarer
7 kommentarer till “58. Derrida Dance Corps – Teenage Mutant Bikini Island Kids”
Pingbacks & Trackbacks
Skriv en kommentar
-
Polls
Loading ... -
Senaste kommentarerna
- I am really impressed along with your writing abilities and also
with the format on your blog. Is this a paid subject matter or did you customize it
your self? Either way stay up the excellent high quality writing, it's rare to look a great blog
/ Highest Pix on "Desmond" - It’s nice to find a blog that so clearly describes
exactly what these things are! We had no idea what they were before
and this discussion is a tremendous help! Thank you so much!
| I had no clue you could do this sort of thing to
your body! W
/ body modification on "Glasvegas" - It's an awesome paragraph designed for all the web viewers; they will take benefit from it I am sure.
/ Montaż on "Panorama och kusiner" - Nasi Goreng
/ Jonas Rofors on "Äggalunken" - Ler förnöjt, eller rättare sagt måste faktiskt hålla mig för skratt för att inte väcka de andra, när jag läser ditt inlägg om småstadslivsaktiviteter i påskatid, även om det var ett tag sedan. Faktum är att jag försökte googla årets datum för denna b
/ Anna Lofors Sjögren on "Äggalunken" - We stumbled over here different website and thought I
should check things out. I like what I see so i am just following you.
Look forward to going over your web page repeatedly.
/ cekic on "Apokalyps!" - Samma här. Men jag måste säga en sak och det är att David Gahan alltid har varit fantastisk under hela sin karriär med Depeche Mode och stundtals på egen hand.
Visst, ibland har han inte varit närvarande eller sångmässig till 100% men med tanke på
/ Jocke J on "Depeche Mode v3.0" - Kan bara hålla med Martin S :-)
/ devotion on "Depeche Mode v3.0" - Fuck me! Dave sjunger besjälat för första gången sedan 2006. Det räcker en bra bit bara det. Jag ger en försiktigt optimistisk första tumme upp.
/ Martin S on "Depeche Mode v3.0" - Här, Martin, har du början till din nya SOFAD: http://www.davegahan.com/
Habilt, visst. Spännande och ger mersmak? Inte för mig. Jag är trött.
/ Andreas on "Depeche Mode v3.0"
- I am really impressed along with your writing abilities and also
with the format on your blog. Is this a paid subject matter or did you customize it
your self? Either way stay up the excellent high quality writing, it's rare to look a great blog
Derrida Dance Corp har även med några höjdarlåtar på “Sounds of October”. Jag gillar din blogg, superkul att läsa!!
Fast så här högt är kanske att ta i ändå?
Jag minns en kväll på Kårhuset då jag satt på middag. Året var 1997. Råkade hamna mitt emot en östgöte med bakåtslickat hår – backslick. Han var den typiske landsortsbon som så gärna, gärna ville vara stureplans-brat. Tyvärr led hans uttal av en obotlig östgöstska.
Nåväl, vi kom i samspråk och fann oss ha ett gemensamt intresse, nämligen syntmusik. Han var kunnig i området och radade upp synthistorien ända från Robert Moog till Covenant (se ovan).
Inte nog med det. Han kände Linköpings store Synth-guru. Han hette Barkland.
- Jag känner honom jävligt väl. Han har syntar för över hundratusen kronor! Och så känner jag andra band från området också!
- Jasså, det gör jag också faktiskt, sade jag.
Han tittade misstroget på mig. Tog ett bloss på sin cigarr, mest för att visa upp sin manchettknapp i guld.
- Vilka känner du då? Frågade jag.
- Jag kan ju nämna Children Within från Tranås. Och Alter Ego, som också kommer därifrån…
- Alter Ego? Jag är en av de tre medlemmarna i bandet Alter Ego. Men vi lade av för ett par år sedan, sade jag.
Konjakglaset stannade halvägs upp till munnen, och med halvöppen mun frös hans läge. Han satt still i den positionen i tre sekunder.
- Å fan, sade han lågt och svepte den ädla drycken snabbt, alltför snabbt.
Senare på kvällen, utanför kårhuset kom han framstörtande till mig. Full som en alika.
- Faaaan va bra ni äääääär! Alter Eeeegooooo! Fan vad jag har lyssnat på er låt på Autumn Leaves! Den är så jäääääävla bra, svamlade han.
Varpå han med en druckens entusiasm skrålade “is a diviation a threat for the state of the nation”.
Allting på klockren östgötska.
Sjögge, my man! Vilken comeback. Tack för det i särklass bästa inlägget på Kollaps på…tja…ett par månader. Love you, kiddo!!
Sjögge! I love You!
Och då ska du veta att jag normalt är löjligt sparsam med utropstecken.
Hohohoho. Sjögge. En dag tar du fan livet av mig.